- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 25. Sekt - Slöjskifling /
1345-1346

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skänkelporer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1345

Skärfva-Skärgårdsfartyg

1346

uppåtböjda näbben och de medelst en fullständig,
ehuru urringad simhud förenade tårna skiljer sig
sistnämnda släkte från närstående vadare. Vingarna
äro ganska långa, benen höga och smala.

Skär-fläcka (Itecurvirostra avocctta).

Skärfläckan (R. avocella) är svart och hvit och har
en kroppslängd af 43 cm. Den förekommer i en stor del
af Europa och Asien samt har under flyttningstiden
påträffats i Afrika. I Sverige fanns den förr
på Ölands sydligaste udde och på Gottland, men
förekommer numera ej där. Den vistas företrädesvis
vid hafskusterna, där den ofta vadar i det grunda
vattnet och med den långa näbben uppsnappar mindre
vattendjur. Den simmar väl. Honan lägger 2-4 rost-
eller olivgula, mörkfläckiga ägg i en håla på marken.
L-f.

Skärfva, en af Blekinges intressantaste herrgårdar,
ovanligt vackert belägen vid en vik af Östersjön i
Nättraby socken, 3/s mtl, med underlydande 1’4 mtl
Trantorp och 5/s mtl Verstorp, med en sammanlagd
areal af 260 har och ett tax.-v. af 75,ÖGO
kr. (1915). Hufvudgården S., i äldre jordeböcker
kallad Skiärfnet, var i slutet af 1600-talet ett
bondehemman, men af krononatur. Den köptes 1785
af amiralen F H. af Chapman, som där byggde ett
ålderdomshem åt sig. Hufvudbyggna-deu är sammansatt
af helt låga envåningslängor af trä med ryggåstak,
hvilka längor bilda ett H. Där tvärlängan träffar den
vänstra långflygeln, ligger en 8-kantig kupolsal med
lanternin och framför denna mot v. ett utsprång med
dorisk tempelfront,

Hufvudbyggnaden på Skärfva.

som bildar hufvudingång (se fig.).
Chapmans arbetsrum har inredning som en
fartygskajuta.

Tryckt den -1 /3 17

Hela den originella byggnaden med sin fasta inredning
och en stor del af dess möbler och konstföremål,
parkens lusthus, Chapmans graf, där hans stoft dock
aldrig fick hvila, enär han 18 6 nödgades sälja S.,
äro minnen af honom. S. eges nu af landsliöfdingen
grefve Axel Wacht-meister.

Skärfvan (Ska rf v er), svenskt folknamn på engelska
sjukan (se d. o.).

Skärfvel, kem.,, kallas en liten, af eldfast
lera gjord skål, hvilken i laboratorier
och hyttor används vid profning på torra
vägen af malmer och smältprodukter, som
innehålla ädla metaller. Se Af drifva 1.
C. A. D."

Skärgård, en samling af en mängd större och smärre
öar, holmar och skär jämte mellanliggande mer
eller mindre grunduppfylldt vatten. Ittersta delen
af en skärgård kallas hajsbandet. Bland Sveriges
skärgårdar äro Stockholms och Östergötlands da
rikast utbildade och mest typiska. Därnäst komma
öregrunds, Bohusläns, Blekinge, Smålands och öfre
Norrlands. Ännu mer omfångsrika och hopgyttrade äro
Ålands och Åbo skärgårdar. Utom vid Skandinaviens och
Finlands kuster samt vid Skottland och Irland finnes
i Europa egentlig skärgård endast vid Dalmatiens
kust. Grekiska arkipelagen med sina jämförelsevis
stora och glest liggande öar med djupt och rent vatten
emellan kan näppeligen benämnas skärgård. Däremot
finnas i Amerika (Chile och Cuba) och i synnerhet
i Asien utomordentligt rikt utbildade skärgårdar,
framför allt vid kusterna af Burma och Korea samt vid
Filippinerna och Sundaöarna. Afrika och Australien
sakna till större delen verkliga skärgårdar.
" n. w-i.

Skärgårdsartilleriet. Sedan flottan redan ett
par gånger förut varit fördelad på två kårer,
hvilka åter förenats, bestämdes genom k. br. 10
juli 1866, att flottan skulle delas i två
delar, men under gemensam öfverstyrelse. Den
ena delen skulle kallas k. flottan och den andra
k. skärgårdsartilleriet. Skärgårdsartilleriet förlades
till Stockholm, med Göteborg som depå, samt skulle
äfven omhänderha sjöfästningarna vid Karlskrona. Det
skulle förnämligast ha till uppgift att försvara
landets inre skärgårdar och farvatten, men "därjämte
att understödja försvaret af sjöfästningarna". Af
flottans personal erhöll skärgårdsartilleriet en
del officerare, som bildade en särskild kår med en
generalmajor som chef. Titlarna voro för öfrigt
lika med arméns: öfverste, öfverstelöjtnant,
major o. s. v. Underofficerare, som äfven
utbrötos från flottan, benämndes flaggjunkare,
styckjunkare och sergeanter. Af manskapet
erhöll skärgårdsartilleriet kanonjärkåren och de
norra båtsmanskompanierna, som förut lydt under
Stockholms och Göteborgs stationer. Af fartygen fick
skärgårdsartilleriet en segelkorvett, de mindre
pansarbåtarna samt en del kanonbåtar, kanonslupar
och kanonjollar. Uniformen liknade mera en husars-
än en sjöofficersuniform. Skärgårdsartilleriet
fortlefde till 1873, då båda kårerna åter
förenades till en enda, under namn af k. flottan.
L. H.*

Skärgårdsfartyg, sjöv., fartyg, som uteslutande är
afsedt att befara skärgården jämte insjöar, floder
och kanaler. Såsom rena skärgårdsfartyg räknas i
k. förordn. 23 dec. 1915 angående far-

25 b. 43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:42 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfce/0713.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free