Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skulderblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
f l e x i o n, sp. 1173),
måste därför, belyst af
hvitt ljus, synas hvitt. I skum totalreflekteras
ljuset i alla möjliga riktningar, hvarigenom
diffust ljus uppkommer, och på grund af
det nyss anförda är skummets färg krithvit.
A. Bi-n.*
Skumglasser (fr. crèmes plombières), kokk., äro
krämer utan substans, som ställas på is, utan att
fullständigt nedpackas. Då krämen är halffrusen,
inblandas med träspade fast gräddskum. Åt krämen kan
naturligtvis ges en högst skiftande smak, såsom med
vanilj, kaffe, mandel, kastanjer, pistacier, ananas,
aprikos, citron, apelsin, smultron, kokt risgryn
o. s. v. Hit räknas äfven s. k. frusen grädde, fruset
gräddskum (crème mousseline) med samma smaknyanser,
som ofvan omnämnts; i södern tillsättes ej sällan
parfymeradt vatten af viol, rosor, nejlikor m. m.
Skummeslöf, socken i Hallands län, Höks härad. 2,956
har. 910 inv. (1915). Annex till Östra Kamp, Göteborgs
stift, Laholms kontrakt.
Skummjölk. Se Mjölk, sp. 728.
Skummjölksost. Se Ost.
Skumnas, metall., kallas vid kopparframställning efter
den svensk-tyska metoden (se Koppar, sp. 977)
en koppar- och zinkhaltig skärsten eller trottsten,
som samlar sig mellan den vanliga skärstenen och
slaggen i sulu-ugnarna, då malmen är zinkhaltig och
ej blifvit nog rostad. Som skumnasen är mycket
svår att tillgodogöra, blef den vid Åtvidabergs
kopparverk i långliga tider utkörd med slaggen på
slaggvarpen, och det var genom tillgodogörande af
densamma, som bergmästaren B. G. Bredberg på sin tid
högst betydligt uppdref Åtvidabergs tillverkning.
C. A. D.*
Skumning. Se Ångpanna.
Skumolja, tekn. Se Kolning, sp. 577.
Skumplog, landtbr., Skumplöjning, Skumrist. Se Plog,
sp. 1080 och fig. 9.
Skumvin, detsamma som musserande vin (se Mussera).
Skunckenberg. Se Johannishus.
Skunk (Skunck), Nils, politiker, f. 11 april 1614
(dödsåret ej kändt), prästson från Vassunda,
Uppland, studerade i Uppsala och i Leiden, där
han 1640 och 1641 försvarade af honom författade
afhandlingar, och utnämndes 7 aug. 1645, på
Gyllenhielms rekommendation, till stadsskrifvare i
Stockholm. Jämte sin förman borgmästaren Nils Nilsson
spelade han en viktig roll vid 1650 års riksdag. Han
var då borgarståndets sekreterare, betraktades som de
ofrälse ståndens bästa penna och deltog i uppsättandet
af, ja var enligt egen uppgift författare till den af
dessa stånd då till drottning Kristina öfverlämnade
märkvärdiga skrift, vanligen kallad "Protestationen",
hvari yrkades på en reduktion af de från kronan till
adeln afsöndrade godsen och en bättre ställning för de
ofrälse stånden i förhållande till adeln. I "Tidningar
utgifne i Uppsala" 1777 finnas själfbiografiska
anteckningar af S. Se B. Lövgren, "Ståndsstridens
uppkomst" (akad. afh. 1915).
Skunkdjuren, Viverridae, zool., familj, tillhörande
gruppen Ailuroidea inom rofdjurens ordning, innefattar
ett stort antal tämligen olikartade små rofdjur, som
äro inskränkta till Gamla världens varma regioner;
endast två hithörande arter förekomma i södra
Europa. Kroppen är i allmänhet långsträckt, smärt, med lång svans. Flertalet
är hälgångare; hos en del äro klorna
retraktila. Tändernas antal växlar något; dock
förekomma alltid å hvardera sidan två knöliga
kindtänder i öfver- och endast en i underkäken. I
närheten af analöppningen finnas körtlar, som afsöndra
oljeartade starkt luktande vätskor, hvilka hos somliga
arter samlas i särskilda behållare. Lefnadssättet
är mycket olika. De flesta äro uteslutande
köttätare. Pälsen är ofta mycket värdefull. Hit
höra sibetkatterna, Viverrinae, mangusterna,
Herpestinae, genetterna, Genetta, m. fl. Bland
de mera afvikande märkes det på Madagaskar
lefvande släktet Cryptoprocta, som är kattlikt.
L-e.
Skuorkasfjällen. Se Sarekfjällen, sp. 804.
Skupsjtina, Skupština, serbiskt namn
för församling i allmänhet. – Narodna
skupsjtina, "nationalförsamlingen", Serbiens årligen
sammanträdande folkrepresentation. Se
Serbien, sp. 140. – Skupsjtina är ock namn på den
montenegrinska nationalförsamlingen. Se Montenegro, sp. 996.
Skura l. Skåra (af skära), her., linje, som delar en
vapenskölds yta. Se Sköld.
Skurdalen, skogsdal s. om Ustedalen i Hallingdal,
Buskerud amt, Norge, genomströmmas af
Skurdalselven. 165 inv. (1910). K. V. H.
Skurdalselven. Se Skurdalen.
Skurdalshöjden. Se Skurdalsporten.
Skurdalsporten, ett obetydligt, men vackert fjällpass
vid norska gränsen mot Jämtland, 2 timmars väg
n. v. från Storlien, något s. om Skurdalssjön (682
m. ö. h.). Ofvanför passets södra vägg står riksröset
n:r 161 (718 m. ö. h.), och i närheten, omkr. 600
m. ö. om riksgränsen, står det gamla gränsmärket
Stenen i grönan dal (se Grönan dal). Något sydligare
ligger Skurdalshöjden (839 m.) med vidsträckt utsikt
öfver Jämtland, en del af Härjedalen och Norge.
Skurdalssjön. Se Skurdalsporten.
Skurðgoðar, isl. Se Högsäte, sp. 239.
Skurkhöjderna. Se Knafahólar.
Skurknöl, med., ett slags ansvällningar. Se
Hygrom.
Skurremurre, spelt. Se Biljard, sp. 381.
Skurril (af lat. scurra, se d. o.), rolig som den
antika och medeltida narren, groft lustig, pojkaktigt
tokrolig.
Skurugata. Se Skuruhatt.
Skuruhatt, ett höjdparti i Södra Vedbo härad vid
gränsen mellan Hult och Eksjö landsförsamling, 337
m. ö. h. Dess branta västra sluttning genomskäres af
en kilometerlång, 7–25 m. bred, af lodräta, 20–60
m. höga klippväggar begränsad ravin, känd under
namnet Skurugata.
Skurup. 1. Socken i Malmöhus län, Vemmenhögs
härad. 3,673 har med 3,842 inv. (1915), hvaraf 137
har, 1,324 inv., komma på den inom socknen belägna
köpingen S., som utgör egen kommun, men ingår
i S. jordebokssocken och församling. S. utgör ett
till egaren af Svaneholm patronellt pastorat i Lunds
stift, Vemmenhögs kontrakt. – 2. Köping och äfven
i fattigvårdshänseende från S. socken skild kommun,
omkring S. station på Malmö–Ystads järnväg, har en
areal af 135 har med 1,324 inv. (1915).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
