- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
181-182

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seriebåglampa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181

Serlio-Sernander

182

sig S. nödd och tvungen att bidraga till
promul-geringen. Han häda emellertid då redan
faktiskt erhållit afsked och afgick i juli. Sedan
1901 är S. verkställande direktör i Städernas i
Finland hypotekskassa. Som medlem af borgarståndet
vid 1885 och 1891 års landtdagar utöfvade han
fruktbringande verksamhet i lagutskottet. Han har
varit led. i regeringskommittéer för ny jaktlag,
ny fiskeristadga, lag för ekonomiska föreningar
m. m. Som juridisk forskare och skriftställare har
S. utöfvat synnerligen betydelsefull och omfattande
verksamhet, och han är på vissa områden landets
förnämsta auktoritet. Hans arbeten beröra nästan
uteslutande den inhemska rätten. Akademiska afh. äro
Om återvinning till konkursbo (1881) och Om klander
å jord enligt de svenska landskapslagarna (1884). I
"Tidskrift utg. af Juridiska föreningen" har han
publicerat en stor mängd uppsatser, produkter af
djupt gående civilrättslig forskning. Sammanfattande
arbeten äro Lärobok i sakrätten enligt gällande finsk
rätt (I-II, 1899 .-1900; 2:a omarb. uppl. Sakrätten
enligt gällande finsk rätt, I-II, 1912), Lärobok i
obligationsrättens allmänna del enligt finsk rätt
(1902), Finsk vattenrätt (1909) samt Kommentar
till lagen om vattenrätten (2 hftn, 1913). 1905
utgaf han "Samling af justitiedepartementets
domar i tvistemål 1829-65". - 5. Karl Allan S.,
dsn föregåendes halfbroder, rättslärd, f. 21 mars
1870 i Borgå, blef student 1888, filos, kandidat
1890 och juris utriusque kandidat 1893 samt doktor
1898. S. å. förordnades S. att handha skrif-öfningarna
och examina vid professuren i krimi-nallagfarenhet
och rättshistoria vid Helsingfors universitet,
förestod samma professur från 1900 och utnämndes
till dess ord. innehafvare 1902 (från 1907 i
straffrätt). S. disputerade med afh. Bristande
lagkunskap och dess inverkan på straffbarheten (1897),
som efterföljdes af en undersökning om Straff och
skadestånd (1901). Läroböcker för de studerande
äro Lainopin alkeet (Inledning till lagfarenheten;
1910) samt Suomen rikosoiken-den oppikirja I-//
(Lärobok i finsk kriminalrätt; 1909-15). S. var vid
landtdagarna 1904-05 och 1905-06 led. af prästeståndet
samt invaldes i 1914 års enkammare af det gammalfinska
partiet. 1904-05 satt han i grundlagsutskottet och
särskilda besvärsutskottet, som handlade frågorna
om de under ofärdstiden begångna olagligheterna;
1905-06 åter tillhörde han lagutskottet samt
1914 ånyo grundlagsutskottet. S. var 1904 ordf. i
regeringens rusdryckslagstiftningskommitté samt är
f. n. ordf. i Helsingfors stads fattigvårds-nämnd.
1. (E. M. R.) 3-5. T. C.

Se’rlio f-liå], Sebastian o, italiensk arkitekt och
konsthistoriker, f. 1475 i Bologna, d. 1552, trädde
1540 i tjänst hos franske konungen Frans I (1515-47)
och byggde en del af slottet i Fontaine-bleau. Mest
bekant är han dock som författare i arkitektur. Hans
arbeten trycktes i Venezia och Lyon 1540 ff. och
utkommo samlade under titeln Tutte le opere di
architettura (1584; flera uppl.). De innehålla en
mängd teckningar af antika byggnader och tjänade
länge som rättesnöre för arkitektur i Europas
olika länder. Monografi af L. Charvet (1869).
(G-g N*)

Sermione [-åne], en halfö. Se Gardasjön.

Sermon joyeux [särmå’joajö], en art komiskt
njedeltidsdrama, ett slags parodisk predikan, hvars
ursprung går tillbaka till narrfesten (la fete des
fous), en det lägre prästerskapets fest, i hvilken de
unge klerkerna parodierade den kyrkliga rangordningen
och den kyrkliga predikan. Narrbiskopen höll vid
dessa tillfällen en parodisk predikan, vanligen af
backanaliskt innehåll. Dessa narrfester för-bjödos
emellertid småningom, och under 1400- och 1500-talen
uppträder därför Sermon joyeux som en själfständig
komisk diktart utanför kyrkan. Den skrefs då på vers
och föredrogs på gator och marknadsplatser eller i
muntra gillen. Om den frihet, som kan råda i dessa
predikningar, gör man sig i våra dagar knappast en
föreställning. I en dylik predikan - Bien boire -
uppmanar t. ex. prästen till flitigt drickande och
anför som stöd för sitt tema Jesu ord på korset:
"mig törstar". Den fort-lefver sedan genom tiderna
i det franska dryckes-kvädet och kan spåras äfven i
Dalins kalottpredikningar och Bellmanska sånger. Se
Petit de Julie-ville, "Répertoire du théåtre comique
en France au moyen åge" (1886) och "La comédie
et les moaurs en France au moyen åge" (s. å.),
J. Mor-tensen, "Medeltidsdramat i Frankrike" (1899),
och J. P. Jacobsen, "Det komiske dramas oprindelse og
udvikling i Frankrig för renaissancen" (1903). J- M-

Sernander, Johan Rutger, botanist, f. 2 nov. 1866 i
Viby, Örebro län, student i Uppsala 1885, blef filos,
doktor där 1894, docent i växtgeografi 1895, i botanik
1899 och professor i växtbiologi 1908. S. har
förnämligast sysselsatt sig med den svenska
vegetationens sammansättning. Med tillämpning af den
fin-ske växtgeografen R. Hults metod har han i med
framgång studerat l vårt lands växtsamhäl-l len och i
flera fall sökt utforska de forna eller ännu pågående
förändringarna genom utredning af artsällskaps
eller enskilda arters invandringshistoria. Den af
A. Blytt på 1870-talet framställda teorien om forntida
omväxlingar af torra och regnrika klimatperioder har
S. sökt tillämpa på svenska förhållanden och ge en
bestämdare form. Af S:s skrifter på detta område må
nämnas Om granens invandring i Skandinavien (1892,
äfven på ty.}, Om de upländska torfmossarnes byggnad
(s. å.), Om Litorina-tidens klimat och vegetation
(1893), Om s. k. glaciala relikter (1894), Studier
öfver den gotländska vegetationens utvecklingshistoria
(s. å., gradualafh.), Studier öfver de sydnerikiska
barr-skogarnes utvecklingshistoria (1900), Slipa
pennata i Västergötland (1908), Sjön Hedervikens
vegetation och utvecklingshistoria (1910) m. m. S. har
därjämte egnat trägen forskning åt växtbiologien
(i detta ords inskränktare bemärkelse); om växternas
spridning har han skrifvit bl. a. Den skandinaviska
vegetationens spridningsbiologi (1901) och Entwurf
einer monographie der europäischen myr-mekochoren
(1906); öfver lafvarnas lif Om förekom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:13:30 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free