- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1063-1064

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schjerfbeck [Je'r-]. 1. Svante Magnus S 2. Helena Sofia S - Schjerning [Jer-], Otto von - Schjödt [Jött]. 1. Annæus Johannes S -- 2. Edle S - Schjöll [Jöll], Oscar Karl Mourits - Schjörring [Jö'r-], Johanne - Schjött [Jött]. 1. Peter Olrog -- 2. Steinar Johannes Stenersen S

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1063

Schjerning-Schjött

1064

blef medicinalarkitekt 1892, förste arkitekt 1899 och
t. f. öfverarkitekt 1914. S. har utfört ritningar
till bl. a. Vetenskapliga föreningarnas hus i
Helsingfors, statens sjukhus i Joensuu, Sorda-vala,
Kajana, Tammerfors. Kuopio och Viborg, universitetets
kliniker i Helsingfors, kommunala sjukhus i Uleåborg
och Helsingfors, Nummela sanatorium, Borgå sanatorium
m. fl. samt skolbyggnader och privathus. Kallad till
medlem af kommittén för Åbo domkyrkas restaurering,
uppgjorde han tvenne förslag till nämnda kyrkas
restaurering. Sedan 1881 är han lärare i teckning,
stillära och ornamentskomposition vid Centralskolan
för konstflit.

2. Helena Sofia S., den föregåendes syster, målarinna,
f. 10 juli 1862 i Helsingfors, åtnjöt undervisning
i Finska konstföreningens skola i Helsingfors och
A. v. Beckers ateljé, studerade med statsunderstöd
1880-82 och 1883-84 i Paris och Bretagne,
1886-87 i Paris och England med extra understöd af
konstföreningen och 1888 -90 i Italien och England med
Hovingska resestipendiet. Vid världsutställningen i
Paris 1889 erhöll hon tredje medalj. Af S:s tidigare
arbeten, i hvilka hon ansluter sig till den franska
1880-talsrealismen, äro några med historiska motiv
samt genretaflor, flera med ämnen från Frankrike
och England. Mest kända äro Vid Linköpings fängelse
(1882) och Vilhelm v. Schwerins död{ Två syskon
(Finska konstföreningen), Procession i Bretagne
(1884), Lilla Rika (1885), En konvalescent (1887,
Finska konstföreningen) och porträtt. 1892 -93 och
1896-97 meddelade S. undervisning i målarateljén och
var 1894-1902 anställd som lärarinna vid modellklassen
i Finska konstföreningens skola. Sjuklighet afbröt
hennes lärarverksamhet och för flera år hennes
konstnärliga arbete. De verk, som under de sista
åren lämnat hennes ateljé, äro jämförelsevis få på
grund af det minutiösa arbete hon nedlägger i dem
och den stränga själfkritik hon utöfvar. Nämnas kunna
bl. a. Sjundby gård, Läsande flickor och Vedhuggare
(alla i Åbo museum), Dam i hvitt och Kostymstudie
(båda i Finska konstföreningen). S. är i sin senaste
utveckling ytterst själfständig och långt avancerad i
modern riktning, om också oberörd af expressionism och
andra -ismer. Hennes bilder karakteriseras af korrekt
teckning, men med långt drifven förenkling och en
förenklad fri färgbehandling i diskreta färger,
i vissa taflor påminnande om japanskt måleri.
l-2. T. Stz.

Schjerning [jer-], Otto von, tysk militärläkare,
f. 4 okt. 1853 i Eberswalde, blef assistensläkare
1878, stabsläkare 1886, öfverstabsläkare 1894 och
generalläkare 1900. Sedan 1905 är han tyska arméns
generalstabsläkare, chef för sanitetskåren och
krigs-ministeriets medicinalafdelning och direktör
för Kejsar-Vilhelmsakademien (för utbildning
af militärläkare). Han är där president i dess
vetenskapliga senat samt honorarie professor vid
Berlins universitet. S. har nedlagt ett betydelsefullt
arbete för den preussiska militärläkarkårens
höjande; han är dessutom bekant som författare
på det militärmedicinska och kirurgiska området.
J. K.

