Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sebaldus - Sebaot - Sebardt, Karl Vilhelm - Sebaste - Sebasteia. Se Sivas - Sebastes, zool. Se Kungsfiskarsläktet - Sebastian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1389
Sebaot-Sebastian
1390
801. Hans dag är 19 aug. Man vet intet säkert vare
sig om hans lif eller tid. 1070 dyrkades han redan
(se "Acta sanctorum", augusti III). S. kanoniserades
1425 och valdes till Niirnbergs skyddshelgon. Om
den efter honom uppkallade Sebaldus-kyrkan i nämnda
stadochgrafvardendariofverS.se Niirnberg, sp. 266,
och Vischer, P. (Hj.H-t.)
Sebaot, i G. T. en bestämning till Israels Gud (se
Jehovah), urspr, en förkortning af Jahve ’célöhé
sebä^öt (1. med art. hasselä’öt)t "Jahve härskarornas
Gud" (sebä*ot betyder härskaror). Med dessa härskaror
torde urspr, ha åsyftats Israels till strid uppställda
härskaror (jfr l Sam. 17: 45), och förbindelsen
Jahve s. har då varit en beteckning på Israels Gud,
sådan han representerades af och var närvarande i och
med arken. I och med profeternas predikan undergick
namnet en djupgående förändring, så att Jahve s. kom
att beteckna Guds absoluta upphöjdhet öfver världen,
hans herradöme öfver alla makter (härar) både i himmel
och på jord. Se E. Kautzsch i "Realencyklo-pädie fur
protestantische theologie und kirche" (bd XXI) och
"Biblische theologie des Alten testaments" (1911),
samt Gesenius-Buhl, "Hebräi-sches etc. handwörterbuch"
(ordet säbä). E. S-e.
Sebardt, Karl Vilhelm, apotekare, kommunalman,
f. 23 maj 1841 i Stockholm, aflade far-macie
studiosiexamen 1861 samt apotekarexamen 1863, köpte
1865 apoteket "Lejonet" i Stockholm och blef s. å. hof
apotekare. S. har utvecklat en ovanligt liflig och
betydelsefull verksamhet till apo-tekarkårens och den
farmaceutiska undervisningens bästa under en period,
då de mest genomgripande reformer på apoteksväsendets
område varit å bane och till god del genomförts. 1867
inträdde S. i Apotekarsocietetens direktion, var
ett par år dess sekreterare och 1878-1906 dess
ordf. S. har varit led. i en rad kommittéer för
utarbetande af medi-cinaltaxor och till förbättrande
af apotekarnas ekonomiska ställning. Vidare har han
verksamt deltagit i ordnandet af apoteksprivilegiernas
amortering och öfvertagande af staten, i höjandet
af apo-tekarkårens förkunskaper genom införande
af mogenhetsexamen som villkor för tillträde till
den farmaceutiska studiebanan, hvarjämte han verkat
för kvinnans rätt till inträde på nämnda bana. Som
ordf. i Apotekarsocieteten har S. vidare arbetat för
statens fullständiga öfvertagande och ordnande af
den farmaceutiska undervisningen och för bildandet af
apotekarkårens lifränte- och pensionskassa, särskildt
äfven för möjliggörande af apotekarnas pensionering
efter 1920, då samtliga apoteksprivilegier skola
vara inlösta af staten och apotekarna sålunda bli
statstjänstemän. S. medverkade till att uppgöra
förslag till författning ang. apoteksvarors
natur och rörande handel med sådana. Från 1894
var han en lång följd af år led. af kommissionen
för utarbetande af ny farmakopé. Af Farmaceutiska
institutets styrelse har S. varit led. 1876-88 och
sedan 1902 samt verkat mycket godt för institutet,
särskildt då detta varit i behof af ekonomiskt stöd. -
I Farmaceutiska föreningen var S. vice ordf. 1869-70
och styrelseled. 1880-81. Vid det första allmänna
farmaceutmötet i Göteborg 1891 var S. ordf. Äfven har
han verksamt befrämjat tillverkningen af konstgjorda
mineralvatten och bildandet, i midten af 1870-talet,
af Apotekarnas mi-
neralvattens a.-b. - 1903 hedrade Apotekaisocie-teten
S. bl. a. genom att afsätta 10,000 kr. under namn
af "C. V. Sebardts minnesfond" och öfverlät åt
S. att närmare ange dess användning. Enligt hans
bestämmelse skall räntan utgå till ett eller flera
stipendier för farmaceuters studieresor inom eller
utom landet. 1877-1905 var S. led. af Stockholms
stadsfullmäktige och 1886-1901 led. (sedan
1892 vice ordf.) i hälsovårdsnämnden m. m.
C. G. S.
Sebaste (grek. öfv. af lat. augusta, den kejserliga),
namn på åtskilliga städer, grundlagda eller ombyggda
under romerska kejsartiden: 1. Stad i Cilicien,
grundlagd af Archelaos af Kappadocien (25 f. Kr.-17
e. Kr.) på ön Elaiussa (nu Ajasch, förenad med
fastlandet). - 2. Stad i Paflagonien med okändt
läge. - 3. Stad i Frygien (nu Sivas), grundlagd
af Augustus. Om läge och inskrifter se Ramsay,
"The cities and bishoprics of Phrygia" (1895). -
4. Nytt namn på det af Herodes förskönade och befästa
Samaria, hvars nuv. namn är Sebastije. - 5. Namn på
Csesarea Palsestinse. Se Csesarea 1. - 6. Namn på
det af Augustus återuppbyggda Pä f os (se d. o.).
SebasteVa. Se Sivas.
Seba^tes, zool. Se Kungsfisksläktet.
Sebastian, katolskt helgon, kallad "trons
försvarare’’, lär under kejsar Diocletianus ha
innehaft en hög militärisk befattning och under
kristendomsförföljelserna så mycket som möjligt
begagnat sig däraf till skydd för de kristne, hvilkas
trosförvant han i hemlighet var. När det uppdagades,
att han var kristen, och han ej ville af svär ja
sin tro, bands han vid ett träd och genomborrades af
mauretanska bågskyttars pilar. En
Den hel. Sebastian, målning af Sodorna. (Florens.)
kristen kvinna, Irene, som ville begrafva honom,
men fann honom lefvande, vårdade honom, tills han
tillfrisknade från såren, men då blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
