Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sed - Sedaine [sedän], Michel Jean - Sedalia - Sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1403
Sedaine-Sedan
1404
rätt (se d. o.). - 2. Man plägar ej
tala om den enskilda människans sed, men väl om
hennes "seder" i betydelsen af totaliteten
af hennes handlingssätt, särskildt som föremål för
moraliskt gillande eller ogillande. Man skiljer
då mellan personer med "goda seder" och med
"dåliga seder". - 3. I den boströmska
etiken fattas "den goda seden" som en af den
sedliga funktio- i nens eller det sedliga
lifvets grundformer (se l Etik, sp. 985).
S-e.
Sedaine [sodan], Michel Jean, fransk lustspels-
och librettförfattare, f. 4 juli 1719 i Paris,
d. 17 maj 1797, måste försörja sig som murare,
tills han genom en gynnares hjälp blef i stånd
att helt egna sig åt litteraturen. Han skref först
satiriska epistlar (Epitre å mön habit, 1745), visor
m. m., samlade 1750 under titeln Recueil de piéces
jugitives, samt lärodikten Le vaudeville (1756), som
af samtiden mycket uppskattades. Men hans verkliga
område är dramat, framför allt den komiska operetten,
bland hvars mästare han är. Bland operetterna kunna
nämnas Le diable å quatre (1756; "Nu är hin lös
eller metamorpho-serna", 1785), Blaise le savetier,
L’huitre et les plaideurs (1759), Rose et Galas (1763;
"Clas och Lotta", 1790), Aucassin et Nicolette (1780),
j Richard Casur-de-Lion (1784; "Konung Rikhard i
Lejonhjerta", 1791), som öppnade för honom Franska
akadrs portar (1786). Han skref dessutom lustspelen
Le philosophe sans le savoir (1765; "Duellen", 1823),
som hade en lysande framgång j
Sedalia [sedéYlie], stad i nordamerikanska
staten Missouri, vid flera järnvägslinjer,
grundlagd 1860. 17,822 inv. (1910). Negercollege,
Carnegiebiblio-tek. Järnvägsverkstäder och andra
fabriker, handel med spannmål, boskap och ull.
J- F- N-
Sedan [sadä7], stad i franska dep. Ardennes, på högra
stranden af Meuse, med förstaden Torcy på vänstra
stranden, 10 km. från belgiska gränsen. 15,955
inv. (1911; i hela kommunen 19,516). Colleges
communaux för gossar och flickor. Betydande
klädesfabriker. Järnmanufakturer. Staden är väl byggd
samt eger ett slott och en staty af Turenne, som
1611 föddes där. Omnämnd redan på 1200-talet, lydde
den då under klostret Mouzon, om hvars besittning
biskoparna i Reims och Liége tvistade. Karl V
förenade S. och Mouzon med den kungliga domänen,
men Karl VI öfverläm-nade S. till G. de Braquemont,
hvars son afstod det 1424 till sin svåger Evrard
III de la Marek. Sedan hans ätt utgått under Henrik
IV, öfvergick furstendömet S. till släkten Latour
d’Auvergne och indrogs 1642 till kronan. S. var en
härd för kalvinismen i Frankrike och hade ett berömdt
kalvinistiskt universitet med bl. a. Bayle och Jurieu
som lärare. Det upphäfdes på 1680-talet. Staden var
intill 1875 fästning af andra klass. Sin förnämsta
ryktbarhet eger S. genom slaget l sept. 1870. Sedan
den af marskalk Mac Mahon anförda Chålons-armén
(140,000 man), vid hvilken kejsar Napoleon själf
befann sig, förgäfves sökt rycka mot Metz samt af
den 3:e tyska armén
Utsikt af staden och fästningen Sedan, 1870.
och är tidens förnämsta drama i den borgerliga stilen,
och La gageure imprévue (1768; "Det oförmodade vadet",
1787) samt operorna Aline, reine de Golconde (1766;
"Aline, drottning af Golconda", 1776), Amphitryon
(1788) och Guil-laume Tell (1791). Musiken till dessa
komiska och allvarliga texter är skrifven af Philidor,
Monsigny och Grétry. S:s Oeuvres dramatiques utgåfvos
i 5 bd (1800). - Litt.: M. Gisi, "S. Sein leben und
seine werke" (1883), A. Rey, "Notes sur mön village:
la vieillesse de S." (1906), E. Guieysse-Frére,
"S. Ses protecteurs et ses amis" (1907), och Giinther,
"L’oeuvre dramatique de S." (1908). H. de Curzon utgaf
"Bibliographie" (1898). J-M.
och den nybildade Meuse-armén, under kronprinsen af
Preussen och kronprinsen af Sachsen, trängts norrut
mot belgiska gränsen, befann den sig 31 aug. 1870
på högra Meuse-stranden, på de höjder, som omge S:s
dalkittel, utmattad efter flera strider och med
belgiska gränsen i ryggen. Men redan innan något
beslut fattats, angreps den, uppställd mellan de
s. ö. till n. om staden belägna byarna Bazeilles,
Givonne och Floing, på morgonen l sept. af tyskarna
(omkr. 200,000 man), som utvecklat sig utefter Meuse,
redo att gå öfver floden på båda sidor om franska
armén och omfatta den från båda sidorna. Efter en
häftig strid i byn Bazeilles, där bajrare trängde
fram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
