- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1333-1334

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schönberg, Edvard - Schönberg, Gustav Friedrich von - Schönborn, tysk adlig ätt - Schönbrunn - Schönburg, borgruin. Se Hofgeismar - Schöne, Alfred - Schönebeck - Schöneberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1875 på afh. Om tverleiets behandling og
skulderfödselen
, egnade han sig förnämligast åt den
kliniska förlossningskonsten, för hvars utveckling i
Norge han hade utomordentlig betydelse, bl. a. genom
Lærebog i den operative födselshjælp (1899). I
H. Jægers "Illustreret norsk literaturhistorie"
(1897) gaf S. en öfversikt öfver 1800-talets norska
medicinska litteratur och utgaf 1903 Medicinens
historie
. – S:s dotter, Henriette Marie Caroline S.,
f. 6 nov. 1866 i Kristiania, gift 1891 med öfverste
A. L. Erken, har utgett mycket spridda kokböcker.

K. V. H.

illustration placeholder
Lustslottet Schönbrunn.


Schönberg, Gustav Friedrich von, tysk nationalekonom,
f. 21 juli 1839 i Stettin, d. 3 jan. 1908 i Tübingen,
blef juris doktor vid Berlins universitet 1860
och filos. doktor i Halle 1867, professor i
nationalekonomi 1869 i Basel, 1870 i Freiburg
och 1873 i Tübingen, för hvars universitet han en
tid var kansler. S. deltog i stiftandet af Verein
für sozialpolitik och gjorde sig i all synnerhet
bekant som utgifvare af den af flera framstående
vetenskapsmän utarbetade "Handbuch der politischen
oekonomie" (2 bd, 1882; 4:e uppl. i 3 bd, 1896–98),
ett sammelverk, som haft mycket stor betydelse för de
nationalekonomiska studierna inom och utanför tyska
språkområdet. Några af denna handboks afhandlingar,
såsom om nationalekonomien, fördelningen (af
nationalinkomsten), den industriella arbetarfrågan,
hade flutit ur S:s egen penna. Ett af hans arbeten är
öfversatt till svenska under titeln "Arbetarefrågan"
med tillägg af K. O. Montan (1877); hans socialetiska
ståndpunkt är utvecklad i Die sittlich-religiöse
bedeutung der sozialen frage
(2:a uppl. 1876).

E. H. T.

Schönborn, tysk adlig ätt från Nassau, som blef
1663 riksfriherrlig och 1701 riksgreflig samt
mediatiserades 1806. Den blomstrar ännu i tre grenar
(Tyskland och Österrike). Bland dess mera bemärkta
medlemmar må nämnas följande: Johann Philipp von
S.
, f. 1605, d. 1673, biskop 1642 af Würzburg samt
därjämte af Mainz (1647, kurfurste) och Worms (1663),
tog initiativ till 1658 års Rhenförbund (se d. o. 1)
och inställde häxprocesserna inom sina stift. Biogr.
af G. Mentz (2 bd, 1896–99). – Hans brorson Lothar
Franz von S.
, f. 1655, d. 1729, blef 1693 biskop af
Bamberg och 1695 därjämte kurfurste af

Mainz. – Äfven dennes fyra brorsöner voro biskopar,
bland dem Franz Georg (f. 1682, d. 1756), sedan 1729
kurfurste af Trier.

Schönbrunn [-bro’n], kejserligt österrikiskt lustslott
s. v. om Wien. Redan under kejsar Maximilian II
(1564–76) fanns på denna plats ett jaktslott med
kringliggande djurgård. De nuv. byggnaderna (se
fig.) påbörjades 1695 af Fischer von Erlach, men
lämnades ofullbordade vid kejsar Leopolds död (1705)
och fullbordades först 1744 under Maria Teresia. De
innehålla bl. a. ett vackert kapell samt en praktfull
sal med spegelväggar och
plafondmålningar. Sevärda äro äfven de storartade
växthusen, zoologiska och botaniska trädgården och den
i fransk stil anlagda parken (197 har) med en brunn,
efter hvilken slottet fått sitt namn. En vidsträckt
utsikt öfver den lägre liggande hufvudstaden erbjuder
sig från den s. k. Gloriette, en 1775 byggd,
95 m. lång pelarhall midt i parken. På S. afled
hertigen af Reichstadt 22 juli 1832. Där ingicks ett
fördrag mellan Preussen och Frankrike 15 dec. 1805
och afslöts den s. k. Wienfreden 14 okt. 1809,
där Österrike måste göra stora landafträdelser.

(J. F. N.)

Schönburg, borgruin. Se Hofgeismar.

Schöne, Alfred, tysk filolog, f. 1836 i Dresden,
blef 1869 professor i klassisk filologi i Erlangen,
1884 bibliotekarie i Göttingen och 1892 professor i
Kiel. Bland S:s skrifter märkas Untersuchungen über
das leben der Sappho
(1867), Analecta philologica
historica
(1870), Das historische nationaldrama der
römer
(1893) och utgifningsarbeten, bl. a. Lessings
bref till sin fru (1870; 2:a uppl. 1885).

Schönebeck, stad i preussiska reg.-omr. Magdeburg
(Sachsen), vid Elbe och Magdeburg–Hallebanan. 18,310
inv. (1910). Realskola. Salin, den största i
Tyska riket, tillverkning af kemiska produkter och
gödselmedel m. m. Handel med trä, kol och spannmål.

(J. F. N.)

Schöneberg. 1. (Berlin-S.) Sedan 1898 stad och
sedan 1899 stadskrets i preussiska reg.-omr. Potsdam,
s. v. om Berlin och sammanvuxet med detta (se kartan
till Berlin). 172,823 inv. (1910). En 2,9 km. lång
underjordisk elektrisk järnväg mellan S. och Berlin
fullbordades 1910. Gymnasium, reformgymnasium med
högre realskola

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0697.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free