Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheriet - Scherif - Schering, Ernst Christian Ludwig - Schering, Arnold - Scherini, Per Hampus - Scherira, judisk författare. Se Rabbinska språket och litteraturen, sp. 817 - Scher-i-sebs - Scherl, August - Scherm-Janbo el-Bahr, bukt. Se Janbo el-Bahr - Scherna, Magnus. Se Hederstierna, adlig ätt - Scherr, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1019
Scherlet-Scherr
1020
ScherMet, den i muhammedanska länder grundläggande
"andliga lagen". Se Persien, sp. 543.
Scherif, arab., "hög", "upphöjd", "ädel", "ättling af
Muhammed" (i denna bet. synonymt med s e j j i d), en
titel, som användes särskildt om dynastien i Marokko,
som besteg tronen år 1550 och uppges härstamma från
profeten. Med bestämd artikel (esch-scherif) betecknar
ordet vanligen ståthållaren i Mekka, hvilken likaledes
är en af Muhammeds ättlingar. Jfr N a k i b.
Schering, Ernst Christian Ludwig, tysk matematiker,
f. 1833, d. 1897, sedan 1868 professor i matematik
och astronomi i Göttingen, utgaf skrifter i
talteori samt i astronomiska och fysikaliska
frågor. Mest bekant är S. som utgifvare af Gauss’
samlade arbeten (7 bd, 1863-74). S. var gift med en
dotter till den svenske matematikern K. J. Malmsten.
l- F
Schering, Emil, tysk öfversättare, tidningsman,
f. 1873 i Munden, har framför allt blifvit bekant
för sina öfversättningar af Strindberg (sedan 1898,
omkr. 30 bd) och sin energiska, om också icke alltid
lyckade propaganda för dennes verk.
Schering, Arnold, tysk musikhistoriker, f. 1877
i Breslau, elev af J. Joachim i violinspel, blef
filos, doktor i Leipzig 1902, docent i musikens
historia och estetik vid universitetet där 1907 och
e. o. professor 1915. Han har framträdt med flera
arbeten som beaktansvärd forskare, bl. a. Geschichte
des instrumentalkonzerts (1903-05), Geschichte des
oratoriums (1911), Die niederlän-dische orgelmesse
(1912) och Studien zur musik-geschichte der
jruhrenaissance (1914), har särskildt sysslat med
Seb. Bach och utger sedan 1904 Nya Bach-sällskapets
årsbok. Vidare har han bearbetat 3:e uppl. af Dommers
"Handbuch der musikgeschichte" (1914) och utgett flera
äldre musikverk (delvis samlingar). S. påträffade
1908 i Uppsala universitetsbibliotek
manuskriptstämmorna till H. Schiitz’
juloratorium, som länge trötts ha gått förloradt.
E. F-t.
Scherini, Per Hampus, vitterhetsidkare, präst,
f. 7 okt. 1817 i Horns socken i Östergötland, d. 6
dec. 1894 i Norrköping, prästvigdes 1841, blef
filos, magister i Uppsala 1851 samt teol. adjunkt
vid Karlberg och komminister i Solna 1853. S. vardt
1859 e. o. hofpredikant och 1864 kyrkoherde i
östra Husby af Linköpings stift och var 1872-88
kontraktsprost. Han utgaf Dikter (1855), däribland
skaldestycket Augusti tidehvarf, belönt 1849 med
Svenska akad:s stora pris, Dikter, äldre och nyare
(1883) m. m.
Scherira, judisk författare. Se Eabbinska språket
och litteraturen, sp. 817.
Scher-i-sebs (S c ha ar-sabiz), "grönskande stad",
hufvudort i ett f. d. kanat i Turkestan, omkr. 65
km. s. om Samarkand, består af två genom Ak-darja
skilda städer: Scher, med 20,000 inv., och Kitab,
med 15,000 inv., där i början af 1300-talet låg
byn Kesch, Tamerlans födelseort, hvilken där ämnade
grundlägga sitt rikes hufvudstad och uppförde många
stora, nu merendels förfallna byggnader. Kanatet
S., i norra delen af mellersta Bu-chara, är väl
vattnadt och bördigt samt har omkr. 500,000 inv.,
mest usbeker. Sedan ryssarna eröfrat Buchara och
kanatet S. (1868), öfverläto de S. 1870 till emiren
af Buchara. Wbg.
Scherl, August, tysk förläggare, f. 24 juli 1849
i Dusseldorf, uppsatte 1883 tidningen "Ber-liner
lokalanzeiger", 1889 "Berliner abendpost", 1899
"Die woche" och 1901 "Der tag", inköpte 1903
"Gartenlaube" och 1908 "Allgemeine zei-tung" i
Mimenen samt har dessutom igångsatt flera stora
förlagsföretag, "Deutsche adressbuch-gesellschaft",
"Sport - -
im bild", lånbiblioteksaktiebolaget "Bib-liothek
A. S.", afsedt att för en ringa summa sprida god
litteratur m. m. S. är den store l nydanaren af
Tysklands tidningsväsen, | som genom hans rastlösa
verksamhet och många initiativ, alltsedan
"Lokalanzeiger" i aug. 1885 vardt daglig,
fullkomligt omskapats. Distributionen har lagts
om, nyhetsmaterialet och -anskaffningen blifvit en
hufvudsak efter att förut ha satts i sista rummet,
och de tekniska metoderna ha förändrats i lika hög
grad som de publicistiska. Följden har blifvit, att
tidningarnas upplagor stigit med svindlande snabbhet
och att deras inflytande betydligt ökats, ty S:s
moderna idéer ha naturligtvis tvungit hans medtäflare
och efterföljare att söka öfverträffa honom. Ifrig
främjare af massornas upplysning, har S. äfven satt
in kraft och pengar på flera allmännyttiga företag:
ett nytt system af folksparkassor, folkbiblio ekens
utveckling m. m. Personligen okänd för de fleste och
utpräglad enstöring, har S. varit en af det nutida
Tysklands skapare.
Scherm-Janbo el-Bahr, bukt. Se Janbo el-Bahr.
Schema, Magnus. Se Hederstierna, adlig ätt.
Scherr, Johannes, tysk litteratur- och
kulturhistoriker, f. 13 okt. 1817 på Hohenrechberg i
Württemberg, d. 21 nov. 1886 i Zürich, promoverades
i Tubingen 1840 och var därefter under några år
skollärare i Winterthur (Schweiz). 1843 slog han sig
ned i Stuttgart och kastade sig med entusiasm in i
de politiska striderna. Efter att 1844 ha utgett en
uppseendeväckande skrift, Wurt-temberg im jahre ^844,
valdes han 1848 till medlem af deputeradekammaren
och stod under revolutionstiden i spetsen för det
demokratiska partiet. Sedan kamrarna 1849 blifvit
upplösta, flydde han till Winterthur och sysselsatte
sig där uteslutande med skriftställen, tills han
1860 erhöll professuren i historia och litteratur
vid polyteknikum i Zürich. Utom en mängd med bifall
mottagna
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
