- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1171-1172

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schouler [Jö'le], James - Schoultz [Jults], von, svensk-finsk släkt - Schousb. - Schousboe [skau'sbw], P. K. A. Se Schousb - Schoutbynacht - Schouten [s-cha'oten], Willem Corneliszoon - Schouten-öarna - Schouw [skau'], Joakim Frederik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1171

Schoultz-Schouw

1172

1910). På senare år har S. mest gjort sig känd som
historiker, och hans förnämsta arbete på detta
område, History o] the United states under the
constitution (hittills 7 bd, 1880-1913; omfattar
åren 1789-1887) åtnjuter högt anseende. S. har
skrifvit äfven biografier öfver Th. Jefferson
(1893) och Alex. Hamilton (1901), Americans of
1776 (1905) och Ideal? of the republic (1908).
v.S-s.

Schoultz [jults], von, svensk-finsk släkt, som
tros härstamma från Johan Filip Schultz, hvilken
adlades 1652, men ej introducerades. Se Schultz (von
Ascheraden). Släkten är talrikt företrädd i Sverige,
och en gren af densamma introducerades 1840 på
finska riddarhuset. - Johanna Karolina Ulrika von S.,
sångerska, f. 1813 i Stockholm, d. 1863 i Helsingfors,
dotter till v. landshöfdingen N. F. von S. i Yasa,
studerade först för Crselius (sångmästare vid
K. operan), uppträdde 1828 på en konsert i Stockholm,
fortsatte sina studier för Siboni (i Köpenhamn),
Komani och Yeluti (i Florens), debuterade 1833 såsom
Anna Bolena på italienska operan i Paris, vann där
stort rykte och skördade 1836-38 lysande framgångar
i flera italienska städer, hvarefter hon konserterade
i Skandinavien och Finland. Till hennes bästa roller
hörde Amina i "Sömngångerskan", Rosina i "Barberaren
i Sevilla" och Donna Anna i "Don Juan". Hon prisades
för utmärkt sångmetod och ädel personlighet. Hon gifte
sig 1842 med ingenjören Felix Brand i Tavastehus.

Schousb., vid växtnamn förkortning för danske
botanisten Peter Kofod Anker Schous-boe, f. 1766,
d. 1832, författare till lagttagelser över vextriget
i Marokko (1800).

Schousboe [skaVsbw], P. K. A. Se Schousb.

Schoutbynacht [höll. uttal s-cha’otbej-],
höll. (eg. "uppsyningsman under natten"), SJÖD., äldre
benämning på en svensk sjöofficersgrad, motsvarande
hvad som sedan 1771 kallats konteramiral. Titeln
härstammar från Holland, inom hvars marin den ännu
förekommer. L. H.*

Schouten [s-cha’oten], W il le m Cornelis-zoon,
holländsk sjöfarare, f. omkr. 1580 i Hoorn,
Nederländerna, d. 1625 vid Antongilviken på
Madagaskars östkust, deltog i en expedition till
Ostindien 1601-03 under befäl af Wolffhart Harman-sen
och 1615-17 i J. Le Maires (se d. o.) jord-omsegling,
hvilken han skildrade i en Journal etc. (1618).

Schouten-Öarna [s-cha’o-], två ögrupper i närheten
af Nya Guinea. Den ena (Misore-öar-n a) ligger i
Geelvink-baai på norra kusten och består af Wiak,
Soepiori och några mindre, inalles 2,257 kvkm.,
hvilka tillhöra Nederländerna; den andra (Le M a
i r e - ö a r n a) är en kedja små vulkaniska öar
utanför mynningen af Kejsarinnan Augustas flod. Båda
grupperna upptäcktes 1616 af holländaren J. Le
Maire (se denne) och Willem Schouten (se d. o.).
J. F. N.

Schouw [skau’], Joakim Frederik, dansk naturforskare,
politiker, f. 7 febr. 1789 i Köpenhamn, d. 28 april
1852, fick 1804 plats på en sakförares kontor, men
använde sina lediga stunder till studier samt blef
1808 student och 1811 juris kandidat. Kedan tidigt
egnade han sig åt botaniken, och på en resa i Norge
1812 fick han blick

för växtgeografiens betydelse. 1816 tog han
doktorsgraden på den utmärkta afh. De sedibus
plantarum och gjorde 1817-20 en resa i Italien
för att i dess flora söka en mellanled mellan det
tropiska bältets växtvärld, som A. v. Hum-boldt
skildrat, och Karpaternas och Lapplands, som
Wahlenberg behandlat. Efter sin hemkomst blef
S. 1821 e. o. professor i botanik och utgaf 1822
sitt förnämsta verk, Grund-trcek til en almindelig
plantegeographie (med tillhörande Atlas 1824),
hvarmed han blef den egentlige grundläggaren af
växtgeografien. Frukten af en ny resa i Italien
och Frankrike, 1829-30, blef Tableau du climat
et de la vegetation de Vltalie (I, 1839) jämte en
serie lärda afhandlingar i Videnskabernes selskabs
skrifter. Det var dock ej endast åt botaniken
S. egnade sina krafter. Han utgaf en omfattande
Skildring af veirligets tilstand i Danmark (1826)
och Specimen geographice physicce comparativce
(1828), hvarmed han öppnade en serie arbeten om
den jämförande jordbeskrifningen, bland hvilka det
viktigaste var Europa. En let fattelig naturskildring
(1832, 2:a uppl. 1835; öfv. till flera språk, till
sv. 1838). Genom sistnämnda arbete utöfvade han
stort inflytande på den geografiska undervisningen
såväl i sitt fosterland som annorstädes. Därtill
slöt sig Prover på en j or db e skrivelse
(behandlande Söderhafsöarna, Egypten och Italien,
1851), i hvilket arbete han närmare framställde
sin uppfattning af, huruledes geografien skulle
utvecklas till ett sammanhängande läroämne, i
stället för att vara en lös förening af statistik,
topografi och naturvetenskap. S. hade också viktig
andel i naturhistoriens införande som läroämne i
skolorna. För spridning af naturhistorisk kunskap
bland allmänheten verkade han särskildt genom en serie
ypperliga Naturskildringar (2 bd, 1837, ny uppl. 1839;
ny samling 1845; bägge i ny uppl. 1856). S. deltog
vidare mycket verksamt i Danmarks politiska lif. Kedan
1831 framträdde han med "Dansk ugeskrift" (8 bd,
1831-36), som först hade till syfte att sprida nyttiga
kunskaper, men som snart därjämte blef organ för
frisinnade åsikter om politiska förhållanden. 1834
var han upphofsman till en adress till konungen emot
ytterligare inskränkningar i tryckfriheten och,
då denna anhållan hånfullt afvisades, 1835 till
stiftandet af Trykkefriheds-selskabet, den första
samlingspunkten för den vaknande oppositionen. 1835
utnämnde konungen honom till universitetets
representant i ständer-församlingarna, som därefter
bägge valde honom till sin ordf. I sistnämnda
egenskap, t. o. m. 1840, utbildade han de dittills
okända parlamentariska formerna och betonade kraftigt
ständernas rätt gentemot den k. kommissarien. Men
detta uppträdande misshagade Kristian VIII, och 1842
blef S. ej ånyo utnämnd till representant. Hans

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free