- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1065-1066

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schjött [Jött]. 1. Peter Olrog -- 2. Steinar Johannes Stenersen S - Schk. - Schkeuditz - Schkipetarer (Sjkipetarer). Se Albaneser - Schkuhr [Jkor], Christian - Schl. - Schlachta. Se Szlachta - Schlaf, Johannes - Schlagende wetter. Se Wetter - Schlagintweit [-vajt], tre från München stammande bröder - Schlammbäder, ty. Se Gyttjebad, sp. 807 - Schlan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ken och var under sista perioden af Joh. Sverdrups
ministär 13 mars 1888–12 juli 1889 medlem af norska
statsrådsafdelningen i Stockholm. – Han gifte sig
1867 med författarinnan Mathilde S., dotter
till K. K. H. B. Dunker (se d. o.), f. 19 febr. 1844
i Kristiania. Hon vistades från sitt 13:e till sitt
22:a år mest i danske skalden Kr. Winthers hem, och
i hans krets påverkades hon litterärt. Utom många
kritiska essayer i tidskrifter och tidningar har
hon författat en fin och själfull bok om Alex. Lange
Kielland. Liv og værker
(1904). Hon var länge medlem
i den 1884 stiftade Norsk kvindesaksforenings första
styrelse. Dottern Mathilde S., pedagog, f. 1876,
tog matematisk-naturvetenskaplig lärarexamen 1903 och
är Norges första kvinnliga ämbetsman, i det att hon 1
juli 1906 konstituerades som adjunkt vid Stavangers
högre elementarskola, där hon sedan 1913 är lektor
("overlærer"). – 2. Steinar Johannes Stenersen S.,
broder till S. 1, historiker, pedagog, f. 13 nov. 1844
i Porsgrund, 1893–1909 lektor ("overlærer") i Skien,
är en ifrig anhängare af landsmålet, hvars litteratur
han riktat med en förträfflig öfv. af Snorres
"Heimskringla" (1872–79), en handbok i världshistoria
(fr. o. m. 1789) Eit stykke av heimssoga (1882–88),
flera läroböcker i Norigs soga, använda i
landsmålsskolor, och en större, med statsunderstöd
utgifven Dansk-norsk ordbok (1909), d. v. s. en
ordbok från danska (och riksspråket) till landsmål.

1–2. K. V. H.

Schk., vid växtnamn förkortning för Chr. Schkuhr (se denne).

Schkeuditz [ʃkö’j-], stad i preussiska
reg.-omr. Merseburg (Sachsen), vid Weisse Elster och
järnvägen Leipzig–Halle. 7,462 inv. (1910). Mångsidig
industri. I närheten ett stort dårhus (Altscherbitz).

J. F. N.

Schkipetarer (Sjkipetarer). Se Albaneser.

Schkuhr [ʃkor], Christian, tysk botanist, f. 14
maj 1741 i Pegau (Sachsen), d. 17 juli 1811 som
universitetsmekaniker i Wittenberg, hade urspr.
utbildat sig till trädgårdsmästare och är känd
för omfattande och noggranna botaniska bildverk,
alla med kolorerade taflor, nämligen
Botanisches handbuch der meisten ... in Deutschland wildwachsenden ... gewächse (1–3, 1791–1803; ny uppl. 1–4 med 485 taflor 1808),
Beschreibung und abbildung der ... riedgräser (1, 2, 1801, 1806),
Enchiridion botanicon (1805) och
Vier und zwanzigste klasse ... oder kryptogamische gewächse, 1 (1806–09), 2 (1810).

C. Lmn.

Schl., vid djurnamn förkortning för tyske zoologen H. Schlegel (se denne).

Schlachta. Se Szlachta.

