Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1125-1126 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schmidt, Johannes - Schmidt, Ernst Albert - Schmidt, Jörgen Jörgensen - Schmidt, Alfred Michael Roedsted - Schmidt, Leopold - Schmidt, otto Ernst - Schmidt, Franz - Schmidtbonn, Wilhelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken Schleicher utöfvade stort inflytande, var
en af sin samtids betydligaste vetenskapsmän. I
fråga om uppfattningen af de indoeuropeiska språkens
släktskapsförhållanden är han epokgörande genom den

lilla skriften Die verwandtschaftsverhältnisse
der indogermanischen sprachen (1872). Sedan
1877 var han medlem af redaktionen, sedan 1881
en af hufvudredaktörerna af "Zeitschrift für
vergleichende sprachforschung". Där offentliggjorde
han en rad viktiga afh., bl. a. Zwei arische a-laute
und die palatalen (bd 25), i hvilken han utförligast
och lärdast bevisar den af andra vetenskapsmän ungefär
samtidigt upptäckta lagen, att de indoeuropeiska
q-ljuden ha tvåfaldig representation i de ariska
språken, nämligen som k- och č-(tj-)ljud äfven före
ariska a-vokaler. Därigenom bevisades, att i det
ariska ã sammanfallit två ljud, ett motsvarande de
(indo)europeiska språkens õ-ljud, ett deras ê-ljud,
och därmed fastställdes definitivt tillvaron af ê-
och õ-ljud i det indoeuropeiska urspråket. Dessa ljud
jämte ã-ljuden ha däremot i ariska språk sekundärt
sammanfallit i ã. Bland S:s öfriga arbeten må nämnas
Zur geschichte des indogermanischen vocalismus (2 bd,
1871–75), Die pluralbildungen der indogermanischen
neutra (1889), Kritik der sonantentheorie (1895),
Die urheimat der indogermanen und das europäische
zahlensystem (i "Abhandlungen der Berliner akademie
der wissenschaften", 1890), Die elischen verba auf
-ειο und der urgriechische declinationsablaut der nomina auf
-ευς (i "Sitzungsberichte der kön. preussischen
akademie der wissenschaften", 1899).

^{K. F. J.}

Schmidt, Ernst Albert, tysk
kemist, apotekare, f. 13 juli 1845 i Halle a. S.,
tjänstgjorde som apotekare i Halle 1861–69, blef
1874 docent där samt 1878 e. o. professor i farmaci
och kemi och 1884 ord. professor i samma ämnen uti
Marburg. S. är författare till många arbeten inom
allmän och farmaceutisk kemi samt drogkemi, bl. a. af
läroböcker i dessa ämnen, såsom Ausführliches
lehrbuch der pharmazeutischen chemie (1880; 5:e
uppl. 1907–11), Anleitung zur qualitativen analyse
(1885; 7:e uppl. 1911), Lehrbuch der toxikologie
und pflanzenchemie (4:e uppl. 1905), hvarjämte han
sedan 1890 en följd af år redigerat "Archiv der
pharmazie", som utges af tyska apotekarföreningen.

^{C. G. S.}

Schmidt, Jörgen Jörgensen, dansk veterinär, f. 15 juli
1845 nära Haderslev, tog 1872 djurläkarexamen vid
Landbohöjskolen och har sedan 1885 varit veterinär
i Kolding (förut i närheten af Vejle). Han uppfann
1897 ett nytt behandlingssätt af mjölkfeber
hos kor, hvarigenom dödligheten vid denna
sjukdom starkt minskades, och gjorde därigenom
sitt namn välbekant äfven utomlands. S. fick
hederstiteln d:r med. veter. samt är led. af
sv. Landtbr. akad. (1905).

