- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1075-1076

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleicher [Jlaj-], August - Schleichera trijuga - Schleiden [Jla'j-]. 1. Matthias Jakob S 2. Rudolf S - Schleiermacher [Jla'j-], Friedrich Daniel Ernst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förnämsta skrifter utom de redan nämnda äro
Sprachvergleichende untersuchungen (2 bd, 1848–50),
Formenlehre der kirchenslawischen sprache (1852),
Litauische märchen (1854),
Zur morphologie der sprache (i Petersburgsakademiens "Mémoires", 1859),
Die deutsche sprache (1860; 5:e uppl. 1888),
Die Darwinsche theorie und die sprachwissenschaft (1863; 3:e uppl. 1873) och
Laut- und formenlehre der polabischen sprache (1871).
Han redigerade tills. med A. Kuhn
"Beiträge zur vergleichenden sprachforschung" (8 bd, 1858–76).

K. F. J.

Schleichera trijuga Willd., bot., farm., är ett till
fam. Sapindaceæ hörande stort träd med trefingrade blad,
som växer i tropiska Asien. Fröhyllet ätes, af fröna pressas
makassarolja (se d. o.). Jfr Gummilacka.

G. L–m.

Schleiden [ʃla’j-]. 1. Matthias Jakob S., tysk
botanist, f. 5 april 1804 i Hamburg, d. 23 juni 1881 i
Frankfurt am Main, blef juris doktor i Heidelberg 1826
och advokat, snart därefter filos. doktor i Jena och
illustration placeholder

e. o. professor i botanik där, med. doktor i Tübingen
1843 och ord. professor i botanik i Jena, men lämnade
sin befattning 1862 och antog 1863 för en kort tid
kallelse till professor i Dorpat. Sitt betydelsefulla
författarskap inriktade han från början på växtanatomi
och utvecklingshistoria:
Entwicklungsgeschichte der samenknospe vor der befruchtung (1837),
Beiträge zur phytogenesis (1838)
med en egen, af hans förnämsta samtida motsagd cellbildningsteori,
Über die bildung des eichens und entstehung des embryos bei den phanerogamen (1839),
Beiträge zur anatomis der Cacteen (1842) m. m.
S. intar dock som forskare ingen lysande plats. Icke desto
mindre hade han en historisk mission att fylla och
har blifvit kallad "den man, som botaniken då behöfde".
Han utgaf nämligen en omfångsrik lärobok af ny art,
Grundzüge der wissenschaftlichen botanik (1842–43),
i 2:a uppl. med undertiteln
Die botanik als inductive wissenschaft behandelt (1845–46; 4:e uppl. 1861);
i denna framlade han i ny, väckande form
vetenskapens rika, dittills i de gängse läroböckerna
förtegna eller oförstådda innehåll, han uppställde
botaniken som induktiv forskning vid sidan af kemien
och fysiken och väckte lärjungarnas iakttagelse-
och omdömesförmåga genom kritisk, skarpt polemisk
gallring af vetenskapens män och deras resultat. Få
botaniska författare ha användt ett hänsynslösare
skrifsätt än S., men ehuru han förskaffade sig många
fiender och dessutom i ett par viktiga frågor, såsom
cellbildningen och befruktningsförloppet, orubbligt
försvarade sina oriktiga, af inga observationer
stödda åsikter, var han dock hälsad som sin vetenskaps
pånyttfödare därigenom, att han undervisade sin samtid
och särskildt den stora allmänheten i forskningens
verkliga innebörd. S. verkade flitigt i

denna sin kallelse äfven genom populära skrifter, såsom
Die pflanze und ihr leben (1847; 6:e uppl. 1864; flera öfv.).
En del af hans vetenskapliga arbeten utgafs under titeln
Beiträge zur botanik (1844).
S. utgaf äfven
Handbuch der medizinisch-pharmazeutischen botanik (2 dlr, 1852 o. 1857).
Af hans icke botaniska skriftställen förtjäna att nämnas
Schellings und Hegels verhältniss zur naturwissenschaft (1844),
Über den materialismus der neuen deutschen naturwissenschaft (1863),
Das meer (3:e uppl. 1885),
Die rose (1873),
Die bedeutung der juden für die erhaltung und wiederbelebung der wissenschaften im mittelalter (1878)
samt ett par diktsamlingar under pseudonymen Ernst (1858, 1873).

2. Rudolf S., den föregåendes kusin, tysk politiker,
f. 22 juli 1815 i Ascheberg i Holstein, d. 25
febr. 1895 i Freiburg im Br., hade 1848 avancerat
till en viktig post i danska generaltullstyrelsen,
med titel af justitieråd, och fått befattning
med regleringen af den holsteinska tullgränsen,
men trädde nämnda år i tjänst hos hertigdömenas
provisoriska regering och var dennas ombud först
vid "vorparlamentet" i Frankfurt och sedermera
hos preussiska regeringen i Berlin. Med anledning
däraf utesluten från amnestien 1852, blef han
1853 Bremens och 1863 alla tre hansestädernas
ministerresident i Washington och innehade
1865–66 posten som hanseatisk ministerresident i
London. 1867–73 var han medlem af först nordtyska
och sedan tyska riksdagen och tillhörde där det
frikonservativa partiet. Under de bägge dansk-tyska
krigen skref han åtskilliga politiska broschyrer om
Schleswig-Holsteins statsrättsliga ställning samt om
tronföljden i hertigdömena; på ålderdomen utgaf han
memoararbetet Erinnerungen eines schleswig-holsteiners
(4 bd, 1890–93, behandlande tiden 1841–50).

1. C. Lmn.

illustration placeholder

Schleiermacher [ʃla’j-], Friedrich Daniel
Ernst
, tysk teolog, filosof och pedagog, f. 21
nov. 1768 i Breslau, d. 12 febr. 1834 i Berlin,
fick 1783–87 sin uppfostran vid den herrnhutiska
brödraförsamlingens pedagogium i Niesky och dess
seminarium i Barby, och på hans mottagliga sinne
gjorde fromheten inom brödraförsamlingen ett djupt
och delvis beståndande intryck. 1787–89 studerade
han vid Halles universitet teologi, aflade 1790
prästexamen i Berlin och var 1790–93 informator i
ett grefligt hus i Ostpreussen. Mindre än ett år
verkade han sedan som lärare vid en lärdomsskola i
Berlin, utbildade sig 1794–96 som pastorsadjunkt i
Landsberg a. d. Warthe till predikant och verkade
1796–1802 som predikant vid Charité i Berlin
och infördes i nyromantikernas kretsar, där han
särskildt knöt vänskapsförbindelse med Henriette
Herz och Fr. Schlegel, men äfven förtroligt umgicks
med bl. a. svenske legationssekreteraren Brinkman,
hans kamrat i Niesky och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:45 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free