- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1101-1102

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schliz, Alfred - Schlochau - Schlock - Schlomann [Jlå-], Alfred - Schloss-Chemnitz [Jlåss]. Se Chemnitz - Schlosser [Jlå'ss-], Johann Georg - Schlosser [Jlå'ss-], Friedrich Christoph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1101

Schlochau-Schlosser

1102

(1909), Die systeme der stichverzierung und
des linieornaments innerhalb der bandkeramik (i
"Prä-historische zeitschrift", 1910), Siedlungswesen
und kulturentwicklung des Neckarlandes in
vorgeschicht-licher zeit (1911), Die keramik der nord-
und westalpinen steinzeitlichen pfahlbaukulturen
und ihre zeitstellung (i Montelius’ festskrift
1913), Die vorgeschichtlichen schädeltypen der
deutschen länder in beziehung zu den einzelnen
kulturkreisen der urgeschichte (i "Archiv fiir
anthropologie", 1908, 1910), Die diluviale vorzeit
Deutschlands. Anthropologischer teil (1912)
och Beiträge zur prä-historischen ethnologie
(i "Prähistorische zeitschrift", 1912, 1913).
T. J. A.

Schlochau [jla’-], stad i preussiska
reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen). 3,531
inv. (1905). Landtmannaskola. Döf stum
institut. Det var under 1600-talet befäst och
intogs af svenskarna 30 jan. 1656 efter 5 dagars
belägring, men utrymdes och raserades hösten 1657.
L. W:sonM.

Schlock, stad i ryska guv. Livland, 30 km. v. om
Riga, vid Aa och nära kusten. Omkr. 1,500 inv. 17
sept. 1915 tillbakavisade Hindenburg en rysk framstöt
vid S., som då, 8 okt. och flera gånger i jan. 1916
bombarderades af tyska flygare. I okt. och nov. 1915
utkämpades heta strider n. och n. v. om S.; natten
till 11 nov. utrymde tyskarna sin ställning vid
S.3 som då besattes af ryssarna, men i mars,
april och juni 1916 beskjutits af tyskarna.
L. WrsonM.

Schlomann [jlå-], Alfred, tysk ingenjör, redigerar
en på R. Oldenbourgs förlag i Munchen sedan
1906 utkommande serie Illustrierte tech-nische
wörterbiicher på tyska, engelska, franska, ryska,
italienska och spanska språken. Dessa ordböcker skilja
sig från andra lexika därigenom, att ordmaterialet är
uppställdt ej i alfabetisk ordning, utan i grupper,
ordnade efter ordens fackliga sammanhang. I en del
för sig äro sålunda sammanförda alla termer på nämnda
sex språk rörande maskinelement och verktyg, och i
denna del är genomförd en systematisk gruppering af
de ord, som hänföra sig till olika specialområden,
såsom skrufvar, nitar, axlar, rör, ventiler,
hammare, borrar, mejslar o. s. v., hvartill sluta
sig afbildningar af hvarje föremål och en alfabetisk
ordlista med hänvisningar till hufvudtexten. Planen
omfattar sammanlagdt ett 20-tal band öfver olika
tekniska fackområden. Vid världskrigets utbrott
1914 förelågo 12 bd färdiga. Ett supplementhäfte med
svensk ordlista öfver maskinelement och verktyg är
utgifvet 1916 på A.-b. P. A. Norstedt & söners förlag.
G- H-r.

Schloss-Chemnitz [jlass]. Se Chemnitz.

Schlosser [Jlå;ss-], Johann Georg, tysk
skriftställare, f. 1739 i Frankfurt a. M., d. där 1799
som syndikus, var Goethes ungdomsvän och gift först
med dennes syster Cornelia (d. 1777) samt sedan med
Goethes förtrogna väninna Johanna Fahlmer. Utnämnd
till geheimeråd och direktor för hof domstolen i
Karlsruhe 1790, tog han afsked 1794. Jämte Goethe,
Merck m. fl. medarbetade S. 1771 i "Ge-lehrte
anzeigen". F. ö. utgaf han Kleine schriften (6 bd,
1779-94), Seuthes, öder der monarch (1788), öfv. från
grekiskan m. m. Se biogr, af Nicoloviusl844.

