Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schou [skau'], danska målare - Schou [skau'], Alhed (Petronelle) - Schou [skau'], Augusta. Se Lütken, A - Schou [skau'], Karl - Schou [skau'], Einar Oskar - Schoug [skwg], Ernst Hjalmar Teodor - Schouler [Jö'le], James
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Schou-Schouler
1170
museum, som äfven eger flera skisser, tecknade
porträtt och modellstudier). Märkliga äro framför
allt hans teckningar med nordiskt mytologiska motiv -
cykeln Ragnarök m. fl. -, som sakna nordisk karaktär,
men äro fantasirika och lidelsefulla kompositioner,
enastående i dansk konst. - 2. Peter Alfred S., den
föregåendes broder, f. 1844 i Köpenhamn, d. 1914,
var från sin tidiga ungdom köpman, från 1865 bosatt i
Hamburg. Han började sina konststudier vid akademien
i Dresden 1873 och. fortsatte dem i Paris 1874 för
Chartran och Bonnat. Han var från 1881 åter bosatt
i Hamburg, där han väckte uppmärksamhet. Många af
hans målningar såldes till England. 1898 återvände
han till Köpenhamn, men hade där svårt att vinna
erkännande. Hans fina och själfulla målningar med
ytterst dämpad färg i känsligt sammanstämda toner
trängde igenom, först då konstnären redan var en
åldrande man. Bland hans arbeten märkas Allvar
(en moder sittande vid sin bröstsjuke sons bädd,
1905, i Köpenhamns konstmuseum, en i detaljer
något ändrad variant i Stockholms Nationalmuseum),
Målaren (1907, konstmuseet), Själfporträtt (1911,
norska national-galleriet) och Ett möte (1912).
1-2. G-g N.
Schou [skall7]. 1. Filip S., dansk industri-idkare,
f. 10 juli 1838, Polyteknisk kandidat 1862, var några
år köpman, blef 1868 delegare i fajans-fabriken
"Aluminia" på Kristianshavn (1869 flyttad till
Frederiksberg), som 1872 öfvergick till ett aktiebolag
och 1882 inköpte den k. porslinsfabriken, som på
få år grundligt omdanades. Sedan dess produkter
på utställningen i Paris 1889 vunnit världsrykte,
uppstodo särskilda försäljningsställen i Paris, New
York och London. S. var dessutom 1876-86 samt ånyo
sedan 1900 styrelse-ordf. för Det tekniske selskabs
skola, 1883-90 ordf. för Kjöbenhavns industriforening
och Fselles-representationen for dansk industri og
haandvserk, medverkade väsentligt till och ledde
nordiska utställningen 1888 samt deltog som en af
vicepresidenterna på ett framstående sätt i dess
ledning. Äfven till Kunstindustrimuseets grundläggning
medverkade han. 1902 lämnade han fabrikens ledning,
som gick i arf till hans måg Fred. Dalgas. - 2. Rudolf
S., den föregåendes brorson, landtbrukskonsulent,
f. 27 april 1862, d. 23 juni 1915, landtbrukskandidat
1885, Landhus-holdningsselskabets sekreterare
1894-98, blef sistnämnda år regeringens
konsulent för export af landtbruksprodukter
och var dessutom 1901-09 ordf. i Dansk
exportförening. S. utgaf 1898- -1906 "Tidsskr. for
landökonomi" och författade med anledning af
världsutställningen i Paris 1900 Landbruget i
Danmark. 1903 blef han led. af Landtbruksakad.
1-2. E. Ebg.
Schou [skäll’], Alhed (P e trone l le), född Smith,
norsk författarinna, f. 7 juli 1849 i Molde, gift 1867
med provinsialläkaren H. M. C. Schou, efter hvilken
hon 1890 blef änka. Hon har författat natur- och
folklifsskildringar i norska och engelska tidskrifter,
en vägledande redogörelse för De Sandvigske samlinger
(1905) samt en större kultur- och släkthistorisk
monografi öfver Svanöen i Söndfjord (1912).
