- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1177-1178

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schreck, Gustav - Schreckhorn - Schreiber [Jraj-], Theodor - Schreibersit - Schreiner, Emil Theodor - Schreiner [Jrai'ne]. 1. Wiliam Philip S 2. Olive S - Schreuder [skrö-], Hans Paludan Smith - Schrevelius [skre-], Fredrik Gustaf Georg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1177

Schreckhorn-Schrevelius

1178

Leipziguniversitetets 500-årsjubileum
(1909), orgel-och pianosaker, nonett
för blåsinstrument m. m. samt utgett
"Ausgewählte gesänge des Thomaner-chors".
E- F-t.

Schreckhorn [-hårn] L Schreckhörner, två schweiziska
berg i Finsteraarhorngruppen ai Bernalperna, s. ö. om
Grindelwald, på en omkr. 12 km. lång högkam mellan de
båda Grindelwald-glaciärerna: K l e i n -S., 3,497 m.,
och Gross-S., 4,080 m., det förra lätt bestiget af
öfvade alp-vandrare, det senare mycket svårt (först
1861 af engelsmannen Leslie Stephen). S. ö. om det
senare ligger Lauterhorn (se d. o.).

Schreiber [jra’j-], T h e o d o r, tysk arkeolog,
f. 1848 i Strehla, Sachsen, d. 1912 i Leipzig,
blef där 1885 e. o. professor i klassisk
konst-arkeologi och 1886 tillika direktör för
Leipzigs konstmuseum. Han ledde 1898-1902 arkeologiska
gräfningar i Alexandria. S. utgaf "Kulturhisto-rischer
bilderatlas. I. Altertum" (1884-85; 2:a uppl. 1888)
och Die hellenistischen relief bilder (1889-94)
m. m. samt skref bl. a. Die alexandri-nische toreutik
(I, 1894) och Die nekropole von Kom-esch-Schukäfa
(2 dlr, 1908; praktverk öfver ofvannämnda gräfningar).

Schreibersit [jraj-], Rhabdit Haidinger, miner., ett
stålgrått, i meteorjärn funnet, fosfor-haltigt järn-
och nickelmineral. E. E.

Schreiner, Emil Theodor, norsk skolman, f. 1831 i
Kristiania, d. där 1910, rektor 1872-77 i Skien,
1877-94 i Drammen och 1894-1907 vid Kristiania
katedralskola, var led. af k. kommittén ang. de högre
läroverken, hvilken 1890- 93 förberedde skollagen af
27 juli 1896. Hans Latinsk sproglcere til skolebrug
(1871) aflöste J. N. Madvigs och blef enarådande i
Norges läroverk, tills latinet genom ofvannämnda
skollag af skaffades. Tills, med J. Johanssen
och M. Nygaard utarbetade han Latinsk ordbog
(1887). K. V. H.

Schreiner [JråVna]. 1. William Philip S., sydafrikansk
politiker, f. 1857 i Kapkolonien, är son till en
dit utflyttad tysk luthersk missionär, studerade vid
universiteten i Kapstaden och Cambridge, blef 1882
advokat i London, återvände s. å. till Kapkolonien och
fick snart mycket stor advokatpraktik i Kapstaden. Han
blef 1887 juridisk rådgifvare åt generalguvernören
och tillhörde 1893-96 Ehodes’ ministär. 1897 af gaf
S. i London ett mycket uppmärksammadt vittnesmål inför
undersökningskommissionen om Jameson’s raid. S. var
svåger med förre presidenten Reitz i Oranje-fristaten
och slöt sig som politiker till den moderata flygeln
af det holländska partiet, störtade 1898 ministären
Sprigg och blef Kapkoloniens premiärminister,
stödd på endast 2 rösters majoritet i det nyvalda
koloniparlamentet. Då boerkriget utbröt i okt. 1899,
var S. mest benägen för, att Kapkolonien skulle
intaga en, så vidt möjligt, neutral ställning till
kriget. Denna politik var naturligtvis ohållbar, och
1900 störtades hans svaga och vacklande ministär. S.,
som tillhört Kapkoloniens parlament 1893-1900 och
1908-10, är sedan 1910 medlem af Sydafrikanska
unionens senat.

