- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1105-1106

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schlyter, Karl Johan - Schlüter, Andreas - Schlytern, Frans Herman - Schläger - Schlömilch, Oskar Xaver

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1105

Schliiter-Schlömilch

1106

S? T. Wisén, "Minne af professoren C. J. S." (i
"Sv. akad:s handl. ifrån år 1886" IV, 1890) och
K. G. Hammarskjölds uppsats i "Lefnadsteck-ningar
öfver Vet. akad:s efter år 1854 aflidne ledamöter"
III. B. G.

Schliiter, Andreas, tysk arkitekt och skulptör,
f. 1664 i Hamburg, d. 1714 i Petersburg, var son af en
skulptör och blef, då familjen flyttat till Danzig,
därstädes lärjunge af skulptören D. Sapovius. Från
1691 vistades han i Warschau, 1694 flyttade han till
Berlin, där han blef lärare vid konstakademien, som då
upprättades efter franskt mönster. 1695 blef han en af
dess direktörer. På uppdrag af kurfursten Fredrik III
gjorde han en resa till Italien, som blef af största
betydelse för utvecklingen af hans konstnärskap. Som
hans första byggnadsverk namnes slottet Charlottenburg
(se d. o.) utanför Berlin (1695, hans delaktighet
i detta bygge är dock omstridd). Hans storverk
inom arkitekturen blef nybyggnaden af slottet i
Berlin. Enligt S:s första plan skulle detta omsluta
en nära nog kvadratisk gård i italiensk stil,
omsluten af praktfulla arkader. 1697-1701 byggdes
efter denna plan. Emellertid beslöt kurfursten, som
nu blifvit konung i Preussen (Fredrik I), att slottet
skulle betydligt förstoras, hvarpå S. förlängde dess
båda sidolängor, afbröt d 3 långsträckta fasader^
som nu uppkommo, med ståtliga portalrisaliter samt
tillfogade en förgård och en öppen arkadhall i två
våningar tvärs öfver borggården. S. skapade härmed
det arkitektoniskt mest storslagna och betydande ba-

A. Schliiters monument öfver den store
kurfursten. (Berlin.)

rockpalatset i Tyskland. Han lånade
oförfä-radt idéer från Italien och Frankrike,
men för-

stod att sammansmälta dem på ett genialiskt och
personligt sätt. Den inre dekorationen visar rik och
lysande fantasi. Till följd af afundsamma medtäflares
intriger fråntogs emellertid S. ledarskapet af
slottsbygget, som 1706 öfvertogs af Eo-sander von
Göthe. Dennes verk är den pompösa västfasaden
(åt Spree och kejsar Vilhelmsmonumen-tet - den
krönande kupolen på denna fasads midt tillkom
först på 1840-talet). Samtidigt visade sig S. vara
Tysklands främste skulptör. Som sådan lärde han
företrädesvis af nederländska 1600-tals-mästare
och af italiensk monumentalskulptur. Hans första
större verk^ kurfursten Fredrik III (i Königsberg,
1697), är föga betydande. Men i sitt monument
öfver den store kurfursten (se fig.; 1697 -1703
på Kurfurstenbrucke i Berlin) står han sig godt i
täflan med de franske konstnärer, hvilkas uppslag och
stil han upptar. Monumentet med kurfursten i romersk
imperatorsdräkt, till häst, majestätiskt lugn, stolt
och myndig, som hufvudfigur och nedanför omkring
den ovala sockeln fyra kedjade fångar i ställningar,
som uttrycka fruktan och fasa, är ur alla synpunkter
grandios och behärskad konst, som stilprof i högsta
grad belysande. (En bronsafgjutning af hufvudfiguren
är uppställd i Kaiser-Friedrich-museets vestibul.)

Efter nederländske arkitekten J. A. Nering
öfvertog S. det af denne 1694 påbörjade bygget af
tyghuset (Zeughaus) i Berlin (se pl. XVII till
art. Byggnadskonsten), som fick sin slutliga
gestalt af Johann de Bodt (af nordtysk härkomst,
f. i Paris). S. krönte byggnadens tak-balustrad
af trofégrupper och prydde gårdssidan med 21
masker af döende krigare, af gripande uttryck och
monumental storhet. Bland hans öfriga alster märkas
Världsdelarna, 4 grupper i slottets riddarsal, Fredrik
I:s och dennes gemåls graf monument i die Gruft
(Berlin), Männlichs grafmonu-ment med porträttfigurer
och allegoriska gestalter i Nikolaikyrkan, en
fantasirik predikstol i Maria-kyrkan. Bland hans
privatbyggnader märkas War-tenbergska palatset och
von Kameckes villa (1712). S. öfverflyttade 1713
till Petersburg. Hans staty (af Wiese) restes 1897
i Altes museums kolonnhall. - Jfr monografier af von
Klöden (1855), Adler (1862), R. Dohme (1876), Gurlitt
(1891) samt P. Seidel, "A. S. als bildhauer" (1901),
och Wallé, "S:s wirken in Petersburg" (s. å.). G-gN.

Schlytern, Frans Herman, ämbetsman, f. 29 dec. 1843
i Stockholm, blef student i Uppsala 1861, juris
kandidat där 1869, vice härads-höfding 1872 och
tjänstgjorde i Generalpoststyrelsen, där han
1878 utnämndes till byråchef och 1896-1902 var
t. f. generalpostdirektör. 1908 tog han afsked. S. var
i post- och telegrafkommittén 1889 led. och 1900
ordf. och är ordf. i löneregleringskommittén sedan
1902. 1910 var han led. af kyrkomötet.

Schlager, ty., huggare, sabel, i synnerhet den,
som används vid de tyska studentduellerna och
studenternas fester.

Schlömilch, Oskar Xaver, tysk matematiker, f. 1823
i Weimar, d. 1901 i Dresden, var 1849-74 professor
vid polyteknikum där, 1874-85 referent i Sachsens
kultusministerium och en af redaktörerna för
"Zeitschrift fiir mathematik und physik". Hans
läroböcker i ma-

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0579.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free