- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1091-1092

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schleswig-Holstein - Schleswig-holsteinska rörelsen. Se Holstein, sp. 1025 - Schletterer, Hans Michel - Schlettstadt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1091

Schleswig-holsteinska rörelsen-Schlettstadt

1092

Hamburg och prov. Hannover samt i v. af
Nordsjön. 19,019 kvkm. Den består af det mot n.
afsmalnande fastlandet och en mängd öar: Årö, Als
och Femern i Östersjön, Röm, Sylt, Amrum, Föhr,
Halligerna, Pelworm, Nordstrand m. fl. i Nordsjön,
samt är med afseende på sin fysiska beskaffenhet
till största delen en fortsättning af det nordtyska
låglandet. Mellersta delen af landet sammanhänger med
Lüneburgheden och är en sandslätt, hufvudsakligen
bevuxen med ljung och skog. Den östra delen däremot
är småkullig, vacker och särdeles bördig samt har
en brant, af flera vikar (Apenrade-, Flensburg-.,
Schlei-, Eckernförde- och Kiel-vikarna; ty. färden)
inskuren kuststräcka af 530 km. längd. Mellan vikarna
ligga halföar, såsom Sundewitt mellan Apenrade-och
Flensburgvikarna, Angeln mellan den senare och Schlei,
Schwansen mellan Schlei och Eckernfördeviken,
Dänischerwold mellan denna och Kielviken samt
Wagrien därifrån till Lübeckbukten. I v. utbreder
sig ett marskland, bildadt af hafvets och flodernas
uppslamning och med en (Elbe inräknad) 434 km. lång,
låg, af dammar till stor del skyddad kust. På öarna
i Nordsjön, särskildt Sylt, förekomma vidsträckta,
af flygsand upptornade dyner. Provinsens högsta
punkter, som tillhöra den i ö. framlöpande nordtyska
landåsen, äro: Bungsberg (164 m.) och Pilsberg
(128,5 m.) i Holstein samt Hüttenbergen (106
m.) i Schleswig. Hufvudfloder äro: gränsfloderna
Eider och Elbe, hvilken senare på en sträcka af
104 km. berör provinsen och från densamma upptar
Bille, Alster, Pinnau, Krückau och Stör, samt
Schwentine och Trave. Bland sjöar må nämnas Plön- och
Selentsjöarna i Holstein (Wagrien) samt Wittensjön i
Schleswig. Viktiga kanaler äro Nord-Östersjö-kanalen,
som i sin nordostligaste del följer den gamla numera
knappt begagnade Eiderkanalen, Elbe-Trave-kanalen
och Kudensee-kanalen (15 km., från den kanaliserade
Burger Au öfver Nord-Östersjö-kanalen till Elbe)
m. fl. Klimatet är behagligt och sundt, med en
medeltemperatur i Kiel af 8,1°, i Altona 9,1°,
i Husum 8,2°. Nederbörden belöper sig till
630-770 mm. årligen. - Hufvudnäringarna äro
jordbruk, boskapsskötsel, fiske och skeppsfart
samt industri. 1903 voro af landets areal
58 proc. åker och trädgårdar, 11 proc. äng,
16,s proc. betesmarker, 6,5 proc. skog och 7,7
proc. improduktiv mark. Den fruktbaraste delen
af S. är den östra, där åkerjorden upptar 80-90
proc. af arealen; mellersta delen har mest ängs-
och hedmark, den västra mest ängar, medan åkern där
upptar blott 11-50 proc. Hvete, råg, korn och hafre
äro de viktigaste sädesslagen. F. ö. förekomma
potatisodling i stor skala, fruktodling etc. -
Af nötkreatur har S. näst Schlesien och Hannover
största antalet i Preussen (1,140,000 1913), af svin
mest näst Hannover (1,8 mill. 1913). Äfven häst- och
fårafveln är betydlig. S:s mejerihandtering har tjänat
som mönster för det öfriga Tyskland. Ett lönande fiske
drifves dels vid kusterna (bl. a. krabbor och ostron),
dels ute på Nordsjön. För detta storsjöfiske blir
Glückstadt alltmer centrum. Mineraltillgångarna
inskränka sig till gips och salt, hvarjämte
vidsträckta ler- och torflager finnas.

