- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1059-1060

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schizocarpium (lat., af grek. schizein, klyfva och karpos, frukt) bot. Se Klyffrukt - Schizocel, hålighet. Se Lakunärt blodkärlssystem - Schizofreni - Schizofyter, bot. Se Schizophyta - Schizogen, bot. Se Sekretbehållare - Schizograptus, paleont. Se Graptoliter, sp. 145 - Schizolepis - Schizomycetes - Schizoneura - Schizophyceæ (av grek. schizein, klyfva, och fykos, sjögräs). Klyfalger, bot. Se Myxophyceæ - Schizophyta - Schizopoda - Schizosaccaharomyces, bot. Se Saccharomycetes - Schizostylis - Schizotarsia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1059

Schizocarpium-Schizotarsia

1060

SehizocaYpium (lat., af grek. schi’zéln, klyfva,
och karpofs, frukt), bot. Se Klyffrukt.

Schizocel, hålighet. Se Lakunärt b l o d-kärlssystem.

Schizofreni (af grek. schi’ze͡ın, splittra, och frēn,
sinne), psykiatr., en term, som professor E. Bleuler
i Zürich användt för att beteckna den söndring och
splittring af de psykiska funktionerna och därmed
af personligheten, som kommer till stånd inom den
grupp af sinnessjukdomar, hvilken sammanfattas med
beteckningen dementia præcox. Inom denna grupp
särskiljer man lämpligen två sjukdomsformer,
hebefreni och katatoni (se d. o.). Medan den
förstnämnda formen i allmänhet kännetecknas af en
småningom under pubertetsåren sig utvecklande slöhet
(dementia), är det företrädesvis den andra formen,
katatonien, som utmärkes af här åsyftade söndring
inom själslifvet, hvilken gett anledning till
termen schizofreni. Söndringen kommer särskildt
till synes inom viljelifvet, och den sjuke plägar
förnimma densamma som ett tvång af olika slag,
hvilket ofrivilligt behärskar honom, så att han vid
sidan af och ofta i strid mot sin egen vilja tycker
sig förnimma en annan vilja af hemlighetsfull och
mystisk natur, hvilken i mer eller mindre tydlig
grad gör honom herraväldet stridigt öfver hans egen
kropp, hans eget jag. Rörelser komma härunder till
utförande och tankar uppträda i hans medvetande,
hvilka han knappast vill erkänna som sina egna,
och han söker förklara desamma som beroende på
"hypnotism", främmande ingifvelse, trolleri eller
besatthet m. m. Se E. Bleuler, "Dementia præcox
öder gruppe der schizophrenien" (i "Handbuch der
psychiatrie", utg. af G. Aschaffenburg, IV, 1911).
G-s.

Schjzofyter, bot. Se Schizophyta.

Schizogen, bot. Se Sekretbehållare.

Schizogr^ptus, paleont. Se G r a p t o l i t e r,
sp. 145.

Schizolerpis (af grek. schi’zéin, klyfva, och
lepifs, fjäll) F. Braun, paleobot., ett inom rätiska
aflagringar förekommande barrträdssläkte med smala
cylindriska kottar, utmärkta genom tunna, mer eller
mindre djupt tudelade kottefjäll. Släktet är med
en art (S. Follini] representeradt äfven i de öfre
rätiska lagren i Skåne. A. G. N.

Schizomycétes (af grek. schi’zéln, klyfva, och
my’kes, svamp), Klyfsvampar, Schizo-m y c e t e r
(icke schistomyceter), Bakterier, bot., klass af
afdelningen Schizophyta, utmärkt af saknaden af
klorofyll (cellinnehållet är vanligen färglöst)
och genom de hos många arter förekommande cilierna
och endosporerna. Cellväggen består af ägghvitartade
ämnen och är ofta delvis förslem-mad. Klassen indelas
olika af olika författare. Som 3 hufvudgrupper torde
kunna uppställas: Eubacte-ria (HaplobacterinecE],
strängt encelliga, runda, staf- eller skrufformade,
ofta förenade till kedjor eller på annat sätt,
utan svafvelkorn, hos vissa endosporbildning
(fam. Bacteriacece, s t a f b a k-terier,
Spirillacece, skrufbakterier, Coc-cacece,
kulbakterier), Trichobacteria (Tri-chobacterinece,
Phycobacteriacece, Chlamydobac-teriaceaz,
trådbakterier), flercelliga trådar, stundom greniga
(se B a k t e r i o l o g i, fig. 5, och Falsk
förgrening), försedda med en slida