Schjödt [Jött]. 1. Annseus Johannes S.,
norsk politiker, f. 2 maj 1857 i Kristiania,
höjeste-retsadvokat 1885, var en af hufvudstadens
represen-

tanter i stortinget 1895-1900 och 1900 president
i odelstinget samt under en följd af år ordf. i
Kristiania vänsterorganisation. Han var medlem af
"arbeiderkommissionen" 1900-02 och af skandinaviska
civillagkommissionen 1902-04 samt 1910. - 2. E d l e
S., född Hartmann, den föregåendes hustru sedan 1899,
författarinna, f. 11 mars 1862 i Larvik, har sedan
början af 1890-talet under pseudonymen Sfinx ett namn
i norsk journalistik genom humoristiska följetonger
och skisser i "Verdens gäng", "Aftenposten" och
"Tidens tegn". Åtskilliga af hennes teckningar
ur hvar-dagslifvet ha utgetts i samlingarna Vi
og vaareses (1899), Hjemme og gadelangs (1900),
Fif og halv-fif (1902), Eländet selskab (1903), Fr
a Vatland til Homansbyen (1905) och Sfinx’ bedste
(3 bd, 1916); flera af samlingarna äro försedda
med illustrationer af "Simplicissimus"-tecknaren
0. Gul-branson. S. återger med oförliknelig säkerhet
och stor komisk verkan språktonen hos alla lager och
klasser af hufvudstadens befolkning, l-2. K. V. H.

Schjöll [jöll], Oscar Karl Mouritz, norsk
försäkringsman, f. 13 mars 1845 i Vestre Toten,
blef direktör för Kiksforsikringsanstalten
1895 samt är sedan 1904 direktör för statens
pensionsinrättning Den norske enkekasse. S. är i
Norge ledande auktoritet på försäkringsväsendets
område och har lagt den försäkringsvetenskapliga
grunden bl. a. till den norska socialförsäkringen.
K. V. H.

Schjörring [jö;r-], Johanne, dansk författarinna, f. 4
juni 1836, d. 9 mars 1909, var prästdotter och hette
urspr. K r o h n. Änka efter ett nioårigt äktenskap
(1862-71), började hon dels för att stilla sin sorg,
dels på grund af behof att skrifva berättelser och
utgaf 1874 den första samlingen samt 1875-1907 en
hel rad berättelser, som snabbt vunno insteg hos
läsvärlden och delvis utgetts gång på gång. Framhållas
må Havets datter, en historie fra Vesterhavet
(1875; 4:e uppl. 1909), Fra vaar til höst (1876; 3:e
uppl. 1900), Be-slcegtede naturer (1888) och Familien
paa Sö-gaard (1894). De vittna väl ej om någon säregen
begåfning eller vidtomfattande lifsåskådning och äro
nog mera underhållande än konstnärliga, men präglas
af allvarlig uppfattning af lifvet och människorna
och äro god och sund lektyr. Också ha de fått
spridning äfven i utlandet, i synnerhet i Tyskland;
enstaka äro öfversatta till holländska och ungerska.
E. Ebg.

Schjött [J ött], 1. Peter Olr o g S., norsk
språkforskare, f. 29 juli 1833 på Dybvaags prästgård,
Nedenes amt, Norge, filologie kandidat 1859,
är sedan 1866 professor i grekiska vid Kristiania
universitet. Utom öfversättningar af Pindaros’ oden
(1870-71) och Aischylos’ "Agamemnon’’ (1896) har han
utgett en mängd afh. rörande antikens Hellas och
Italien, af hvilka de viktigaste äldre i Samlede
philologiske afhandling er (1896), hvartill komma
monografierna Det atheniensiske demokrati (1902),
Studien zur alten geschichte, I-III (1903-10),
Die römische geschichte im lichte der neuesten
forschungen (1906), Die her-kunft der etrusker und
ihre einwanderung in Italien (1910) m. fl. S. var
efter riksrättskrisen 1884 en bland stiftarna af Den
liberale förening i Kristiania, indrogs därigenom
i politi-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller S j-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:01 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0558.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free