- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
51-52

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Semem ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utmärkes af punkt och af komma, för tanken (och rösten)
vid läsandet (och uppläsandet) af en skrift. Det
begagnas hufvudsakligen för att skilja hufvudleden i
en längre period. Semikolon infördes af A. Manutius
i slutet af 1400-talet. Om semikolon i grekiskan
se Kolon.
(K. F. J.)

Semikubisk parabel (af lat. semi, half), mat. Se
Parabel.

Semilenis (af lat. semi, half, och lenis, svag),
halfsvag. Se Accent, sp. 83.

Semiminima (af lat. semi, half, och minima, den
minsta), mus. Se Mensuralmusik och Minima.

Semina, lat., frön. Se Semen.

Seminarist, lärjunge vid ett seminarium (se d. o.).

Seminarium, lat., "plantskola" (af semen, frö),
bildningsanstalt. Redan i forntiden användes ordet
för att beteckna bildningsanstalter i allmänhet,
och under medeltiden buro de s. k. domskolorna,
vid hvilka blifvande prästmän utbildades, detta
namn. Däraf kom seminarium småningom att beteckna
"bildningsanstalt för andliga". Seminarium var
också benämningen på de i början af 1800-talet vid
våra universitet upprättade undervisningsanstalterna
för den praktiska prästbildningen. Dessa stiftades i
Åbo 1804, i Uppsala 1806 och i Lund 1809. Där drefvos
hufvudsakligen homiletiska och kateketiska öfningar,
särskildt öfningar i predikoskrifning. Director
seminarii var en teol. professor, och till
hans biträde beordrades yngre lärare inom
teol. fakulteten. Vid denna fakultets omdaning 1831
indrogos prästseminarierna som obehöfliga. Numera
har ordet seminarium i Sverige två väsentligen olika
betydelser: dels 1) bildningsanstalt för blifvande
lärare och lärarinnor, särskildt sådana, som utvecklas
för folkskolefacket (se Folkskollärarseminarium och
Högre lärarinneseminarium), dels 2) vid universiteten
inrättad anstalt för meddelande af praktiska
öfningar. Bildningsanstalter af sistnämnda slag äro
de genom kanslersbrefvet af 22 mars 1878 stadfästa
och med anslag försedda Filologiska seminarierna, med
afdelningar för klassisk filologi, romanska språk,
germanska språk (sedermera delad i en engelsk och
en tysk afdelning) samt nordiska språk. Inspektörer
och föreståndare äro universitetslärare. Medlemmarna
indelas i ordinarie, som äro skyldiga att närvara
och fungera, samt extraordinarie, som ega rätt,
men ej skyldighet att närvara. Vid hvarje termins
slut utdelas två premier å resp. 75 och 50 kr. 1883
beviljades af riksdagen ett årsanslag äfven till
ett matematiskt seminarium, inrättadt efter samma
grundsats som de filologiska och med en professor
som inspektor. Seminarierna vid universiteten ha
tillvuxit i antal och betydelse, sedan examensstadgan
af 17 april 1891 föreskrifvit, att seminarieöfningar
skola ingå i undervisningen samt examenssökande vara
skyldiga att uppge, huruvida de deltagit i sådana. I
Uppsala finnas sålunda f. n. (1916), utom de redan
nämnda, teologiskt seminarium (1896), deladt på 4
afdelningar (prenotioner och teol. encyklopedi samt
exegetisk, kyrkohistorisk och systematisk teologi),
juridiskt seminarium på 6 afdelningar (juridisk
encyklopedi och romersk rätt, stats- och
förvaltningsrätt, civilrätt, rättshistoria, straffrätt
och processrätt); seminarierna för sanskrit
med jämförande indoeuropeisk språkforskning
;
slaviska språk; semitiska språk; filosofi;
estetik med litteraturhistoria; konsthistoria;
statskunskap; statistik; geografi; växtbiologi
och pedagogik. Det matematiska seminariet och den
humanistiska sektionens dåv. seminarier uppfördes på
ord. stat 1894, teol. seminariet och de efter 1894
tillkomna hum. seminarierna 1897. – I Lund bildades
redan 1865 (efter tyska mönster) det filologiska
seminariet
(för klassiska språk), hvars stadgar
i viss mån varit grundläggande äfven för andra
seminariers anordning och ur hvilket utvecklat sig
de nuv. seminarierna för klassiska språk (1894);
för klassisk fornkunskap och antikens historia
(1910); för nordiska (1868), för romanska (1877),
germanska (1892), semitiska (1895) och slaviska språk
(1909). Dessutom finnas seminarier för matematik;
historia; statsvetenskap; filosofi; litteraturhistoria
och poetik
; för konsthistoria med konstteori; för
fornminnesforskning samt för geografi. – Vid många
seminarier finnes en förberedande eller för en lägre
examen beräknad kurs, kallad pro-seminarium. 10 maj
1895 fastställdes af K. M:t gemensamma allmänna
bestämmelser för seminarierna inom filosofiska
fakulteterna i Uppsala och Lund. – Vid Göteborgs
högskola hållas seminarieöfningar i klassiska,
nordiska och germanska språk; filosofi; statskunskap;
nationalekonomi; historia; litteraturhistoria
och konsthistoria. – Vid Stockholms högskola
hållas seminarieöfningar i matematik, matematisk
fysik
; nationalekonomi och finansvetenskap samt
litteraturhistoria. – I Tyskland finnas därjämte
pedagogiska seminarier, vid hvilka lärarkandidater
utbildas för elementarlärarfacket. Hos oss motsvaras
dessa seminarier närmast af "profårs"-institutionen.
R. G.

Seminarium Fredericianum, i Bergen (Norge) 1750 af
biskop Erik Pontoppidan upprättad högskola, som stod
i förbindelse med stadens katedralskola och upptog 12
alumner, hvilka åtnjöto fri kost och fri undervisning,
delvis i form af föredrag. Vid katedralskolans
omorganisation 1806 slopades S.
K. V. H.

Seminarium för bildande af lärarinnor. Se Högre
lärarinneseminarium
.

Seminarium lapponicum, en 1752 upprättad, 1774
nedlagd läroanstalt i Trondhjem (Norge) för
utbildning af lärare för lapparna ("finnerne") i
Nordland och Finnmarken på deras eget språk. S. hade
en framstående ledare i Knud Leem (se d. o.).
K. V. H.

Seminghundra. 1. Härad i Stockholms län, ingår
i Stockholms läns västra domsaga och fögderi
samt omfattar socknarna Skepptuna, Lunda, Vidbo,
Skånela, Markim, Orkesta, Frösunda. 23,598 har. 4,095
inv. (1915). – 2. Kontrakt i Uppsala stift, omfattar
de sex pastoraten Närtuna med Gottröra, Vidbo med
Husby-Långhundra, Frösunda med Kårsta, Skepptuna med
Lunda, Markim med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free