Industrien har, förutom betydande skeppsbyggen vid Elbe
och i Kielbukten, jämförelsevis ringa omfattning
och består hufvudsakligen af järn-, tobaks-, läder-,
pappers-, lervaru- och bomullsmanufakturer. Handeln
befordras kraftigt af ett järnvägsnät af 1,568
km. längd (1912) samt en mängd kanaler och hamnar, af
hvilka senare Altona, Flensburg och Kiel i första
rummet böra omnämnas. Provinsens handelsflotta
räknade 1912 259 ångfartyg om 104,714 ton, 584
segelfartyg om 20,819 ton. Befolkningens antal uppgick
1910 till 1,621,004 (85 inv. på l kvkm.), hvaraf
omkr. 140,000 dansktalande (i Nord-S.) och 20,000 med
frisiskt språk; den är i allmänhet (95,6 proc.) af
evangelisk-luthersk trosbekännelse. - I administrativt
hänseende bildar landet endast l regierungsbezirk,
Schleswig, med 25 kreise (10 i Schleswig och 15 i
Holstein). Provinsens representation (landtag) räknar
68 led. och dess utskott (provinzausschuss) ordf. och
9 medlemmar. Till tyska riksdagen sänder prov. 10
ledamöter. I Preussens andra kammare eger den 19
representanter och i herrehuset 11. Högsta myndighet
för den evangelisk-lutherska kyrkan är konsistoriet
i Kiel. Katolikerna (5,3 proc.) lyda under
kyrkoprovinsen Osnabrück. Under oberlandesgericht
i Kiel sortera 3 landgerichte, 68 amtsgerichte och 3
handelskamrar. Provinsregeringens säte är Schleswig,
med undantag likväl för Lauenburg, hvars förvaltning
är förlagd till Ratzeburg. I militäriskt hänseende
tillhör S. 9:e armékåren, med generalkommando
i Altona. - För den offentliga undervisningen
är sörjdt genom universitet, sjökrigsskola och
marinakademi i Kiel, 12 gymnasier, l progymnasium, 6
realgymnasier, 20 oberreal- och realskolor, 6 lärar-
och 3 lärarinneseminarier, 4 navigationsskolor,
flera fackskolor. I Kiel finnes en flottstation för
Östersjön. Provinsens vapen är en klufven sköld;
i högra fältet, guld, två inåt vända blå lejon
(Schleswig), i vänstra fältet, rödt, en liten sköld
i silfver och rödt, omgifven af spikar och nässelblad
i silfver (Holstein). Till S. hör äfven den lilla af
England till Tyskland öfverlåtna ön Helgoland. Om
provinsens historia se Holstein och Slesvig.
(J. F. N.)

Schleswig-holsteinska rörelsen. Se Holstein,
sp. 1025.

Schletterer, Hans Michel, tysk musiker,
f. 1824 i Ansbach, d. 1893 i Augsburg, lärjunge
till Spohr i Kassel samt David och Richter i
Leipzig, blef 1847 musikdirektor i Zweibrücken,
1854 universitetsmusikdirektor i Heidelberg,
1858 kapellmästare vid protestantiska kyrkan i
Augsburg och 1866 direktor för musikskolan där. Han
komponerade kantater, körer, operetter, körsånger,
psalmer m. m., utgaf körsång- och violinskolor,
arrangemang af klassiker o. a. Större betydelse har
han som musikskriftställare, genom Das deutsche
singspiel
(1863) och J. F. Reichardt (1865)
samt de i Waldersees samling intagna föredragen om
Pergolese, Rousseau, Spohr och
Die entstehung der oper m. m. Han blef 1875 filos.
hedersdoktor i Tubingen.
A. L.*

Schlettstadt, kretsstad i elsass-lothringska
regeringsområdet Nedre Elsass, vid 111 och flera
järnvägslinjer. 10,604 inv. (1910). Gymnasium,

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free