- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1349-1350

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Scipio [vanligen Ji-; lat., staf] berömd patricisk ätt i det gamla Rom - Scire tuum nihil est, nisi te scire hoc sciat alter - Scire volunt omnes, mercedem solvere nemo - Sciri [Ji-], lat., forngermanskt folk. Se Skirer - Scirocco [Jirå'kkå], meteor. Se Sirocko - Scirpeæ [Ji'r], bot., detsamma som Scirpoideæ (se Cyperaceæ) - Scirpoideæ [Jir-], bot. Se Cyperaceæ - Scirpus - Scirrhus [Ji'r-]; grek. skirrhos, kräftsvulst, med. Se Kräfta, sp. 143 - Scitaminales [Ji-], bot. Se Scitamineæ - Scitamineæ - Sciuridæ [Ji-], zool. Se Ekorrdjur - Sciuromorphi [Ji-], zool. Se Gnagare, sp. 1358 - Sciuropterus [Jiuro'p-], Flygekorrsläktet, zool. Se Flygande ekorrar - Sciurus [Ji-], zool. Se Ekorrsläktet - Scl.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1349

Scire tuum nihil est, nisi te scire hoc sciat
alter-Sel.

1350

p i o, sonson till S. 5, konsul 138 f. Kr., en ifrig
optimat och upphofsman till mordet på Ti-berius
Gracchus (133 f. Kr.). En adopterad medlem af
ätten - 7. Publius Cornelius S. A e mili a n us,
f. 185 (eller 184) f. Kr., yngre son till Aemilius
Paullus, Macedoniens besegrare och adopterad af
P. Cornelius Scipio Africanus, son till Scipio 3,
var det förunnadt att ånyo sprida glans öfver ätten
och med dess namn för andra gången förena tillnamnet
Africanus. Efter att med ära ha kämpat i Macedonien
och Spanien tog han del i tredje puniska kriget och
fick snart öfverbefälet mot Kartago, som det blef
hans uppgift att efter ett förtvifladt motstånd
bringa till fullständig undergång (146 f. Kr.). I
sin ungdom hade han genom umgänge med häfdatecknaren
Polybios och andra i Rom sig uppehållande greker
insupit den helleniska andan och skulle gärna ha
skonat det besegrade Kartago, om ej hans landsmäns
afundsjuka ovillkorligen fordrat dess utplånande
från jorden. En annan seger, som kostade honom
nästan lika stor möda, var eröfringen af den lilla
spanska staden Numantia (133 f. Kr.), som harmen
öfver romarnas öfvergrepp drifvit till en resning,
hvilken fullföljdes med spansk hård-nackenhet. Hans
uppträdande på aristokratiens sida i de af Graccherna
inledda agrariska striderna, i hvilka han dock snarast
synes ha velat intaga den medlande partens ställning,
ådrog honom popularernas (folkpartiets) ovilja;
och då han en morgon plötsligt fanns död i sin säng
(129 f. Kr.), uttalades af många en aldrig bestyrkt
och aldrig vederlagd misstanke, att han icke dött en
naturlig död. Sannolikt mördades S. af demokraten
Carbo. - Om Scipion ernås graf kammare se Rom,
sp. 662. För litt. ang. Scipionerna må hänvisas till
Ltibker, "Reallexikon", art. Cornelius (8:e uppl.,
1914, s. 253 ff., samt där anförd litt.). B.Sn. (J.C.)

Scire tu’um ni hil est, ni’si te scire hoc sciat
a’lter [ji-], "hvad kan det gagna du vet, när ej någon
vet, att du vet det", latinsk hexameter, citat från
Persius I, 27.

Scire vo’lunt o’mnes, mercédem so’lvere ne’mo [Ji-],
"veta, det vill enhvar; omaka sig därför vill ingen",
latinsk hexameter, citat från Juve-nalis, 7, 157.

Sciri [Ji-], lat., forngermanskt folk. Se Skirer.

Scjrocco [jirå’kkå], meteor. Se S i r o c k o.

Scirpeae [Ji’r-], bot., detsamma som Scirpoidece
(se C y p e r a c e se).

Scirpoideae [Jir-], bot. Se Cyperacea?.

Scirpus [ji’r-] L., bot., ett släkte af
dels högväxta, dels mycket små säf- eller
gräslika växter, hörande till fam. Gyperacece,
underfam. Scirpoidece. Dithörande 200 arter
äro strandväxter eller förekomma åtminstone på
vattenförande ställen. De märgfyllda stråna eller
stjälkarna äro hos somliga arter bladbärande, hos
andra bladlösa (junkoida, se d. o.). De uppbära
en eller flera, ibland mycket talrikt förgrenade
axlika blomsamlingar. I axen äro de nedre fjällen
större samt alla försedda med blommor (eller
l-2 tomma). Blomkalken utgöres af vanligen 6,
korta, sträfva borst (mera sällan äro de släta
eller saknas). Märkena äro vanligen 3. Frukten är
en trekantig eller från sidorna hoptryckt nöt. I
Sverige finnas 11 arter af detta släkte enligt dess
nuv. begränsning. Allmännast

äro den bekanta i sjöar och floder växande s ä f-ven
1. kolvassen, S. lacustris (se fig.)? med blott ett
ax å sin trinda, bladlösa stjälk, och på

Scirpus lacustris (säf). l rotstock och stråbas,
2 blomställning, 3 ax i blomning, 4 blomma.

hafsstränder hafssäfven, S. maritimus hvars
stjälk är hvasskantad och bladig, samt l diken
skogssäfven, S. silvaticus, som har bladig
trubbkantig stjälk och mycket yfvig axvippa. Som
ung är säfven användbar till boskapsfoder; dess
sega strån användas till flätning af mattor
m. m. Som dekorationsväxter odlas S. gracilis
(af undersläktet Isolepis) från Ostindien och
S. natalensis (Cyperns natalensis). Jfr Heleocha-ris.
O. T. S. (G. L-m.)

Scirrhus [ji’r-; grek. sWrrhos, kräftsvulst], med. Se
Kräfta, sp. 143.

Scitaminäles [Ji-], bot. Se Scitaminese.

Scitamineae [Ji-], Arillätse, Scitaminäles, bot.t
växtserie bland monokotyledonerna, utmärkt af
cykliska, homoio- eller heteroklamydeiska, tre-tåliga
(men med oftast l fertil ståndare), öfversit-tande,
nästan alltid zygomorfa eller osymmetriska
blommor. Fröna äro oftast försedda med arillus och
dubbel fröhvita (endosperm och perisperm). Hithörande
växter äro alla tropiska, oftast fleråriga, stora
örter med rotstock. Serien, som ej är närmare
besläktad med någon annan, omfattar familjerna
Musacece, Zingiberacece, Cannacece och Marantacece.
&. L-m.

Sciuridae [Ji-], zool. Se Ekorrdjur.

Sciuromo^phi [Ji-], zool. Se Gnaga re, sp. 1358.

Sciuropterus [Jiur</p-], Flygekorrsläk-t e t, zool. Se
Flygande ekorrar.

Sciurus [ji-], zool. Se Ekorrsläktet.

Sel., vid djurnamn förkortning för engelske zoologen
Philip Lutley Sclater (se denne)*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free