Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sharks bay ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Shelburne-Shelley
286
vicepresident i handelsministeriet och blef 1846 i
lord J. Russeils ministär direktör för myntväsendet
samt 1850 sändebud i Florens. I sin ungdom skref
S. flera med framgång uppförda teaterpjäser (Adelaide
1814, The aposlate 1817, Bellamira or the fall of
Tunis 1818 m. fl.). Hans Speeches utgåfvos 1845
af Th. Mc Nevin. Jfr W. T. M’Cul-lagh, "Memoirs of
R. L. S." (2 bd, 1855).
Shelburne [je’lbän], lord. Se F i t z m a u r i c e,
W. P.
Shelbyville [je;lbivil], flera orter i Nord-Amerikas
förenta stater. 1. Stad i staten Indiana vid Blue
river. 9,500 inv. (1910). Möbeltillverkning. Handel
med boskap och spannmål. - 2. Stad i
staten Illinois, vid Kaskaskia river. 3,590
inv. (1910). Stenkolsgrufvor, tillverkning af
landtbruks-redskap. - 3. Stad i staten Kentucky. 3,412
inv. (1910). Tobaks-och spannmålshandel, l-3. J-F. N.
Sheldon [je’ldn], en från England till Sverige
inflyttad släkt, som innehar ett af de mest
framstående rummen i det svenska skeppsbyggeriets
historia. Den härstammar från Francis S., som
jämte sina bröder Gilbert, slutligen ärkebiskop af
Canterbury, och Josef, lord mayor i London, sökte
befria Karl I ur fängelset, nödgades lämna England
och 1655 ankom till Sverige. Han antogs s. å. till
skeppsbyggmästare för örlogsflottan och byggde
åtskilliga örlogsfartyg, men återvände 1685 till
England, då han ej fick ut någon ersättning för hvad
han förskjutit till flottans fartygs-byggnader. Han
efterlämnade två söner, Francis (d. 1692) och
Charles (se S. 1), hvilka efter hvarandra blefvo
skeppsbyggmästare. Den senares sonson Francis
(se S. 3) adlades 1817 med namnet af S., hann ej
introduceras och slöt själf sin ätt.
1. Charles S., f. 1655, d. 1739 i Karlskrona,
blef 1692 efter sin broder Francis
skeppsbyggmästare för örlogsflottan och byggde
för dennas räkning icke mindre än 59 fartyg.
Med honom tog det svenska skeppsbyggeriet så
stora steg framåt, att man ej vidare behöfde
införskrifva utländska skeppsbyggare. S. utförde
f. ö. äfven andra byggnadsarbeten. Hans mekaniska
snille röjde sis; på ett glänsande sätt i den 1724
fullbordade anläggningen af den stora skeppsdockan
på Lindholmen i Karlskrona, "världens åttonde
underverk", som den kallades.
2. Gilbert S., den föregåendes son, f. 21
jan. 1710 i Karlskrona, d. där 20 april 1794, tog
1732 skeppsbygreri-examen och utnämndes 1733 till
underskepps-byggmästare. Efter en utländsk resa,
hvarunder han besökte de förnämsta skeppsvarfven
i Europa, blef han vid faderns död förordnad
till skeppsbyggmästare och utnämndes 1748, då
skeppsbyggmästar-kåren omorganiserades, till kapten
i flottornas nyupprättade konstruktionskår. 1756 blef
han öfverskeppsbyggmästare med överstelöjtnants titel.
S. byggde 69 större och mindre krigsfartyg,
förbättrade hamnen och varfvet i Karlskrona, ombyggde
varfvet och hamnen i Göteborg samt uppgjorde i
förening med Eh/ensvärd planen till ett skeppsvarf
utanför Sveaborg. Han blef 1739 (ej 1741) led. af
Vet. akad., som 1809 lät prägla en medalj öfver honom.
3. FrancisafS., den föregåendes son, f. 26 juni 1755
i Karlskrona, d. 17 maj 1817 i Stockholm, blef 1778
underskeppsbyggmästare och 1785 skeppsbyggmästare
vid Arméns flottas eskader i Stockholm. Vid faderns
död flyttades han 1794 till Karlskrona station, blef
1795 chef för konstruktionsdepartementet där och 1799
öfverstelöjtnant i konstruktionskåren. Sedan 18CO
tjänstgörande vid konstruktionskontoret i Stockholm,
utnämndes han 1814 till öfverste och sekundchef för
konstruktionskåren och adlades 1817. S. var led. af
Fria konsternas akademi. Han inlade synnerligen
stor förtjänst om regiementerandet af flottornas
och konstruktionskårens åligganden. - En brorson och
en brorsons son till S. tjänstgjorde likaledes vid
konstruktionskåren, hvadan medlemmar af den Sheldonska
släkten kontinuerligt arbetade inom det svenska
örlogsskeppsbyggehet i det närmaste två hundra år.
Shelley [Je’li]. 1. Percy Bysshe S., engelsk skald,
f. 4 aug. 1792 på Field place i Sussex, d. 8 juli
1822, tillhörde en förmögen landtjunkarfamilj. Redan
som skolgosse vid Eton college röjde han sitt
skaplynnes grunddrag: nerv i mottaglighet för
yttre och inre känslointryck, stor högsint-het,
forskningsbegär, af drömmeri mättad inbillningskraft,
som hindrade sund uppfattning af verklighetens fakta,
beslutsamt motstånd mot allt förtryck och äfven djärft
förkastande af allting, som syntes honom fastställde
af blotta auktoriteten och vanans makt. Han kom
1810 till Oxfords universitet, men relegerades efter
ett halft år, då han anonymt utgett en flygskrift,
The necessity of atheism, i hvilken han förnekade
tillvaron af en personlig gud. Fädernehemmet stängdes
för honom. Han begaf sig då till London, enle-verade
och gifte sig 1811 med en sextonårig skolflicka,
Harriet Westbrook, som ställt sig under hans beskydd,
och förde sedan under några år med henne ett lyckligt,
kringflackande lif, hvarunder han utgaf filosofiska
och politiska broschyrer samt sökte elda irländarna
till strid för deras rättigheter. Emellertid kunde
den intagande, men ytliga Harriet ej bevara bandet
starkt dem emellan, och sedan S. 1814 gripits af
en djup lidelse för den sjuttonåriga, vackra och
karaktärsstarka Mary Godwin (se S. 2.), öfvergaf
han sin hustru och gjorde med Mary ett kort besök
i Schweiz. Vid denna tid sattes han genom ett arf i
goda ekonomiska omständigheter. Under en ny vistelse
i Schweiz, med Mary, 1816, knöt han en varaktig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
