Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej minst genom landshöfding von Troils verksamhet, i
utmärkt skick, och ett synnerligen tätt järnvägsnät
har, till största delen genom befolkningens
egen företagsamhet, kommit till stånd. Genom att
Malmö gjordes till ändpunkt för Södra stambanan,
ökades denna stads betydelse väsentligt. Af stor
betydelse var inrättandet af ångfärjeförbindelserna
Hälsingborg–Helsingör, Malmö–Köpenhamn och
Trälleborg–Sassnitz.
S. har så fullständigt assimilerats med det eröfrande
landet, att hos befolkningen öfver hufvud hvarje
på gemensam historia grundad samhörighetskänsla
med det ursprungliga moderlandet försvunnit, och
man har så fullständigt uppgått i det nya, att ett
egentligt historiskt medvetande om, att S. har en helt
annan historia än de flesta andra svenska landskap,
utplånats. Denna känsla af samhörighet med svenska
folket, hvilken äfven gjort, att man, så att säga, för
den gamla tidens räkning accepterat svensk historia
i st. f. dansk, utesluter emellertid på intet sätt
en rätt utpräglad och själfmedveten känsla af skånsk
egenart, hvilken under de senaste årtiondena tagit sig
uttryck såväl i skönlitteraturen (Bååth, Ola Hansson,
Ossiannilsson) som i konsten (Rydberg, Gummesson,
Norlind m. fl.). För S:s historia verka Skånska
landskapens historiska och arkeologiska förening
(se d. o.) och Kulturhistoriska föreningen för
Södra Sverige (se d. o.), som eger Nordens största
provinsmuseum, Kulturhistoriska museet i Lund (se
d. o.). Af betydelse framför allt för den skånska
arkeologiens studium är Lunds universitets historiska
museum, som därjämte inom sig hyser betydande
samlingar till den kyrkliga konstens historia i S.
Litt.: Bland samlingar och källpublikationer
till S:s historia märkas, utom de af ofvannämnda
föreningar utgifna,
"Monumenta Scanensia" (1744–48),
N. H. Sjöborg, "Samlingar till S:s historia och beskrifning" (1801–14),
"Monumenta Scanias historica" (utg. af L. Weibull, 1900 ff.),
L. M. Laursen och G. U. F. J. West, "Kronens sköder" (Köpenhamn, 1902–08).
Gillbergs beskrifningar öfver Malmöhus län (1765) och
Kristianstads län (1767).
Ljunggren, "Skånska herregårdar" (1852–63),
A. Hahr, "Skånska borgar" (1914).
För skånsk personhistoria se
S. Cavallin, "Lunds stifts herdaminne" (1854–58) och de af
K. J. Sjöström (se denne) utgifna nationsmatriklarna.
Se f. ö. A. Cronholm, "S:s politiska historia" (1847–51;
föråldrad och af betydelse eg. endast som materialsamling),
K. G. Brunius, "S:s konsthistoria för medeltiden" (1850),
Gr. Paulsson, "Skånes dekorativa konst under tiden för den importerade renässansens utveckling till inhemsk form" (1915),
H. Olrik, "Konge og præstestand i den danske middelalder" (Köpenhamn, 1892–95),
H. Hildebrand, "Konung Magnus Eriksson och S." (i "Hist. tidskr.", II, 1882),
D. Schäfer, "Die Hansestädte und könig Waldemar" (Jena, 1879).
För krigen under öfvergångstiden och eröfringen se
A. Larsen-Liljefalk, "Kalmarkrigen" (Köpenhamn, 1889),
Boeclerus, "Historia belli Sueco-Danici" (Strassburg, 1679),
A. Stille "Fälttåget i S. 1644" (i "Krigsvet.-akad:s tidsskr." 1910) och
"Fälttåget i S. och Halland 1657" (i "Hist. tidskr. för Skåneland", II),
Rockstroh, "Knud Ulfeld til Svenstrup" (i "Dansk hist. tidsskr.", 8:e række, bd I),
Sthen Jacobsen "Den nordiske krigskrönicke" (utg. af M. Weibull, Lund, 1897),
G. Björlin, "Kriget mot Danmark 1675–1679" (1886),
N. P. Jensen, "Den skaanske krig: 1675–1679" (Köpenhamn, 1900),
A. Stille "Fälttågen i S. 1676–1679" (i "Hist. tidskr.", XXI, 1901),
K. Fabricius, "Skaanes övergång fra Danmark til Sverige" (Köpenhamn, 1906),
K. Enghoff, "Tillståndet i S. under Magnus Stenbocks guvernörskap" (1889),
A. Stille, "Kriget i S. 1709–1710" (1903),
"Bidrag til den Store Nordiske krigs historie, udg. ved Generalstaben" bd II (Köpenhamn, 1903).
A. S.
Skåne, hertig af. Se Karl, sp. 1002, och Gustaf, sp. 689.
Skåne, brand- och lifförsäkringsbolag. Se Brandförsäkring, sp. 1469,
och Lifförsäkring, sp. 433.
Skåne-Halland, tidning. Se Helsingborgsposten Skåne-Halland.
Skånela, socken i Stockholms län, Seminghundra härad.
3,987 har. 558 inv. (1915). S. bildar med Norrsunda
ett pastorat i Uppsala stift, Seminghundra kontrakt.
Skånelagen. Se Landskapslagar, sp. 1022.
Skånelaholm, fideikommiss i Skånela socken, Stockholms län,
vid sjön Fysingen. 10 3/8 mtl, tax.-v. 209,100 kr. (1915).
Egendomen tillhörde under 1200-talet jämte andra områden
konung Magnus
 |
| Skånelaholms manbyggnad. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
