Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schöning. 1. Gerhard S 2. Jakob Marius S - Schöningen - Schönit - Schönkopf, Anna Katharin (Käthchen) - Schönlanke - Schönleben, Johan Benedikt - Schönleber, Gustav - Schönlein [-lajn], Johann Lukas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1339
Schöningen-Schönlein
1340
2. JakobMariusS., norsk postman, politiker,
af samma släkt som S. l, f. 25 febr. 1856 på
Gröttöy, Nordlands amt, juris kandidat 1879, blef
1885 byråchef i marin- och postdepartementet, var
1889-1900 postmästare i Bergen och är sedan 1901
postmästare i Kristiania samt ledande inom Norges
postväsen. S. var handelsminister och sedermera
medlem af statsrådsafdelningen i Stockholm i den
andra hagerupska ministären 22 okt. 1903-11 mars 1905;
att han och K. Michelsen 28 febr. 1905 begärde sitt
afsked, ledde till ministärens fall. S. har varit
den drifvande kraften i Norsk likbrsend-ingsforening,
som under hans ledning haft storartad framgång. Han
har utarbetat Slcegten S. 1599-1899 (1899).
1-2. K. V. H.
Schöningen, stad i braunschweigska kretsen Helmstedt,
vid berget Elm och två järnvägslinjer. 9,773
inv. (1910). Staden eger betydande brun-kolsgrufvor,
ett saltverk, järngjuterier, stor kemisk fabrik m. m.
(J. F. N.)
Schönit, min. och kem., dubbelsalt af kalium-och
magnesiumsulfat, med formeln K2 S04 + Mg S04 + 6
H2 0. Den förekommer som mineral i saltlagren vid
Stassfurt (jfr Kainit. Kaliumsal t er, sp. 633, och
Magnesiumsalter, sp. 484). Saltet f ramställes numera
fabriksmässigt vid Stassfurt genom sammanblandning
af heta lösningar af kaliumklorid och af tvättad k i
e s e r i t (MgS04 + H20). Det kristalliserar lätt,
i stora, hårda kristaller. Fabriksprodukten, som
efter kalci-nering (se K a l c i n e r a) håller
ungefär 48-52 proc. K20 och högst 2,5 proc. Cl,
har i detta tillstånd stor användning som klorfritt
kaligödselmedel. Till största delen användes den
dock för framställande af rent kaliumsulfat genom
omsättning med kaliumklorid enligt den omvänd-bara
reaktionsformeln: K2 Mg (S04)2 + 2 K Cl -7-»- 2 K2
S04 + Mg C12.
Dubbelsalt af s c h ö n i 11 y p e n, RO gQ + RSO
+ 6H20, äro karakteristiska för många tvåvärdiga
metaller. Magnesium i schöniten kan nämligen ersättas
af t. ex. zink, mangan, järn, nickel, kobolt,
tvåvärdig krom, kvicksilfver m. fi. Därjämte kan
kalium ersättas af ammonium, rubidium och ca3sium.
K. A. V-g.
Schönkopf, Anna Katharina (Käthchen), f. 1746,
d. 1810, var dotter till en värdshusvärd i Leipzig och
under större delen af Goethes Leipzigtid hans hemligt
älskade (jfr Goethe, sp. 1410 ff.). Förhållandet till
henne speglas i hans lilla diktsamling "Annette"
(1767, se Sträck, "Goethes leipziger liederbuch",
1893) och lustspelet "Die laune des verliebten". 1770
gifte sig S. med en jurist, doktor Kanne.
Schönla’nke, stad i preussiska reg.-omr. Brom-berg
(Posen), vid Berlinbanan. 7,849
inv. (1910). Realskola. Snickeri- och
cigarrfabriker. J. F. N.
Schönleben, Johan Benedikt, friherre, militär,
ämbetsman, f. 1613 i Bautzen i Ober-Lausitz, d. i
jan. 1706 i Göteborg, ingick vid 18 års ålder i svensk
tjänst som simpel ryttare, deltog med utmärkelse i
Trettioåriga kriget samt avancerade därunder efter
hand till major. Som generaladjutant hos Karl X Gustaf
och öfverste för ett värfvadt kavalleriregemente
deltog han med
stor tapperhet i de polska och danska krigen, bl. a. i
slaget vid Nyborg på Fyn 1659, där han af fienden
tillfångatogs. Efter att 1664 ha adlats utmärkte sig
S. under kriget med Danmark 1675- 79 vid åtskilliga
tillfällen, särskildt i slaget vid Lund 1676, där
han, s. å. generalmajor, förde befälet öfver andra
träffens vänstra flygel och genom sin uthållighet
lyckades förvandla det hotande nederlaget j till en
stor seger. I slaget vid Landskrona togs | han, svårt
sårad, ånyo till fånga. 1682 vardt S. landshöfding i
Göteborg och Bohus län, med Bohus slott till residens,
i hvilken befattning han utmärkte sig för redlighet,
duglighet och nit, dels på mångahanda sätt främjande
staden Göteborgs och länets bästa, dels, genom sin
med fasthet parade försonlighet, påskyndande det
eröfrade Bohusläns då ännu långt ifrån fullbordade
sammanslutning med Sverige. Till hans förtjänster
hörde sålunda icke allenast lindrandet af de många och
långa krigens följder samt de i slutet af Karl XI:s
regeringstid inträffade missväxtårens fruktansvärda
nöd, jämkandet vid indelningsverkets och andra bördors
tillämpning, förbättrandet af vägar och härbärgen,
utan äfven omsorgen om lämpliga svensksinnade prästers
tillsättning, om svenska språkets och de svenska
kyrkobrukens införande vid gudstjänsten m. m. Hvad
som ej minst förtjänar att ihågkommas är S:s vid
alla tillfällen visade ömhet om lagens helgd och
den borgerliga ordningens upprätthållande. Af Karl
XI omfattades han städse med stor gunst, hvarpå
den friherr-liga värdigheten (1687), liksom de
militära befordringarna (generallöjtnant 1687, general
1696). utgjorde vedermälen. I sin ansvarsfulla tjänst
kvarstod S. med obruten arbetsförmåga till 1700,
men då, vid 87 års ålder, begärde han sitt afsked.
H. F-g.
Schönleber, Gustav, tysk målare, f. 1851 i Bietigheim
(Württemberg), elev af A. Lier i Mimenen, har
äfven rönt god påverkan af franskt måleri. Han
målar landskap, ärligt och solidt, med stämningen
starkt betonad. S. är representerad af motiv
från sin hemtrakt, från norra Italien, Holland,
Normandie i Berlins Nationalgalleri, Nya pinakoteket
i München, museet i Karlsruhe m. fl. st. Sedan
1880 är han professor vid akademien i Karlsruhe.
G-g N.
Schönlein [-la ju], J o h a n n Lukas, tysk läkare,
f. 30 nov. 1793 i Bamberg, d. där 23 jan. 1864, blef
1816 med. doktor, 1817 docent i patologisk anatomi
samt 1820 e. o. och 1824 ord. professor i invärtes
medicin i Wiirzburg. Därifrån afskedades han 1830
af politiska orsaker, kallades 1833 till professor i
Zürich och var 1839-59 professor i Berlin. Med stor
kraft uppträdde S. mot den dittills inom medicinen
rådande naturfilosofiska riktningen, hvilken han
ville ersätta med en exakt, på fysik och kemi grundad
forskning. Härigenom
Ord, som saknas under Sch-, torde sökas under Ch-,
Sh- eller Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