2. O Ii ve S., den föregåendes syster, författarinna,
f. 1859 i Basutoland, uppmuntrades af Meredith till
vittert författarskap och utgaf 1883 under namnet
Ralph Iron romanen The story

of an african farm, den första betydande skildringen
från det sydafrikanska väldet, buren af en flammande
lidelse för ideella och etiska lef-nadsmål. 1894
ingick hon äktenskap med en kolonist i Kapkolonien,
S. C. Cronwright, och har, delvis i samarbete med sin
make, tagit liflig del i den politiska diskussionen,
tidigast för att bekämpa Cecil Rhodes (ströskrifterna
The political situation, An english south african’s
view of the situation, 1899, Moser union, 1909,
m. m.). Af vittra arbeten har hon vidare författat
endast parablerna Dreams (1891; "Drömmar", 1897)
och Dream Hfe and real life (1893) samt Trooper
Peter Halket of Mashonaland (1897; "Soldaten Peter
Halket", 1901), som skildrar en engelsk soldats
omvändelse till kristen uppfattning. Intensiv,
besjälad framställning af det inre lifvet och en
betydande förmåga af målande skildring utmärka hennes
verk. Kvinnorörelsen har i henne en vältalig apostel
(bl. a. genom W omen and labour, 1911; "Kvinnan och
arbetet", 2 uppl. s. å.). Hon är bosatt i De Åar,
Kapkolonien.

1. V. S-g. 2. R-nB.

Schreuder [skrö-], Hans Paludan Smith,
norsk missionär, f. 18 juni 1817 i Sogndal,
d. 27 juni 1882 i Natal, teol. kandidat 1841,
framlade sitt lifsprogram i Nogle ord til Norges
kirke om christelig pligt med hensyn til omsorg
for ikke-christne medborgeres salighed (1842),
som eggade intresset för missionen, och lät 1843
viga sig till missionspräst samt reste s. å. till
Sululandet. Trots många svårigheter anlade han där
1852 stationen Entumeni som centrum för en efter hand
mycket utbredd missionsverksamhet. Under ett besök i
hemlandet vigdes han 1866 till biskop. På återresan
till Sululandet grundlade han 1867 norska missionen
på Madagaskar, för hvilken han lyckades erhålla
vidsträckt handlingsfrihet. Af själfständighetsbehof
lämnade han 1873 norska missionssällskapets tjänst
och upprättade med privat understöd hemifrån
egen mission, sedan 1875 förknippad i synnerhet
med stationen Untunjam-bili i Natal, nära gränsen
till Sululandet, där 1915 ett monument restes öfver
honom. S:s omfattande praktiska verksamhet fortsattes
efter hans död af bröderna Nils (sedan 1902 "biskop
öfver Sululandet") och HansAstrup. S. författade
Grammatik for Zulusproget och öfversatte utdrag ur
kyrkohandboken (tr. 1871 i Natal) för kaffrerna.
K. V. H.

Schrevelius [skre-], Fredrik Gustaf Georg,
universitetslärare, rättslärd, f. 18 mars 1799 i
Karlskrona, d. 28 mars 1865 i Lund, blef 1817 student,
1820 filos, magister, 1824 docent, 1827 e. o. och 1839
ord. adjunkt samt 1844 professor i civilrätt, romersk
rätt och juridisk encyklopedi, allt vid universitetet
i Lund. S. utöfvade som akademisk lärare ganska stort
inflytande och åtnjöt äfven som juridisk författare
betydande anseende på sin tid. Särskildt känd och
mycket läst var hans Lärobok i Sveriges allmänna nu
gällande civilrätt (3 dlr, 1844-49; 2:a uppl. 1851-58;
l:a delen 3:e uppl. 1872 af Ph. Humbla). S. skref
dessutom Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande
civilprocess (1853) jämte åtskilliga mindre afh. och
tidskriftsuppsatser, hvarförutom han utgaf Lunds
akademis constitutioner, med öfver.

Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcd/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free