- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
801-802

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjöförsäkringsöfverrätten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liga direkt arbetande inhemska bolag och
ömsesidighetsföreningar samt för de utländska
anstalternas sjöförsäkringspremier i Sverige
utvisar 1890 kr. 7,595,016, 1900 kr. 14,980,784,
1910 kr. 21,643,982, 1913 kr. 27,537,709,
1914 kr. 30,594,460 och 1915 kr. 60,232,916.
Frö.*

Sjöförsäkringsöfverrätten, en enligt K. M:ts
försäkrings- och haveristadga 2 okt. 1750 tillsatt
särskild domstol eller öfverrätt med uppgift att i
sista instans (utan vad eller beneficium revisionis)
afgöra tvister ang. försäkring af fartyg eller
gods mot sjöskada, sedan parterna hvarken i godo
sinsemellan kunnat komma öfverens eller velat åtnöja
sig med sina å ömse sidor tillkallade gode mäns
utlåtande. Rättens ledamöter, som förordnades af
K. M:t, voro enligt anförda stadga 13, nämligen 2 af
Svea hofrätt, 2 sjöofficerare,
3 af Kommerskollegium, 2 magistratspersoner samt
4 uti utrikes handel och sjöfart förfarna
köpmän. Sedan rättegångssättet i sjörättsmål
ändrats genom sjölagen 23 febr. 1864,
förklarade K. M:t, enligt nådigt bref 13 mars
1866, Sjöförsäkringsöfverrätten upplöst.
S. B-h.

Sjögared, kronopark i Gullereds och
Strängsereds socknar, Redvägs härad, Älfsborgs
län, tillhör Ulricehamns revir af Smålands
öfverjägmästar-distrikt. Kronoparken har enligt
bestämmelserna i k. br. 7 okt. 1892 och 24 mars
1893 bildats genom inköp af diverse skogshemman
i byarna Sjögared, Tissered, Hallen, Flärred och
Strängsered. Arealen var vid 1910 års slut 2,148 har.
S-r.

Sjögast, sjöv., hvardaglig benämning på sjöman. Ombord
å örlogsfarty? är ordet "gast" reglementeradt,
men å handelsfartyg används det ej. Jfr Gast.
R-N-*

Sjögestad, socken i Östergötlands län, Valkebo
härad. 2,030 har. 750 inv. (1915). Annex till
Rappestad, Linköpings stift, Vifolka och Valkebo
kontrakt.

Sjögréen, Karl Erik, tonsättare, f. 5 mars 1799 i
Hälleberga, Småland, d. 26 aug. 1877 på Strålsnäs,
Östergötland, blef filos, magister i Uppsala 1821,
juris kandidat s. å. och utexaminerades 1822 från
Falu bergsskola, var 1825-31 geschworner vid Sala
silfvergrufva (med bergmästares titel från 1827) och
sedan 1830 godsegare på Strålsnäs. Han egnade sig med
trofast böjelse åt tonkonsten och komponerade många
intagande melodier, bland hvilka den till Tegnérs
"Stjärnsången" blef mest spridd. S. blef 1869 led. af
Mus. akad.

Sjögren. 1. Håkan S., filolog, f. 26 jan. 1727 i
Härlanda, Jönköpings län, d. 20 mars 1815 i Växjö,
blef 1748 student i Uppsala, 1755 filos, magister
samt 1757 pastorsadjunkt i Växjö stift och 1769
konrektor i Jönköping. Där utgaf han 1775, på
uppdrag af biskop Osander, ett Lexicon manuale
latino-svecanum et sveco-latinum
, uppställdt
efter härledningsprincipen, hvilket sedan allmänt
användes ända till senaste tiden (4:e uppl. 1832)
och förskaffade honom stort rykte. 1775 utnämndes
S. till lektor i Växjö och 1802 till domprost. 1800
hade han blifvit teol. doktor. S. var en grundligt
lärd man och utgaf åtskilliga smärre filologiska
arbeten. Sin förmögenhet, som han hopsparat, använde
han till välgörande ändamål.

2. Håkan S., af samma släkt som den föregående,
klassisk filolog, f. 6 maj 1870 i Skärstad,
Jönköpings län, blef student i Uppsala 1889, filos,
doktor 1900 samt docent i latinska språket och
litteraturen vid Uppsala universitet s. å. S. har
inlagt betydande förtjänster på Ciceroforskningens
område. Hans afh. Commentationes Tullianæ (1910)
ger den slutgiltiga utredningen af förhållandet
mellan handskrifterna till Ciceros bref, och hans
edition af dessa bref (1910 ff.) torde, när den
afslutats, bli vår tids standardupplaga. Hittills
ha utkommit Epistolarum ad Brutum liber IX (1910)
och Epist. ad Quintum fratrem (1911), bägge i den
af V. Lindström redigerade "Collectio scriptorum
veterum Upsaliensis". Samma bref jämte några andra
har S. med något mindre textkritisk apparat utgett,
äfvensom M. Tullii Ciceronis scripta Vol. XI (1914)
i "Bibliotheca Teubneriana". Bland S:s öfriga
arbeten märkas De particulis copulativis apud
Plautum et Terentium qucestiones selectce
(1900)
och Zum gebrauch des futurums im altlateinischen
(1906). S. har ock författat ett stort antal artiklar
på den romerska filologiens område samt utvecklat
en högt skattad verksamhet som populärföreläsare.
1. (J. C.) 2.E. N-n

Sjögren, Andreas Johan, finländsk språkforskare,
f. 8 maj 1794 i Iittis socken, Nylands län, d. 18
jan. 1855 i Petersburg, blef 1813 student, från Borgå
gymnasium, 1819 filos, doktor och s. å. e. o amanuens
vid universitetsbiblioteket i Åbo. De impulser, som
utgått från danske språkforskaren Rasmus Rask under
dennes vistelse i Åbo 1818, hade hos S. väckt tanken
att egna sig åt den finska språkforskningen. Då honom
erbjöds en informatorsplats i Petersburg, begaf
han sig dit 1820 för att med större framgång kunna
förbereda sig till studiet af de finska folkstammarna
i Ryssland.

illustration placeholder


En afh. Ueber die finnische sprache und
ihre literatur
gjorde honom bemärkt af ryske mecenaten
rikskansler Rumjantsev, som 1823 antog honom till
privat bibliotekarie. 1824 anträdde S. med understöd
ur finska statsmedel en resa till de nordöstra delarna
af Europeiska Ryssland samt i Lappmarken. Under denna
resa inskränkte han sig icke till språkforskningen,
utan äfven historia, statistik, geografi, arkeologi,
ja t. o. m. naturalhistoria utgjorde föremål för
hans undersökningar. Det material, som han under
sin femåriga resa samlade, publicerades af honom
senare i flera arbeten, bl. a. Anteckningar om
församlingarne i Kemi-Lappmark
(1828), Ueber die älteren
wohnsitze der jemen
(1831), Ueber den grammatischen
bau der syrjänischen sprache
(1832), Wann und wie
wurden Sawolotschje und die sawolotschen tschuden
russisch?
(s. å.) och Ueber die finnische bevölkerung
des. S:t Petersburgischen gouvernements


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:01:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfce/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free