Schlosser [jlå;ss-], Friedrich Christoph, tysk
historieskrifvare, f. 17 nov. 1776 i Jever, d.

23 sept. 1861 i Heidelberg, blef 1794 student i
Göttingen, där han företrädesvis studerade teologi
och filosofi, och verkade många år som informator
och gymnasielärare, hufvudsakligen i Frankfurt. Han
debuterade som författare med en liten skrift om
Abälard und Dulcin (1807), hvarpå fölide Leben des
Theodor de Beza und des Peter Martyr Ver-milli
(1809) och Ge-schichte der bilderstur-menden
kaiser (1812). Vid ett nyinrättadt ly-ceum
(ung. motsvarande filosofisk fakultet) i Frankfurt
blef han, som 1810 promoverats till filos, doktor,
1812 professor. När "storhertigdömet" Frankfurt föll
(1814), indrogs också lyceet. S. soulagerades då
med stadsbibliotekariebefattningen. Sedan 1819 var
han professor i Heidelberg. S. stod i stort sedt
utom den starka utveckling, som den historiska
vetenskapen i Tyskland på hans tid genomgick. Han
verkade mera som författare än som forskare, och
hufvud-parten.af hans omfattande författarskap faller
på världshistoriens område. Redan i Frankfurt började
han utge Weltgeschichte in zusammenhängen-der
erzählung (9 bd, 1815-41). Den följdes af
Uni-versalhislorische ubersicht der geschichte der
alten welt und ihrer cultur (6 bd, 1826-34), som
når fram till östgotiska rikets fall. Geschichte des
18. jahrhunderts (2 bd, 1823; sv. öfv. 1827) är S:s
mest betydande, verk; särskildt i dess 2:a upplaga
Geschichte des 18. jahrhunderts und des 19. bis zum
sturz des französischen kaiserreichs (1834- 48;
5:e uppl. 1864-66) framträda fullt utpräglade de
egenskaper, som utmärkte hela hans författarskap:
en med afsikt försummad stil, omfattande beläsenhet,
intim förknippning af litteraturhistoria och politisk
historia, kosmopolitisk åskådning med rötter i
upplysningstidens tankevärld, stark subjektivism och
moraliserande tendens, som särskildt skarpt fördömde
absolutismen och de samhällsklasser, i hvilka S. såg
dess redskap. Dessa egenskaper förskaffade honom
stor läsekrets och stort inflytande på sin samtids
historiska och politiska uppfattning. Stor spridning
vann särskildt den populära bearbetning af hans äldre
arbeten, som utgafs af hans lärjunge Kriegk och
till hvilken S. själf bidrog med en framställning
af 1400–1600-talen, som han ej tidigare behandlat
(Weltgeschichte fur das deutsche rolk, 19 bd, 1844-57;
sv. öfv. af 0. S. Rydberg, 1857-63, 5:e uppl., bearb,
och forts, af Jäger och Wolff, 20 bd, 1901-04). -
Bland S:s öfriga arbeten märkas Zur beurteilung
Napoleons und seiner neuesten tadler und lobredner
(1832-33) och Dante (1855). - Litt.: Gervinus (S:s
lärjunge), "F. C. S., ein nekrolog" (1861; kritik
af Löbell, 1862), Weber, "F. C. S., der historiker"
(1876), Erdmanns-dörffer, "Gedächtnisrcde zu der
feier von S:s 100-jährigem geburtstag" (s. å.),
och Lorenz, "F. C. S. und iiber einige aufgaben
und prinzipien der ge-schichtsschreibung" (1878).
N. H-tz.

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0577.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free