- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1135-1136

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolålder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1135

Skorina-Skorpiongift

1136

lama, där den bildar små, strödda, brunsvarta skorpor,
som lätt låta skrapa bort sig och som man ej sällan
får se på kokt, oskalad potatis. Svampen

T. v. filtsjuka å potatisstjälk, t. h. dess
fortsättningsstadium, vårtsjuka å potatisknöl.

går i regel ej djupare in i potatisen. - Af
parasitisk natur äro äfven äppeiträdskorf (Ven-turia
dendritica) och päronträdskorf (Ven-turia pyrina). Se
Fruktskor f. - Dessutom förekommer på potatis skorf
(skabb), som ej har med parasitsvampar att skaffa,
utan beror på särskilda jordmånsförhållanden
eller på gödslings- och jordförbättringsmedel.
2. J- E-n.

Skorina, P r a n t s i s k, rysk bibelöversättare,
f. i Polotsk, d. omkr. 1545. utiraf från eget tryckeri
i Prag och i Vilna 1517-25 en omarbetad upplaga
af den gammalslaviska bibelöfversättnin-gen. Af
detta verk återstå 16 böcker, som räknas till de
sällsyntaste ryska inkunablerna. Jfr P. Y. Vladimirov,
"Fr. S." (1888). A-d J.

Skoropa’dskij, Ivan Iljitj, lillrysk hetman,
d. 1722, tjänade under Mazepa som öfverste i
Starodub och generalasaul och blef efter Mazepas
fall 1709 vald till hetman af Lill-Ryssland. Efter
upprättandet af det lillryska generalkrigskansliet
försvagades hans makt betydligt. Hans korrespondens,
som förvaras i ryska generalstabens arkiv, är delvis
tryckt i "Tjtenija Moskovskago obstjestva istorii
i drevnostej", som ock publicerat (1857) S:s af
hans samtida Nikolaj Hanenko författade biografi.
A-d J.

Skorpa, brant klippö ytterst mot Yesterhavet, Romsdals
amt, Norge, 3 km. lång och 2 km. bred, genom det ända
till 2 km. breda Skorpesund skild från Nerlandsöen
i ö. Omkr. 10 km. rakt v. om S. ligger holmen S v
i n ö (förr Landegode) med en l:a klassens kustfyr.
K. V. H.

Skorped, socken i Yästernorrlands län, Nätra
tingslag. 51,375 har. 2,103 inv. (1915). S. utgör ett
pastorat i Härnösands stift, Ångermanlands nordvästra
kontrakt.

Skorpen, en 8,94 kvkm. stor ö, Kinns härad,
N. Bergenhus amt, Norge. 125 inv. (1910).

Skorpesund. Se S korp a.

Skorpiön. 1. Zool. Se Spindeldjur och Skorpiongift. -
2. Krigsv., ett slags ballist (se d. o.). Hos
romarna betecknades härmed särskildt de lättare,
i fältslagen använda ballisterna, som hvilade
på ett underlag med 2 hjul och drogos af l
ä 2 hästar eller mulor. Skottvidden säges ha
uppgått ända till 450 m. Jfr Kanon, sp. 781.
2. G.afWdt.

Skorpionen (lat. Scorpius), astron. 1. Det
åttonde tecknet i djurkretsen (se d. o.). - 2. En
stjärnbild på södra hemisfären, belägen mellan 10
och 45 graders sydlig deklination samt mellan 15
och 18 timmars rektascension. Denna delvis inom
Vintergatan befintliga stjärnbild innehåller flera
ljusstarka stjärnor, af hvilka a Scorpii 1. Antares
är af l:a storleken. Enligt Gould innehåller denna
stjärnbild 185 stjärnor af intill 7:e storleken.
l o. 2. B-cl.

Skorpiöngift, toxik., sekret från skorpionernas
giftkörtlar, är en vattenklar, 4sur vätska, som
fälles af alkohol. Dess giftighet liksom dess mängd
vid en uttömning växlar rned olika arter. Bland
de sydeuropeiska skorpionerna verkar Euscorpius
Car-pathicus Thor. (Scorpio europceus L.) med sitt
styng ungefär så starkt som ett bi eller en geting,
medan Buthus occinatus Thor. särskildt hos barn
framkallar svårare förgiftning, någon gång död. I
tropiska länder förekommande skorpioner, t. ex. Buthus
afer Leach och Androctonus funestus Ehrbg (15
cm. lång), döda mycket ofta äfven vuxna personer. I en
stad i Mexico med 15,000 inv. lära årligen 200-250
människor ha dödats genom skor-pionstyng. Med
giftet af Buthus australis ha många djurförsök
utförts. Marsvin dödas redan af 0,i mg. (af det
intorkade och sedan åter lösta sekretet) efter l-2
timmar. Särskildt äro de först utrinnande dropparna
verksamma. En hund om 15-20 kg. dödas af l-1,5
mg. (intorkadt sekret), som insprutats i blodet -
alltså af omkr. O,o; mg. per kg. Vida mindre känsliga
äro grodan och skorpionen själf, som emellertid kan
dödas med sitt eget gift. Äfven skorpionens blod är
giftigt, ehuru vida svagare än giftkörtelsekretet. Om
giftet intages och nedsväljes, blir det utan
verkan. I detta som i många andra afseenden liknar
skorpiongiftet vissa ormars gift. Själfva stynget
af en skorpion framkallar häftig lokal smärta och
efteråt, om ej förgiftningen leder snabbt till döden,
stark svullnad och blödningar på stickstället,
där senare varbildning och brand inställa sig, så
att betydlig förstöring kan uppstå. Ett marsvin,
på hvilket en dödande dos Skorpiongift insprutats
under huden, visar först den häftigaste oro till
följd af smärtan, därefter rikligt flöde af tårar,
spott och sekret från nosen, den häftigaste andnöd,
kväf-ningskramp och död. Lungorna äro starkt
blod-öfverfyllda och luftrören fulla af sekret. Hos
fåglar, grodor och fiskar verkar skorpiongiftet
upplösande på de röda blodkropparna. Hos människan
framkallar styng af en farlig, tropisk skorpion utom
smärtor, svullnad och senare brand på stickstället
och i dess omgifning kräkningar, diarré, feber,
höggradig matthet, vanmaktsanfall, konvul-sioner
eller stelkramp, djup dvala, delirier och efter några
timmar eller dagar död. Små djur kunna dödas på få
minuter. Skorpiongiftet kan liksom ormgift genom
upprepad tillförsel framkalla immunitet, hvarpå
"trollkarlar" ge exempel; för att imponera och
förtjäna pengar låta de sticka sig, utan att lida
däraf. Mot ormgift immunise-rade djur äro okänsliga
äfvtn för Skorpiongift, och Calmettes ormserum
(antivenin), vunnet från hästar, som immuniserats med
ormgift, uppges kunna bota eller lindra följderna
äfven af skor-pionstyng. F. ö. brukas mot detta,
liksom mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0598.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free