- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1111-1112

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmedes, Erik Anton Julius - Schmeks - Schmelck, Ludvig Henrik Benjamin - Schmeling, Gertrud Elisabeth. Se Mara - Schmeller, Joseph Andreas - Schmerling, Anton von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1111

Schmedes-Schmerling

1112

Schmedes, Erik Anton Julius, dansk-tysk operasångare,
f. 1868 i Gjentofte, studerade sång i Berlin
och Paris, utförde från 1891 barytonpartier i
Wiesbaden och Nurnberg, kom 1896 till hof operan
i Dresden, där han omlade sin röst till tenor,
och är sedan 1898 en af de bärande krafterna vid
Wiens hofopera. 1899 sjöng han f. g. Siegfried
och Parsifal vid Wagnerfestspelen i Baireuth. Utom
samtliga wagnerska hjältetenorpartier uppbär han
ett 30-tal andra, äfven sådana af mera lyrisk art,
och har internationellt anseende. Han utnämndes 1901
till kammarsångare. - Hans broder Paul S. (f. 1869)
är öfverlärare i sång vid nya konservatoriet i Wien,
och en annan broder, Hakon S. (f. 1877), har framträdt
som tonsättare. E. F-t.

Schmeil [jmajl], Franz Otto, tysk zoolog och pedagog,
f. 1860 i Grosskugel (prov. Sachsen), har varit
rektor i Magdeburg och är f. n. besatt i Heidelberg
som titulärprofessor. Han är en af de främste
representanterna för den nutida reformpedagogiken
inom den naturhistoriska undervisningen. Han söker
i denna genomföra den biologiska uppfattningen,
d. v. s. beskrifningen och förklaringen af växterna
och djuren som lefvande varelser, hvarvid systematiken
ej får det öfvervägande intresse som i den äldre
skolundervisningen inom zoologi och botanik samt
morfologien ständigt kompletteras och förklaras
genom fysiologiska faktorer. Därigenom vill han
leda ungdomen att verkligen förstå naturen och
utveckla natursinnet. Sitt program framlade han
i Vber die reformbestrebungen auf dem gebiete
des naturgeschichtlichen unterrichts (1897; 9:e
uppl. 1910), och praktiskt har han genomfört det i
Lehrbuch der zoologie (1899; 35:e uppl. 1915) och
Lehrbuch der botanik (1903; 36:e uppl. 1915), samt
sina ännu mera spridda Leitfaden och Grund-risse i
samma ämnen. S-e.

Schmeks (ung. Tåtra-Fured), naturskönt
belägen badort i ungerska komitatet Zips, 1,020
m. ö. h. S. har järnhaltiga och svafvelkällor och
kallvattenkuranstalt samt är en af Ungerns mest
besökta klimatiska kurorter. I närheten ligger Ne
u-S., kallvattenkuranstalt, anlagd 1882 med sanatorium
för lungsiktiga o. a. (J- F. N.)

Schmelck, Ludvig Henrik Benjamin, norsk kemist,
f. 27 juli 1857 i Yestre Åker, d. 6 febr. 1916
i Kristiania, deltog 1878 i norska Norra
ishafsexpeditionen, hvars kemiska undersökningar
han ledde och senare bearbetade i Den norske
Nordhavs-expedition 1876-78. IX. Chemi. 1. Om
sövandets fäste bestanddele. 2. Om havbundens
afiejringer (1882). 1881 upprättade han i Kristiania
det första norska privata handelslaboratoriet, som
fick stor betydelse för utvecklingen af den praktiska
kemien i Norge. 1892 blef han stadskemist (kemist vid
sundhets- och polisväsendet), och hans undersökningar
af dricksvatten, mjölk, bröd och andra näringsmedel,
lysoljor m. m. ha legat till grund för åtskilliga
lagreformer. 1888-1910 var han dessutom medlem
af patentkommittén, sedan 1896 statsguardein och
ständig led. af kommittéer samt tillkallad sakkunnig
i processer. Han var nämligen landets ojämförligt
skickligaste rättskemist och graf o log, som sådan
anlitad äfven i utlandet (t. ex. vid Slöörska

växelförfalskningsmålet i Stockholm 1911). Ke-sultaten
af sina, enligt analysjournalen 87,800 undersökningar,
nedlade han i berättelser och uppsatser i fack- och
dagspressen samt i föredrag i Polyteknisk förening,
till hvars ledande krafter han en lång följd af
år hörde. K. V. H.

Schmeling, Gertrud Elisabeth. Se Mara.

Schmeller, Joseph Andreas, tysk språkforskare, f. 1785
i Tirschenreut i Ober-Pfalz, d. 1852 i München,
upprättade 1808 en privatskola i Basel samt blef
1828 professor i forntyskt språk och litteratur
i Mimenen. Genom sina förträffliga arbeten Die
mundarten Bayerns (1821) och Bayrisches wörterbuch
(4 bd, 1827-36; 2:a uppl., bearb, af G. K. Frommann,
2 bd, 1868 -77, nytryck 1912) lade S. grunden till de
vetenskapliga undersökningarna af tyska dialekter. Han
utgaf äfven Heliand (1830-40), en gammalsachsisk
evangelieharmoni, Lateinische gedichte des 10. und
11. jahrhunderts (1838; tills, med J. Grimm), Carmina
burana (1847; 4:e uppl. 1904) m. m. Efter hans död
offentliggjordes Cimbrisches wörterbuch (1855).
S. Hbrd.

Schmerling, Anton von, österrikisk statsman, f. 23
aug. 1805 i Wien, d. där 23 maj 1893, inträdde 1829
i statstjänst och blef 1846 appellations-råd. Han
var motståndare till det metternichska systemet,
och tack vare hans stora begåfning fäste man inom
liberala kretsar stora förväntningar vid honom. Som
medlem af de ne-derösterrikiska ständerna kom han
under marsdagarna 1848 att spela en framstående
roll. Därefter sändes han som den nya regeringens
förtroendeman till förbundsdagen i Frankfurt och tog
där verksam del i utarbetandet af ett förslag till ny
författning för Tyska förbundet. I den kort därefter
sammanträdande nationalförsamlingen i Frankfurt
representerade S. staden Tulln. Ärkehertig Johan,
som af denna församling valdes till riksföreståndare,
kallade honom till inrikesminister (juli 1848);
snart anförtroddes honom också utrikesärendena,
och i realiteten blef han riksministeriets chef. Då
förbunds-församlingens majoritet var emot Österrikes
hegemoni, som S. energiskt förfäktat, trädde han
i dec. s. å. tillbaka. I den dubbla egenskapen
såsom medlem af församlingen och den österrikiska
regeringens fullmäktige stannade han dock i Frankfurt,
där han alltjämt förblef det "stortyska" partiets
främste man. Sedan Preussens konung valts till
tysk kejsare, återvände han till Wien. österrikisk
justitieminister juli 1849, genomförde S. en
ny domstolsorganisation och utfärdade en lag om
jurydomstolar. Kedan 1851 trädde han emellertid
ut ur regeringen, då han med sin moderat liberala
åskådning ej ville stödja Schwar-zenbergs reaktionära
politik. Utnämnd till president i högsta domstolen,
stod S. därefter det politiska lif vet. fjärran,
tills han i dec. 1860 kallades

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free