- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
79-80

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Senator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ran och Tebris, 1,740 m. ö. h. Omkr. 25,000 inv. Stora
trädgårdar, vattnade af den s. om staden rinnande
Sendjanfloden. Tillverkning af silfverarbeten. Som
babisektens sista fäste belägrades S. 1850-51 under 8
månader och vardt efter eröfringen nästan fullständigt
förstördt.

Sendomir. Se Sandomierz.

Sendrag, med. Se Muskelsjukdomar, sp. 1461.

Sendrätt. Se Send.

Sendschibu (Sindjibu), turkisk furste. Se
Persien, sp. 555, och Turkar.

Sendschirli (Zendjirli), af kurder bebodd
by, ,530 m. ö. h. i vilajetet Adana, 10 km. n. ö. om
Islahije. Vid S. finnas ruiner, där på bekostnad af
Orientkommittén i Berlin gräfningar anställdes 1883,
1888-94 och 1902 af Humann, Puchstein, v. Luschan
m. fl. Man har funnit lämningar af en hufvudstad
i ett af chattifolkets (hettiternas) delriken,
senare en semitisk vasallstat under Assyrien. Man
har utgräft en akropol och en understad, omgifven af
dubbla koncentriska murar, hvardera med 100 torn, men
endast tre portar; den yttre muren håller 700 meter i
diameter. Porten till akropolens berg (från omkr. 1000
f. Kr.) har vackra reliefer; där funnos ett större
och ett mindre kungapalats; man har äfven påträffat en
staty af konung Panammu, lydfurste under Tiglatpileser
III (745-727 f. Kr.), med en arameisk inskrift,
vidare en kilskrifts-stele från Assarhaddons tid
m. m. Äfven hettitiska inskrifter ha uppdagats. Jfr
Chetafolket och Hettiter. Litt.: bl. a. Humann
och Puchstein, "Reisen in Kleinasien und Nordsyrien"
(1890), "Ausgrabungen zu S." (3 bd, 1892-1902),
D. H. Müller, "Die altsemitischen inschriften von
S." (1893), och D. G. Hogarth, "Ionia and the East"
(1909). J- C.

Sendstad, Olav, norsk landtbrukspedagog,
agrarpolitiker, f. 22 okt. 1859 i Nes, Hedemarken,
amtsagronom 1885-88, upprättade 1 juli 1886 tills.
med B. R. Larsen vinterlandbruksskolen, ett
landtbruksläroverk i Kristiania, som sedan 1892
åtnjuter statsunderstöd; sedan 1890 har S. ensam
varit dess egare och föreståndare. S., som varit
led. af flera kommittéer, har utgett många skrifter,
bl. a. Landbrugets driftslære (1905), Utsigt over
kornavlens og husdyravlens utvikling i vort land

(1911), Dyrkningslandbruket og dets vilkaar i Norge
(s. å.) och Böndernes kornhandel, kornsalgslag -
korncentral
(1916). K. V. H.

Sendtner, Otto, tysk botanist, f. 1813 i
München, d. 1859 i Erlangen, var professor i München och
är förnämligast känd genom sina för växtgeografien
betydelsefulla arbeten Die vegetationsverhältnisse
Südbayerns nach den grundsätzen der
pflanzengeographie . . . geschildert
(1854) och
Die vegetationsverhältnisse des bayerischen waldes
(utg. 1860 af W. Gümbel och L. Radlkofer). C.Lmn.

Sendvittnen. Se Send.

Sendziwoj, Michal (lat. Sendivogius), polsk
alkemist, f. 1556, d. 1636 i Schlesien, blef efter äfventyrliga
färder i Europa hofråd hos kejsar Rudolf i Prag,
råkade i märisk fångenskap, vistades en tid vid hofvet
i Württemberg och måste slutligen som svindlare fly
från Krakau. Han författade Cosmopolitani novum lumen
chymicum e naturæ jonte et manuali experimentia
depromptum
(1702;

12 uppl.), Chymische schriften (1749), Tractatus de
sulphure
(1682) och Dialogus Merkurii
alchymistæ et naturæ
(1659, 4 uppl.). A-d J.

Senebier [sonobie], Jean, schweizisk
naturforskare, f. 6 maj 1742 i Genève, d. där 22 juli 1809,
blef pastor där 1765 och i Chancy 1769 samt
öfverbibliotekarie i Genève 1773. S. var kunnig
kemist och har, jämte fysiologiska forskningar öfver
solljusets betydelse för organismerna (se
Senebiers klocka), genom grundläggande
experiment ådagalagt kolsyrans upptagande af växterna
(se Ingen-Houss, J., och Saussure, N. T.), det från en
växt bortgående syrets uppkomst ur denna kolsyra
samt detta förlopps beroende af ljusets inverkan
på de gröna organen. Från S. härröra äfven de enkla
sanningarna, att alla växter bestå af samma kemiska
beståndsdelar, ehuru i växlande sammansättning,
och att växtnäringsförloppet måste anses följa de
allmänna kemiska lagarna. Hans viktigaste arbeten
äro Mémoires physico-chimiques sur l’influence de la
lumière solaire pour modifier les êtres des trois
règnes de la nature
(l-3; 1782), Recherches
sur l’influence de la lumière solaire
(1783),
Expériences sur l’action de la lumière solaire dans
la végétation
(1788), Physiologie végétale (1-5;
1800) och Rapports de l’air atmosphérique avec les
êtres organisés
(l-3; 1807). S. utgaf äfven Essai
sur l’art d’observer et de faire des expériences

(1775) och några bibliografiska verk samt deltog
under de sista åren i en ny bibelöfversättning. C. Lmn.

Senebiera, bot., detsamma som Coronopus (se
Kråkkrasse).

Senebiers klocka [sonabies], bot., en efter
schweiziske naturforskaren Jean Senebier (se denne)
uppkallad, med dubbla väggar försedd glasklocka, som
kan fyllas med olika färgade lösningar, t. ex. af
kaliumbikromat eller kopparoxidammoniak, och som
man använder för att undersöka inverkan af olika
slags ljus på växter och andra organismer (se fig.).
G. L-m.
illustration placeholder


Seneca [sernik9], flod i nordamerikanska staten New
York, aflopp för Senecasjön (166 kvkm.),
bildar vid utloppet därifrån vid byn S. falls (6,588
inv. 1910) 15 m. höga fall. Den är därefter aflopp
äfven för Cayugasjön och upptar Oneida river från
Oneidasjön, hvarefter vattendraget kallas Oswego
och faller ut i Ontario. J. F. N.

Seneca [serniko], indianstam. Se Irokeser.

Seneca. 1. Lucius Annæus S. ("Seneca rhetor"), romersk
retor (vältalighetslärare), f. omkr. 55 f. Kr. i
Corduba (nuv. Cordoba) i Spanien, d. omkr. 39 e. Kr.,
tillhörde en välmående riddarsläkt och erhöll god
bildning dels hemma, dels i Rom. Sina hågkomster
och erfarenheter i fråga om vältalighetens konst,
särskildt retorernas undervisningsmetoder, upptecknade
S., som egde ett utomordentligt minne, på äldre
dagar i ett ofullständigt bevaradt arbete, närmast
afsedt för hans tre söner Novatus (sedermera Gallio,
ståthållare i Grekland, jfr Apg. 18: 14 ff.), Lucius
(se nedan) och Mela (skalden Lucanus’ fader). Detta
arbete, Oratorum et rhetorum sententiæ,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free