- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1175-1176

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schrader, Franz Jean Daniel - Schrader, Otto - Schram [skram], Peter Ludvig Nicolai - Schramberg - Schramm, Anna - Schrank, Franz von Paula von - Schraudolph, Johann von - Schrauf, Albrecht - Schreb. - Schreber, Johann Christian Daniel - Schreck, Gustav

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Atlas universel de géographie (90 kartor, tills.
med Vivien de S:t Martin).

Schrader, Otto, tysk språkvetenskapsman och
kulturhistoriker, f. 1855 i Weimar, blef 1890
e. o. professor i Jena och 1909 ord. professor i
Breslau och är mest bekant genom
Sprachvergleichung und urgeschichte (1883; 3:e uppl. 1907).
Han har vidare skrifvit bl. a.
Die älteste zeitteilung des indogermanischen volkes (1878),
Tier- und pflanzengeographie im lichte der sprachforschung (1883),
Linguistisch-historische forschungen zur handelsgeschichte und waarenkunde (I, 1886) och
Reallexikon der indogermanischen altertumskunde (1901).
Förtjänstfull är hans nybearbetning af Hehns
”Kulturpflanzen und haustiere” (6:e och 7:e uppl.
med botaniska bidrag af Engler, 1894 och 1902).

        K. F. J.

illustration placeholder

Schram [skram], Peter Ludvig Nicolai,
dansk sångare, f. 5 sept. 1819, d. 1 juli 1895,
debuterade 1841 på k. teatern i Köpenhamn och vann snart allmänhetens
ynnest som en ypperlig dramatisk sångare (basbaryton). Han blef dock
först 1845 k. skådespelare, men var sedan i 50 år en af teaterns främsta
konstnärer. Bland hans förnämsta roller må nämnas
Leporello i ”Don Juan”,
som han utförde 160 ggr,
Bartholo i ”Barberaren” och ”Figaros bröllop” samt
Mefistofeles i ”Faust”.
Men äfven i vådevillen och skådespelet visade sig
S. framstående (bl. a. i en rad stora holbergska
roller). 1866 blef han k. kammarsångare.

        E. Ebg.

Schramberg, stad i Schwarzwaldkretsen i
Württemberg, i en dal i Schwarzwald. 11,267 inv.
(1910). Vackert slott, real- och latinskola;
betydande urfabrikation (3,000 arbetare), porslins-,
majolika- och annan industri.

        J. F. N.

Schramm, Anna, tysk skådespelerska, f. 8
april 1840 i Reichenberg, Böhmen, d. 1 juni 1916
i Berlin, engagerades efter flera års teateranställning
i landsorten 1861 vid Wallnerteatern i Berlin,
öfvergick 1867 till Friedrich-Wilhelmstädtische
theater, lämnade 1876 teatern, men återvände 1880
och anställdes 1892 vid Königliches schauspielhaus,
där hon uppträdde sista gången 1911 i en
urpremiär. I yngre år var hon högt uppskattad som
subrett, särskildt i skämtstycken från Berlin; som
äldre vardt hon än mer skattad och ryktbar som
framställarinna af komiska gumroller.

Schrank, Franz von Paula von, tysk
andlig, botanist, f. 21 aug. 1747 i Vornbach
vid Inn, d. 22 dec. 1835 i München, blef
medlem af jesuitorden och 1776 teol. doktor,
men egnade sig därefter åt naturvetenskap. Han
blef redan 1776 professor i matematik och fysik
vid lyceum i Amberg (Bajern), 1784 professor i
landthushållning vid universitetet i Ingolstadt,
sedermera flyttadt till Landshut, och 1809 föreståndare
för den nyanlagda botaniska trädgården i
München. Af S:s betydande vetenskapliga
produktion tillhöra de flesta och värdefullaste arbetena
den deskriptiva botaniken, hvaribland
Bairische flora (2 dlr, 1789),
Flora Monacensis (4 dlr, 1811–18; med 400 kolorerade planscher),
Plantæ rariores horti academici Monacensis descriptæ et iconibus illustratæ (2 dlr, 1819; med 100 kolorer. pl.).

        C. Lmn.

Schraudolph, Johann von, tysk målare, f.
1808 i Oberstdorf, d. 1879, studerade i München
för Cornelius, utförde väggmålningar där (i
Glyptoteket, Allerheiligenkirche, basilikan) och i
domkyrkan i Speier (i kupolen, koret och långhuset),
gjorde kompositioner till glasfönster samt utförde
en mängd stafflimålningar med kyrkliga och
bibliska motiv (Kristi himmelsfärd, Petri fiske m. fl.
i Nya pinakoteket i München).

        G–g N.

Schrauf, Albrecht, österrikisk mineralog,
f. 1837 i Wien, d. där 1897 som professor vid
universitetet (sedan 1874), författade bl. a.
Lehrbuch der physikalischen mineralogie (2 bd, 1866–68).

Schreb., vid växtnamn förkortning för J. Ch. D. Schreber (se denne).

illustration placeholder

Schreber, Johann Christian Daniel von,
tysk läkare och botanist, f. 17 jan. 1739 i Weissensee
(Thüringen), d. 10 dec. 1810 i Erlangen, åtnjöt 1760
Linnés undervisning och var en af dennes mest framstående
lärjungar samt i utlandet en af den linnéska botanikens
ifrigaste anhängare och förespråkare. Jämte medicin och
flera naturvetenskaper idkade S. äfven teol. och klassiskt
språkliga studier och gjorde sig tidigt berömd för
mångsidig lärdom och skriftställarverksamhet. Han blef
1760 med. doktor i Uppsala, 1761 föreläsare vid
universitetet i Bützow, 1770 professor i farmakologi,
botanik, naturhistoria och ekonomi i Erlangen och 1773
därjämte föreståndare för botaniska trädgården där.
Bland hans vetenskapliga arbeten stå främst
Beschreibung der gräser nebst ihren abbildungen nach der natur (3 dlr, 1769–1810; 54 kolorer. planscher),
De Phasco observationes (1770),
Spicilegium Floræ Lipsicæ (1771) och
De Persea Aegyptiorum commentationes (4 dlr, 1790–92).
Till Linnés förhärligande utgaf S. en ny uppl. af dennes
”Genera plantarum” (1789–91) och en ny uppl. af serien
”Amœnitates academicæ” (i 10 bd, 1787–90).
Han blef 1787 led. af sv. Vet. akad.

        C. Lmn.

Schreck, Gustav, tysk tonsättare, f. 1849 i
Zeulenroda, studerade vid Leipzigs konservatorium,
var 1871–74 musiklärare vid tyska gymnasiet i
Viborg, Finland, blef 1887 lärare i teori vid
Leipzigkonservatoriet och 1892 kantor vid Thomasskolan
samt fick 1898 professors titel och vardt
1909 filos. hedersdoktor i Leipzig. Ansedd
vokalkompositör, har S. skrifvit König Fjalar m. fl.
körverk, ett oratorium, andliga och världsliga
sånger för blandad kör, manskörer, kantat vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:58 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0614.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free