- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1025-1026

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scheven, Johan Christian von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1025

Scheven

1026

mekaniker, f. 23 sept. 1785 i Jönköping, d. 22
maj 1873 i Stockholm, studerade i Lund, där han
aflade juridisk examen 1805, och inskrefs därefter
i Göta hofrätt och 1812 i konungens kansli; han var
1814-16 titulär auditör vid Svea artilleriregemente,
men egnade sig sedan helt åt litteraturen. S. hade
knutit förbindelser både med Uppsalafosfori-sterna
och Askelöf-Livijn-Hammarsköld-kretsen, men äfven
med Wallmark. Livijn betecknar honom i ett bref
som "ett ypperligt hufvud, klart och ljust". 1816
offentliggjorde S. en öfv. af Shaksperes "Julius
Caesar" (2.a uppl. 1831), som skulle inleda en
rad Shaksperetolkningar; i förordet yttrade han
sig nog reserveradt om Shaksperes betydelse för
att ej stöta den akademiska smakens anhängare,
något som härmade fosforister-na, liksom ännu
mer hans besynnerliga företal till öfv. af den
tyske mystikern och nyromantikern Werners "Dalens
söner" (1817), där han varnade för nyromantikens
reaktionära syften. Af Shaksperes verk tolkade han
sedan "Köpmannen i Venedig" (1820) och "Kung Lear",
hvilken senare förblef otryckt, liksom påbörjade
öfversättningar af "Othello" och "Rikard III",
hvaremot han förlade fem af Thomander öfversatta
stycken. Företaget måste dock afstanna af brist på
uppmuntran. S:s intresse hade emellertid alltmer
dragits åt den politiska publiciteten. Han hade
ingått som medarbetare och från 1817 som medredaktör
af Ceder-borghs "Anmärkaren", sedan följd af
"Anmär-karne", och var enligt H. Wieselgren "den
förste svenske tidningsutgifvåren efter 1809, som
fram-trädt med bestämd politisk hållning, med ett
icke blott litterärt eller ekonomiskt, utan klart
fattad* politiskt mål"; särskildt häfdade han rätten
till offentlig diskussion, frihandel, fritt arbete
i motsats till skråväsendet, statsförmynderskapets
förminskande, offentlighet och rättvisa i lagskipning,
fordran på folkundervisning o. s. v. I "An-märkaren"
offentliggjorde han 1819 de uppseendeväckande brefven
rörande det beryktade Värmdö-målet, som berörde
ett groft rättegångsmissbruk med tortyr. Efter en
kontrovers med Cederborgh beslöt S. att tills, med
Johan Johansson utge "Argus, politisk, litterär och
commerciell tidning", som blef af stor betydelse
för den fria pressens utveckling och som häfdade
den gryende liberalismens åskådning. S. blef dock
alltmera undanträngd från medredaktörskapet af
Johansson, men kvarstod som förläggare vid dennes
sida. Utom den andel S. hade i tidningens politik
under dess tidigare skede torde man få tillskrifva
honom dess litterära hållning midt emellan de båda
skolorna, bl. a. den märkliga öfversikt öfver svenska
skaldekonstens dåvarande ställning (1821), som gjorde
front åt båda hållen och framkallade polemik med
Palmblad. S:s intressen drogos småningom allt mera
åt rent praktiska ämnen, helst han egde mekaniska, fy-

siska och kemiska studier. Så utgaf han de periodiska
skrifterna "Journal för manufakturer och hushållning"
(1825-26; 1833-34), "Svenska industriföreningens
tidskrift" (1834-39) och "Tidning för näringarne"
(1840-41). 1837-38 redigerade han allmogebladet
"Spegeln" och utgaf 1840 en politisk broschyr,
Slägtvälde och idévälde. Efter att ha lämnat
sin boktryckarverksamhet ingick S. 1842 som
teknisk-ekonomisk medarbetare i "Aftonbladet" samt
utgaf därefter handböckerna Vägen till naturens
riken. En elementar!)ok i naturhistorien (1843), Den
praktiske affärsmannen (1856; 3:e uppl. 1875), Jorden,
illustrerade naturbilder (1856; 3:e uppl. 1862) och
Stockholm. Illustrerade utkast (1860). S. verkade
äfven som mekanisk uppfinnare. Berömdast af hans
uppfinningar är Scheutzska räknemaskinen (1837;
se R ä k-n em as k in, sp. 54). S. fick 1855
Parisexpositionens stora guldmedalj, blef 1856
led. af Vet. akad. och erhöll af riksdagen 1860 en
årlig pension af 1,200 rdr. 1872 fick han för sina
mer än 50 år gamla Shakspereöfversättningar Karl
Johans pris af Svenska akad. (Jfr H. Wieselgren,
"Ur vår samtid", 1880.)

2. EdvardS., den föregåendes son, mekaniker, f.
1821, d. 1881, var 1835-41 elev vid Teknologiska
institutet. Redan förrän han lämnade denna
läroanstalt, var han sin fader behjälplig vid
konstruktionen af dennes räknemaskin, hvars praktiska
användning möjliggjordes genom åtskilliga af sonen
uppfunna detaljer. Bland hans egna uppfinningar
märkes en roterande ångmaskin, som tillämpats
på en del ångbåtar.

3. Nils Johan Vilhelm S., af samma
släkt som de föregående, botanist, f. 8 april 1836
i ökna, Jönköpings län, d. 26 febr. 1889 i Växjö,
blef filos, magister i Uppsala 1857, kollega i
Västervik 1859, adjunkt i Växjö 1862 och lektor
där i naturalhistoria och latin 1872. S. utgaf
en förtjänstfull Smålands flora (1864)
och framställde äfven i andra skrifter samma
landskaps vegetation och växtgeografi, hvarjämte
han skref Prodromus monographice Georum (1870) och
i Studier öfver de skandinaviska arterna af slägtet
Rosa (1872) m. fl. uppsatser sökte utreda detta
kritiska släktes svenska former. I afh. Plantce
vasculares Jeniseenses (1888) bearbetade S.
de under Nordenskiölds Jenisej-expeditioner af
åtskilliga svenska botanister hemförda samlingar.
Af hans hand finnas äfven Svenska j aner o
garnernas och bräkenarternas vetenskapliga namn
(1868), Om de svenskar, efter hvilka växtslägten
blifvit uppkallade (i "Bot. notiser", 1863),
Biografiska anteckningar om lektorer vid
Wexiö läroverk frän gymnasii stiftelse 1643 (1878
-80) m. m. 1. K. W-g. 3.
C. Lmn.

Scheven, Johan Christian von, fortifikationsofficer,
f. i Pommern, tjänstgjorde 1684-88 vid
fortifikationen, under tiden avancerande till
löjtnant, afgick 1688 med Bielkes regemente till
Holland och var, sedan 1691 kapten, med om "alla
belägringar, attacker och slag till utgången
af 1698". 1701 blef S. fortifikationskapten vid
fältstaten samt 1702 major. S. å. slog han bro öfver
Weichsel från Praga till Krakauförstaden i Warschau,
blef 1703 generalkvartermästarlöjt-nant, tjänstgjorde
vid Pultusk hos konungen personligen och ritade sedan
en bataljplan öfver denna

Tryckt den 27/716 Ord, som saknas under Sch-,
torde sökas under Ch-, Sh- eller Sj-. 24 b. 33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:45 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free