Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 1335-1336 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schöneberg - Schöneck - Schönefeld - Schönemann, Anna Elisabeth (Lili) - Schöner, Johannes. Se Schoner - Schönerer, Georg - Schöneweide - Schönefeld [-fält], Eduard - Schöngeist - Schöng-king - Schönh. - Schönhals, Karl von - Schönhausen - Schönheide - Schönherr, Karl Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

, reformrealgymnasium, två realskolor,
en elektroteknisk läroanstalt samt flera
läroanstalter för kvinnor. Mångsidig industri
och stor trädgårdsskötsel. Bronsstaty af kejsar
Vilhelm I. – 2. Borgruin. Se Hofgeismar.

1. (^{J. F. N.})

Schöneck. 1. Stad i preussiska
reg.-omr. Danzig (Westpreussen). 3,494 inv. (1910).
Järngjuteri och maskintillverkning. S. anlades 1180
af Johannitorden. – 2. Stad och luftkurort i
konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, i Vogtland.
4,676 inv. (1910). Textilindustri, tillverkning af
musikinstrument.

Schönefeld [-fält], förstad n. ö. om Leipzig
i konungariket Sachsen, förenadt med Leipzig medelst
elektrisk spårväg. 14,879 inv. (1910). Betydande
färgfabrik, metallindustri. Slott.

^{J. F. N.}

Schönemann, Anna Elisabeth (Lili),
berömd som Goethes "Lili",

f. 23 juni 1758 i Frankfurt, d. 6 maj 1817 i
Strassburg, vardt våren 1775 förlofvad med Goethe,
en förbindelse, som upplöstes redan samma höst,
och gifte sig 1778 med friherre von Türckheim, mär
i Strassburg, såsom hvars maka hon under franska
revolutionen visade mycken karaktärsstyrka och
rådighet. I Goethes ungdomsdiktning intar hon en
bemärkt plats. Se Goethes "Dichtung und wahrheit",
E. von Durckheim, "Lilis bild" (2:a uppl. 1894),
och Bielschoffsky, "Friederike und Lili" (1905).

^{R–n B.}

Schöner, Johannes. Se Schoner.

Schönerer, Georg,
österrikisk politiker, f. 17 juli 1842 i Wien,
innehade från 1869 ett stort gods i Nedre Österrike
och invaldes 1873 i riksrådets deputeradekammare. Där
slöt han sig först till tyska framstegspartiet,
men började 1878 göra propaganda för Österrikes
anslutning till Tyska riket, utfor på det häftigaste
mot slaverna inom monarkien och bedref äfven en
bullrande antisemitisk agitation. Då han 1888 med
våld inträngde på den judeliberala tidningen "Neues
Wiener tageblatts" redaktionslokal med anledning
af en i tidningen förekommande förhastad uppgift,
att kejsar Vilhelm I aflidit, dömdes han till
fängelsestraff och förlust af riksrådsmandatet samt
af sin adelstitel ("ritter von S."). Han valdes 1897
ånyo till deputerad och var länge en af den alltyska
gruppens ledande män. Till "Lös-från-Rom-rörelsen" (se
Romersk-katolska kyrkan, sp. 776) anslöt han sig med
ifver och öfvergick själf till protestantismen. Vid
1907 års val till deputeradekammaren föll han
igenom. Utom i tal kämpade S. för sina alltyska
och antisemitiska idéer i tid-skr. "Unverfälschte
deutsche worte".

^{V. S–g.}

Schöneweide [-va’jde], två
förstäder s. ö. om Berlin: Ober-S. (se d. o.),
vid Spree, och det på flodens motsatta sida belägna
Nieder-S. (med omkr. 4,000 inv.).

Schönfeld [-fält], Eduard, tysk astronom, f. 22 dec.
1828 i Hildburghausen, d. 1 maj 1891

i Bonn, blef 1853 assistent vid observatoriet i
Bonn. Där utvecklade han redan tidigt en omfattande
och betydelsefull verksamhet, i det att han under
Argelanders ledning och i samverkan med Krüger
slutförde Argelanders storartade verk "Bonner
durchmusterung" för norra stjärnhimmeln (se
Argelander, F. V. A.). 1859 blef S. direktor för
observatoriet i Mannheim, där han, trots de tämligen
blygsamma resurser, som stodo honom till buds,
genomförde arbeten af bestående värde. Han fortsatte
där sitt redan i Bonn påbörjade studium af de variabla
stjärnorna samt utförde omfattande observationsarbeten
öfver nebulosor och stjärnhopar. Sedan han 1875
kallats till Argelanders efterträdare som direktor för
observatoriet och professor vid universitetet i Bonn,
genomförde han där sitt största verk, en utsträckning
af Argelanders "Bonner durchmusterung" ända till 23°
sydlig deklination (upptagande 133,659 stjärnor).

^B–d.

Schöngeist [-gajst], ty., "skön-ande", person,
som svärmar för vitterheten och särskildt i
sällskapslifvet lägger detta svärmeri i dagen.

Schöng-king (Schöng-djing), sydligaste prov. i
kinesiska Mandschuriet (se d. o., sp. 745). S:s södra del är
halfön Liau-tung (se d. o.). Hufvudstad är Mukden, som äfven kallas S.

^{J. F. N.}

Schönh., vid djurnamn beteckning för svenske
entomologen K. J. Schönherr (se d. o.).

Schönhals, Karl von, österrikisk militär, f. 1788 i
Braunfels vid Wetzlar, d. 1857 i Graz. Officer 1807,
deltog han med utmärkelse i fälttågen mot Napoleon
1809 och 1813. Utnämnd till fältmarskalklöjtnant 1846,
bidrog han väsentligt till Österrikes framgångar
i de italienska fälttågen 1848 och 1849. Han
tog afsked 1851. Hans verk Erinnerungen eines
österreichischen veteranen aus dem italienischen
krieg in den jahren 1848 und 1849 (1852; 7:e
uppl. 1853) är af stort historiskt intresse.

(^{H. J–dt.})

Schönhausen. 1. By i preussiska reg.-omr. Magdeburg
(Sachsen), vid Berlin–Lehrte-banan. 2,069 inv. (1905).
Furst Bismarck föddes 1815 på ett där
beläget riddargods. Den af familjen förlorade delen
af det bismarckska stamgodset erhöll fursten som
gåfva af nationen på sin 71:a födelsedag 1885. En
därmed åtföljande summa af 1,200,000 mark användes
som fond för Schönhausen-stiftung, hvars syfte är
att lämna understöd åt medellösa unga män, som, ännu
oaflönade, egna sig åt den högre undervisningen,
samt åt högre lärares änkor. I slottet S. (se
Bismarck-Schönhausen, sp. 499, fig.) finnes ett
Bismarcksmuseum, som innehåller de flesta af de
skänker, som fursten erhöll på sina födelsedagar
eller eljest. – 2. Se Niederschönhausen.

1. (^{J. F. N.})

Schönheide [-ha’jde], fabriksby i sachsiska
kretsen Zwickau, vid Zwickauer Mulde. 7,597 inv. (1910).
Stor borstfabrik (öfver 2,100 arbetare), ylleväfveri,
papperstillverkning o. a. industri.

^{J. F. N.}

Schönherr, Karl Johan, entomolog, f. 10 juni
1772 i Stockholm, d. 28 mars 1848 på Sparresäter,
Skaraborgs län, öfvertog vid 19 års ålder en af
fadern anlagd sidenfabrik, valdes 1802 till en af
sidenfabrikssocietetens deputerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>