- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
967-968

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skeppsbyggeri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ditflyttas, byggdes mellan ön och den nu med
Blasieholmen förenade Kyrkholmen (se d. o.) på pålar
den första Skeppsholmsbron ("Holmbron", se ofvan),
något östligare än den nuvarande. Vidare försågs ön
med lastbroar, mastkran, brobänkar, efter hand tre
("norra", "östra" och "södra"), och stapelbäddar, där
intill 1680 ett betydande antal örlogsfartyg byggdes
samt äfven därefter ett och annat. Galärhamnar voro
vid olika tider under 1700-talet anordnade dels
vid öns norra udde, dels i sundet mellan S. och
Kastellholmen.
S. C.

Skeppsholms församling i Stockholm l. K. flottans
garnisonsförsamling
, hvars kyrka äfven kallas Karl
Johans kyrka
, hade vid 1915 års slut en folkmängd af
3,721 personer.

Skeppsholmskyrkan. 1. Se Skeppsholmen. - 2. Se
Kyrkholmen.

Skeppshöfvitsman, sjöv., gammal benämning på kaptenen
eller chefen å ett krigsfartyg. Under Erik XIV:s
regering omtalas, att konungen utnämnde ända till
fem höfvitsmän på samma fartyg.
R. N.*

Skeppsjournal. Se Loggbok.

Skeppsjärnväg, Båtbana, anordning för
fortskaffande af fartyg från en vattenbassäng till en
annan, vanligen i syfte att samtidigt öfvervinna en
höjdskillnad, men stundom för att förflytta fartyg
öfver ett näs mellan två hafsvikar eller sjöar i
samma nivå, med undvikande af kanalisering. Fartygen
transporteras antingen flytande i tråg, som löpa på
rullvagnar och förses med anordningar för fartygens
in- och utslussning vid ändpunkterna, eller ock
torra, uppställda på slipvagnar eller löpande på
hjul, som anbringas på fartyget och drifvas medelst
dettas maskineri. Transport i tråg å lutande plan
förekommer på flera ställen äfven för betydande
fartyg, som ersättning för slussar i kanalleder (se
Lyftverk). Torr transport måste af naturliga
skäl inskränkas till smärre fartyg. En skeppsjärnväg
för ett fartyg å egna hjul utfördes i Sverige 1891
vid Ålgårdsfallet, i Viskan nära Borås, efter
konstruktion af K. J. Magnell (se d. o.); fartyget,
kalladt "Svanen" eller "amfibiebåten", var 14 m. långt
och fördes medelst särskilda ledbommar på och af
järnvägsspåret, som var 200 m. långt (se fig.).
Anläggningen väckte på sin tid stor
uppmärksamhet i in- och utlandet; båten flyttades
sedermera till Farum- och Furesjöarna i Danmark,
där den hade att passera ett 600 m. bredt näs mellan
dessa sjöar. - En mängd projekt till skeppsjärnvägar
af olika slag har under årens lopp
framkommit; ett af de största afsåg
fartygstransport öfver Tehuantepecnäset
mellan Atlanten och Stilla hafvet.
S. L-k.
illustration placeholder
Ångslupen "Svanen" på järnvägsspåret,
Ålgårdspassagen.

Skeppskapten, sjöv., förr bruklig benämning å chefen
på ett örlogsfartyg.

Skeppskatten, sjöv., en af tågvirke tillverkad dagg,
som förr brukades till bestraffning ombord å fartyg.
R. N.*

Skeppsklarerare l. Skeppsmäklare, person,
som i sjö- och stapelstad är anställd för
att, när han därom anlitas, ombesörja fartygs
befraktning och klarering, äfvensom biträda vid
försäljning och köp af fartyg samt vid uppgörande af
sjöförsäkringsaftal. Skeppsklareraren skall sålunda
bereda sjöfarten enahanda biträde, som mäklaren lämnar
handeln. För bägge gälla därför väsentligen likartade
lagbestämmelser. Gällande skeppsklarerarordning är
utfärdad 9 juni 1893.
I- Afz.

Skeppsklassificering. Se Klassificeringssällskap.

Skeppsklassifikation, skpsb. Se
Klassificeringssällskap.

Skeppsklocka, sjöv., en större ringklocka, med hvilken
mistsignaler ges, då ett fartyg ligger till ankars
(se k. förordn. 26 okt. 1906), samt på hvilken under
dygnet "slås glas", för att därmed för besättningen
ange tiden ombord. Jfr Glas, sjöv., och Skeppsur.
R. N.*

Skeppskock, sjöv. Se Sjömanskåren.

Skeppskompaniet inrättades 1629, då på ett möte i
Stockholm i jan. mellan ombud för samtliga rikets
städer på konungens framställning beslöts, att för
stärkande af Sveriges sjömakt städerna skulle åtaga
sig att bygga ett visst antal (tills. 18) fartyg, som
under fredstid skulle användas i handelns tjänst,
men under ofred som krigsfartyg. Borgerskapet
erhöll samtidigt vissa privilegier, t. ex. att
för denna skeppsbyggnad fritt få hugga ekvirke på
alla kronans skogar, utom vid Mälaren. Om något
af fartygen i kronans tjänst ginge förloradt,
skulle kronan ersätta förlusten. 1630 förenades
Skeppskompaniet med Generalhandelskompaniet, under
en generaldirektör, som egde att till- och afsätta
underordnade tjänstemän. Kompaniet upphäfdes,
jämte öfriga dylika kompanier, 20 okt. 1680.
L. H.*

Skeppskompass, fys. Se Kompass.

Skeppskorpral, sjöv. Se Korpral.

Skeppskost, sjöv., den kost, som enligt gällande
spisordning utspisas till manskapet ombord.

Skeppslag, sjöv. Alla Sveriges kustprovinser vid
Östersjön, Öland, det s. k. "Kalmarne foghati"
af Småland, Tjust, östra delarna af Östergötland,
alla provinserna i Mälardalen till och med Närke,
vidare Hälsingland, Medelpad och Ångermanland samt
åtminstone sydvästra delen af Finland hade under
medeltiden skyldighet att utrusta skepp efter härad
eller hundare eller voro för ändamålet indelade i
"skeppslag" eller "snäckolag" (se vidare Leding).
Skeppslagen voro flerstädes tingslag, och i denna
betydelse fortlefver namnet på ett tingslag (Väddö och
Häfverö skeppslag) och på, i vissa fall själfständiga,
delar (Danderyds, Värmdö, Åkers skeppslag) af ett
sådant, bägge i Stockholms län.

Skeppslega, sjöv., gamla Sjölagens namn på
fartygsuthyrning och befraktning. Jfr Befrakta och
Fraktfart.
R. N.*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:13 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0508.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free