Schlaf, Johannes, tysk författare, f. 21 juni
1862 i Querfurt, studerade 1884–88 i Halle och
Breslau filologi och filosofi, bosatte sig sedan
i Weimar. S. började sitt skriftställen med de
tills. med Arno Holz (se denne) författade arbetena
Papa Hamlet (1889) och
Die familie Selicke (1890),
utgifna tills. under titeln "Neue geleise" 1892, som
förkunnade och eftersträfvade en absolut naturalism
och hvilkas egentliga betydelse ligger i deras
starka verkan på G. Hauptmann i hans första skede
som dramatiker. Den skakande tragedien
Meister OElze (1892; 2:a uppl. 1908)

och dagboksbladen In Dingsda (1892; 4:e uppl. 1912)
följdes af de idylliskt stämda böckerna
Frühling (1896; 3:e uppl. 1913),
Stille welten (1899),
Helldunkel (s. å.) och
Sommerlied (1905),
fyllda af impressionistisk lyrik på vers och prosa,
med inflytande från Whitman och Garborg. Långt mera
sökare än gestaltare, gjorde S. försök i skilda
riktningar med novellerna
Sommertod (1897),
Leonore (1899) och
Kuhmagd (1900) samt
dramerna Gertrud (1898) och
Die feindlichen (1899).
De tre romanerna
Das dritte reich (1900),
Die suchenden (1901) och
Peter Bojes freite (1902)
betyda ett försök till uppgörelse med den
moderna dekadansen. En senare romantrilogi,
Der kleine (1903),
Der prinz (1908) och
Am toten punkt (1909),
novellerna Die nonne (1904),
Hermelinchen (1907),
Der alte herr Weismann (1910) och
Tantchen Mohnhaupt (1914),
romanen Aufstieg (1910) och
dramat Weigand (1906)
ega enskildheter af högre litterärt värde, men visa
liksom hans alstring i allmänhet, att hans personlighet
nått hvarken personlig eller konstnärlig harmoni:
experiment och diskussion få ersätta gestaltning.
I ett stort antal teoretiska och filosoferande skrifter
(Walt Whitman, 1898, 1904,
Emile Verhaeren, 1905,
Maeterlinck, 1906,
Novalis und Sophie von Kühn, s. å.,
Christus und Sophie, s. å.,
Kritik der taineschen kunsttheorie, s. å.,
Das absolute individuum und die vollendung der religion, 1910, m. fl.)
har han behandlat etiska, metafysiska och litterära
problem. Se "Das literarische echo" 1902 och
K. Rotermund, "J. S." (1906).

R–n B.

Schlagende wetter. Se Wetter.

Schlagintweit [-vajt], tre från München
härstammande bröder, som gjort sig berömda genom
sina vetenskapliga forskningsresor: Hermann
von S.
(f. 1826, d. 1882 i München), Adolf von
S.
(f. 1829, mördad i Kaschgar 1857) och Robert von
S.
(f. 1833, d. 1885 som professor i Giessen), alla
tre 1859 upphöjda i ärftligt bajerskt adelsstånd,
Hermann 1864 med tillägget Sakünlünski och 1866 i
friherrligt. 1888 aftäcktes i Kaschgar ett monument
öfver de tre bröderna. Efter anmodan af preussiske
konungen och engelsk-ostindiska kompaniet företogo
dessa bröder 1854 en forskningsresa till Indien
och Hög-Asien samt riktade därigenom i väsentlig
mån vår kunskap om dessa trakter, företrädesvis
om Himalaya och Tibet. De värderika samlingar,
som de bägge öfverlefvande bröderna medförde hem
1858, blefvo efter deras död fördelade på museer i
Berlin, München och annorstädes. Resultatet af deras
forskningar publicerades i
Results of a scientific mission to India and High Asia (beräknadt till 9 bd, men endast 4 utgåfvos 1861–63, 1866) och i
Reisen in Indien und Hoch-Asien (4 bd, 1869–80).
Robert utgaf dessutom några skildringar från en
resa till Amerika:
Die mormonen (2:a uppl. 1877) m. fl. –
En fjärde broder, Emil S. (f. 1835, d. 1904),
jurist, skref bl. a.
Buddhism in Tibet (1863) och praktverket
Indien in wort und bild (2 bd, 1880–81; 2:a uppl. 1889–91). –
En femte broder, Eduard S. (f. 1831), hvilken
stupade som ryttmästare i kriget 1866, skildrade
Der spanisch-marokkanische krieg (1863).

(J. F. N.)

Schlammbäder, ty. Se Gyttjebad, sp. 807.

Schlan (tjech. Slanẏ), stad i norra Böhmen, vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:29:57 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free