och vidvuxna underlaget, utan endosporer och
svafvelkorn, och Thiobacteria (svafvelbakte-r
i e r) med svafvelkorn och ofta rödfärgadt
cellinnehåll. Flera af de till de båda sista grupperna
räknade formerna torde snarast böra betraktas som
saprofy tiska former af myxofycéer. Se vidare B a
k-teri ologi och Jäsning. G. L- m.

Schizoneura (af grek. schi’zéin, klyfva, och néH1 ron,
nerv). 1. S. Schimper, paleobot., ett till Equisetales
sannolikt hörande (fertila exemplar äro ännu okända)
släkte med liksom hos Equisetum ledad ihålig stam,
hvars vid lederna befintliga blad till en början
voro sammanvuxna till en slida, men sedan delade
sig i två breda eller flera mer eller mindre smala
flikar. Jfr N e o c a l a-mites. - 2. Zool. Se Växt
l oss. 1. A. G. N.

Schizophyceae (af grek. schi’zéin, klyfva, och fy’kos,
sjögräs), K l y f a l g e r, bot. Se M y-xophycese.

SchiZQ7phyta (af grek. scMzéin, klyfva_, och fyto’n,
växt), Klyfväxter, Schizofyter, bot., den lägst
stående afdelningen af kryptogamerna, encelliga
eller flercelliga, of ta mikroskopiska växter,
färglösa eller färgade, dock aldrig rent gröna,
förökande sig, så vidt bekant är, uteslutande på
könlös väg genom tudelning af cellerna. Cellväggen
är ofta förslemmad. Färgämnena äro ej bundna
vid äkta kromatoforer, ofta af skilda utanför
cellerna. Hvilceller bildas endogent eller
genom för-tjockning af de vegetativa cellernas
väggar. Klyfväx-terna stå mycket isolerade och visa
ingen direkt släktskap med andra växter. Möjligen
hade de första växter, som uppträdde på jorden, ett
med dessa likar-tadt utseende. Afdelningen delas i
2 klasser: Schi-zomycetes och Myxophycece (se dessa
ord). G. L- m.

Schizo poda (af grek. schi’zéin, klyfva, och
pus, fot), zool., en liten grupp bland de högre
kräftdjuren (Podophthalmata) , hvilka visserligen
liksom dessa ha en utbildad cephalothorax,
men hvilkas extremitetbyggnad öfverensstämmer
med lägre former: åtta par af cephalothorax’
extremiteter äro simfötter. Hit hör bl. a. det
äfven till Sveriges. fauna hörande, i sött som
salt vatten lefvande släktet Mysis (se d._o.).
L"6-

Schizosaccharomyces, bot. Se Saccharo-m y c e t e s.

Schizostylis Backh. et Harv., bot., växtsläkte af
fam. Iridacece, underfam. Ixioidew med 2 arter i Sy
d- Af rika. Från rotstocken uppväxa stjälkarmed i "2
rader sittande smala svärdlika blad, i toppen bärande
ett ax af tämligen stora scharlakansröda blommor,
som äro nästan aktinomorfa. S. coccinea är en särdeles
vacker vinterblommande krukväxt, som ofta odlas.

Schizotarsia, zool., en af de ordningar, i hvilka
myriopodernas 1. tusenfotingarnas klass indelas. Genom
ofvan plattade leder erinra hithörande arter om
enkelfotin-garna, men kroppen är mycket kortare,
med blott 8 ryggleder, af hvilka de mellersta äro
bredast. Hvad som framför allt utmärker dessa djur äro
de långa antennerna samt de för en myriopod oerhördt
långa, smärta, med många små tarsleder försedda benen
(15

stori.)

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:01 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free