- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär /
1451-1452

(1916) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seghers, Daniel - Seghers, Hercules Pietersz - Seghers, Gerard - Seghet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1451

Seghers-Seghet

1452

Återkommen till Antwerpen, blef han snart en firad
artist - hans specialitet var att måla blombuketter i
glas och blomstergirlander, vanligen omslutande en i
grått ("grisaille") målad nisch med en madonnabild,
med hvars framställande hans vänner Kubens, van
Dyck, C. Schut, G. Seghers, Er. Quellinus, Th. van
Thulden, A. van Die-penbeeck, m. fl. voro honom
behjälpliga. S. blef snart en af samtidens mest
eftersökta konstnä-1 rer: tyske kejsaren, konungen af
Spanien m. fl. furstliga personer voro hans ifrigaste
gynnare. Henrik Fredriks af Oranien änka skänkte
honom 1652 som tecken på sin beundran en målarkäpp,
en palett och sex penslar af guld, poeterna sjöngo
hans lof, och en mängd elever, såsom Fr. Ykens,
Jor. van Son, Jan D. de Heem m. fl., strömmade till
hans ateljé. Hans arbeten, ännu oöfverträffade i sitt
slag, betalades länge mycket högt och träffas i de
flesta museer och större privatsamlingar. I Stockholms
Nationalmuseum ses Madonnabyst i relief, omgifven
af blommor, i fru 0. Wijks samling i Göteborg två
utsökta Blomsterstycken (blommor i glas), och äfven i
andra svenska privatsamlingar är han företrädd. Redan
drottning Kristina egde i Stockholm ett arbete af hans
hand ("Ett blomsterstycke, må-ladt af en jesuit"),
och andra importerades i slutet af 1700-talet från
Brabant. O. G-g.

Seghers, Hercules Pietersz., holländsk landskapsmålare
och etsare, f. omkr. 1590 i Haar-lem, d. omkr. 1640
i Amsterdam, var 1606 i Amsterdam elev af Gillis
Coninxloo och 1612 medlem af Haarlems målargille och
gjorde troligen senare öfver Schweiz en italiensk,
möjligen till Dalmatien och kanske äfven till
Montenegro utsträckt studieresa; somliga af de
alpmotiv, som gå igen i hans arbeten, äro nämligen
sannolikt hämtade från dessa länder. Hans lefnad är
f. ö. höljd i dunkel. Man känner knappt mer, än att
han vid tjugufyra år gifte sig, att han 1629 bodde
i Amsterdam, 1631 i Utrecht och 1633 i Haag, där
han, ständigt ansatt af kreditorer, vid sidan af sin
konstnärliga verksamhet bedref tafvelhandel, att han
i för-tviflan öfver sina motgångar sökte sin tröst i
glaset och att han dog på grund af ett fall utför en
trappa. Mest bekant är S. som genialisk etsare och
uppfinnare af färggravyren. Sina såväl genom motiv
som maner ytterst originella raderingar djupetsade
han och aftryckte antingen den svartfärgade plåten på
hvitt eller olika färgadt papper (dylika svarttryck
voro troligen proftryck), eller också öfverdrog han
plåtarna med oljefärg och gjorde aftrycken på hvitt
eller grundadt papper eller duk, allt i olika nyanser,
så att hvarje af-tryck blef unikt. Hans till ett
60-tal uppgående, länge förgätna och först i senare
tid fullt uppskattade etsningar, af hvilka nu i allt
blott ett 150-tal ex. finnes (hufvudsakligen fördela
dt på Amsterdams Rijksmuseum. British museum, Ber-

lins museum, Fredrik August II:s samling i Dresden
och Albertinasamlingen i Wien), äro sålunda ytterst
sällsynta och betalas också, när de undantagsvis
uppdyka på konstmarknaden, med oerhörda pris. Dessa
blad, som ådagalägga, att S. var en föregångare till
den modernaste färggravyren, tillhöra också det allra
märkligaste, som etsningskonsten frambragt, och ehuru
konstnärens samtid ej visste att uppskatta dem, funno
de i stormästaren Rembrandt en hängifven beundrare:
det var en af S:s efterlämnade, ofullbordade plåtar,
som inspirerade Rembrandt till att, delvis med
begagnandet af S:s förarbeten på plåten, skapa sin
världsberömda etsning "De tre träden". Men S. är
icke mindre utprägladt originell och betydelsefull
som målare, ehuru hans taflor ända hittills gått och
väl ofta fortfarande gå under Rembrandts, Ruis-daels,
van Goyens och Mompers namn. De få säkra målningar
af mästaren, som nu äro kända, uppgå knappt till ett
10-tal: två panoramaartadt uppfattade Holländska
slåttlandskap i Berlins museum, Alplandskap i
Uffizierna i Florens, hos grefve Ca-vens i Bruxelles,
grefve Fiirstenberg på slottet Herdringen samt
konstforskarna Hofstede de Groot och Kronig i Haag,
o. s. v. Men huru produktiv S. var som målare, framgår
däraf, att en enda konsthandlare i Amsterdam 1640
innehade icke mindre än 36 taflor af hans hand. Ännu
återstå sålunda utan tvifvel åtskilliga af hans verk
att upptäcka. I sina i ett slags fågelperspektiv sedda
holländska slättlandskap står S., ehuru synpunkten
är ny, i tekniskt hänseende ännu i en viss rapport
med sina samtida konstnärskamrater, men i den
pittoreska behandlingen af den ödsliga bergs-natur,
som företrädesvis kommer till användning i hans
arbeten, verkar han mycket olik den dittills-varande
flamsk-holländska konsten, och det är icke uteslutet,
att han påverkades af kinesisk-japansk konst. Detta
orientaliska drag i hans verk förklarar väl till
en del, hvarför hans samtid stod så främmande för
desamma. Det var såsom sagdt kanske blott en, som
fullt uppskattade S:s storhet: Rembrandt, som af
S:s storslagna, fantastiska landskap frestades
att speciellt egna sig åt landskapsmåleriet,
därvid of ver träff an de sin lysande förebild. -
W. von Bode har äran af att först ha återupptäckt
S:s målningar, A. Bredius af att ha samlat de
sparsamma data, som utgöra hans biografi, och Jaro
Springer af att ha klarlagt hans grafiska oeuvre.
O. G-g.

Seghers, G er ar d, flamsk historiemålare, f. 1591
i Antwerpen, d. där 1651, var elev af H. van Balen
och Abr. Janssens, blef 1608 mästare och fortsatte
sedan sina studier i Italien, företrädesvis efter
Caravaggio och Manfredi. Efter att några år ha
arbetat i Madrid för Filip III:s hof återvände han
1620 till Antwerpen, där han snart blef en mycket
ansedd konstnär - efter Rubens’ död en af de mest
eftersökte. Han målade icke blott altartaflor,
såsom Konungarnas tillbedjan i Mariakyrkan i Bruges
och Marias förmälning i Antwerpens museum, utan
äfven genrebilder, såsom spelare och musicerande
sällskap i fackelbelysning. S:s ekonomiska framgång
var också lysande. Han byggde sig efter Rubens’
exempel ett präktigt palats och anlade en dyrbar
tafvelsamling. O. G-g.

Seghet, fys.} en kropps egenskap att låta ansen-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:00:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcd/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free