^{E. Ebg.}

Schmidt, Alfred Michael Roedsted, dansk tecknare,
f. 3 maj 1858 i Horsens, studerade vid konstakademien,
blef hufvudsakligen illustratör och har lämnat en
mängd teckningar till skämttidningar ("Punch", "Puk",
"Oldfux", "Blæksprutten", "Fliegende blätter")
och till barnböcker (Min sösters börn m. fl.). S. är
en solid tecknare med godt lynne, kvick uppfattning
och smidig hand.

^{G–g N.}

Schmidt, Leopold, tysk musikskriftställare,
f. 1860 i Berlin, idkade där universitets- och
musikstudier, var 1887–95 teaterkapellmästare i
olika städer och blef filos. doktor 1895, lärare i
musikhistoria vid Sternska konservatoriet 1900 och
vid Klindworth-Scharwenkas 1912. Han har författat
Zur geschichte der märchenoper (1895; 2:a uppl. 1896),
biografier öfver J. Haydn (1898; 3:e uppl. 1914) och
Mozart (1912), Geschichte der musik im 19. jahrhundert
(1901), Moderne musik (1904), Meister der tonkunst
im 19. jahrhundert (1908; 2:a uppl. 1913) m. m. Som
musikkritiker i "Berliner tageblatt" sedan 1897
har S. förvärfvat sig en ledande ställning (2
samlingar af hans kritiker äro utg. 1908–13).

^{E. F–t.}

Schmidt, Otto Ernst, tysk författare under märket
Otto Ernst, f. 7 okt. 1862 i Ottensen, nära Hamburg,
där han 1883–1901 var folkskollärare och sedan
uteslutande egnat sig åt författarskap. Gedichte
(1888), Neue gedichte (1892; jämte debutboken
i 4:e uppl. 1901) och Stimmen des mittags (1901;
3:e uppl. 1904) visa enstaka lyriska och berättande
dikter af kraft och originalitet. Som dramatiker
har han haft utomordentlig framgång med Die grösste
sünde (1895; 8:e uppl. 1907) mot plutokratien,
Jugend von heute (1899; 14:e uppl. 1913) mot
nietzscheanska litteratursnobbar, Flachsmann als
erzieher (1901; 32:a uppl. 1913; uppf. i Stockholm
1902) mot trångbröstenhet och byråkratism bland
lärarkåren, Die gerechtigkeit (6 uppl. 1902) mot
pressen, Bannermann (1904) mot falsk liberalism och
partiväsen, m. fl. stycken, alla tendentiösa och något
grofhuggna i karakteristiken. Af hans noveller och
berättelser (Besiegte sieger, 1891, Der süsse Willy,
1896, 22:a uppl. 1911, Kartäusergeschichten, 1895,
7:e uppl. 1902, Hamborger schippergeschichten, 1899,
8:e uppl. 1909, Von grossen und kleinen leuten 1905,
35,000 ex. 1908, Vom strande des lebens, 1908, 150,000
ex. 1910 m. fl.) äro flera älskvärda och underhållande
genom humor och stämning. Den själfbiografiska
Asmus Sempers jugendland (1904; 100:e uppl. 1913;
"Asmus Sempers ungdomsland", 1907), fortsatt
af de långt svagare Semper der jüngling (1908;
60:e uppl. 1914) och Semper der mann (1916), är S:s
ojämförligt bästa arbete. Lidelsefull i angrepp och
polemik, har S. äfven teoretiskt dragit i härnad för
sina meningar (Offenes visier!, 1889, 2:a uppl. 1895,
Buch der hoffnung 1896–97, m. fl.).

^{R–n B.}

Schmidt, Franz, österrikisk tonsättare, f. 1874
i Pressburg, blef 1910 professor i pianospel
vid musikakademien i Wien och har gjort sig bemärkt
som kompositör af operan Notre Dame (1914) samt 2 symfonier.

Schmidtbonn, Wilhelm, tysk författare, f. 6 febr. 1876
i Bonn, debuterade 1901 med skådespelet Mutter
landstrasse (2:a uppl. 1904), som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>