K. V. H.
Schou [skäll’], Augusta. Se Liitken, A.
Schou [skall’], Karl, dansk målare, f. 1870 i
Köpenhamn, elev af Zahrtmann, har väckt uppmärksamhet
genom figur- och stämningsmålningar. Konstmuseet eger
af hans arbeten Vårajton på Kongens Nytorv och Ung
flicka med hund. G-g N.
Schou [skäu’], Einar Oskar, norsk arkitekt, f. 1877
i Kristiania, utbildad vid Kristiania tekniska
skola, Kunst- og haandverksskolen från 1900 och vid
konstakademien i Stockholm 1903. S. biträdde vid
bygget af Dramatiska teatern där 1903 -06 och är från
sistnämnda år bosatt i Bergen. Hans förnämsta arbeten
där äro teatern (invigd 1909) och elektricitetsverket.
C-g IS.
Schoug [sköjg], Ernst Hjalmar Teodor, veterinär,
populärvetenskaplig, veterinärhistorisk och
-biografisk författare, f. 2 mars 1838 i
Skara, tog 1861 vid veterinärinrättningen i
Stockholm veterinärexamen, utnämndes s. å. till
distriktsveterinär i Ronneby och 1863 till
länsveterinär på Gottland samt var 1882-1911
länsveterinär i Malmö. 1860-61 var S. lärare vid
Stockholms läns landtbruksskola och under hela sin
tjänstetid på Gottland lärare i husdjursskötsel
vid länets landtbruksskola. S. har med statsanslag
företagit utländska studieresor 1867 i Danmark,
Tyskland, Frankrike och Österrike samt 1878 i
Frankrike, hvarjämte han haft regeringens uppdrag att
studera fårkopporna i Skåne 1873. Trots sin kräfvande
tjänst har S. idkat betydande författarverksamhet:
en mängd uppsatser i "Svensk veterinärtidskr." och
"Landtbruksakademiens tidskr." (bl. a.: Anteckningar
om Gotlandshästen och fårafveln på Gotland), flera
folkskrifter, såsom Handledning i häst-, får-
och svinskötsel och Anvisningar till inredandet
af husdjurens bostäder och främst de grundläggande
skrifterna Några blad ur vår veterinärhistoria (1896-
97), Öfversigl af svenska reterinärväsendets historia
(1899) och Två veterinärhistoriska studier (1. Till
minnet af Carl von Linné, 2. Peter Hernqvist och
Sven Adolf Norling, 1910), resultatet af trägna
arkivstudier. S. har därjämte tagit närmare
kännedom om de under föregående århundraden inom
vårt land förekommande förödande kreatursfarsoterna
och statsmakternas åtgärder däremot och framlagt
resultatet af sina forskningar i bl. a. Boskapspesten
i Sverige på 1700-talet, hvari han fullständigt
vederlagt den förut gällande åsikten, att denna
förödande sjukdom ej skulle ha förekommit i vårt
land. S. är en mycket verksam djurskyddsvän och har
bildat Gottlands och Malmö djurskyddsföreningar, i
hvilken senare han fortfarande kvarstår som ordf. Han
är hedersled, af Svenska veterinärläkarföreningen,
Östergötlands, Sydvästra Sveriges och Skånes
veterinärföreningar samt led. af läkarsällskapet
i Lund. E. T. N.
Schouler [jö’lo], James, nordamerikansk historiker och
jurist, f. 20 mars 1839 i Arlington, Massachusetts,
blef 1862 advokat i Boston och har vid sidan af denna
verksamhet varit anställd som föreläsare i juridiska
ämnen vid flera amerikanska högskolor, såsom Bostons
universitet (1882 -1902), nationaluniversitetet i
Washington (1888-1908) och Johns Hopkins universitet
i Baltimore (1891-1908). Bland S:s juridiska arbeten
märkas The law of personal property (2 bd, 1873 -76;
ny uppl. 1907), The law of husband and wife (1882)
och The law of wills (1887; ny uppl.
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
