- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
59-60

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småbruk - Småcirklar - Små Dardanellerna - Smådoppingen - Småfartyg - Småfjärilar - Småfläckiga hundhajen - Småfoder - Småfolket - Småfrukter - Småfåglarnas vänner - Småglas - Små Karpaterna - Småkonst - Småkonung - Småland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

Småcirklar-Småland

60

Antalet småbruk i Sverige är ej säkert kändt, men
enligt beräkning af E. Sidenbladh i "Landtbruks-akad:s
handl. och tidskr." 1906 uppgå brukningsdelar
med högst 10 har åker, torpen oräknade, till
omkr. 245,000, d. v. s. 70 proc. af alla, och den
dessa smågårdar tillhörande åkervidden beräknades
till 926,000 har, d. v. s. nära 26 proc. af rikets
åkerjord. Antalet småbruk, hvilket är i ständig
tillväxt, är högst i landets kuperade och skogrika
delar, i skärgårdstrakterna samt i närheten af
större städer och industriorter, således för hela län
räknadt 86 proc. af alla egendomar i Kopparbergs, 81
proc. i Norrbottens och 78 i Kronobergs län, men under
medeltalet i slättbygderna, särskildt där styf lera är
förhärskande, således blott 59 proc. i Uppsala län. I
alla länder med starkt växande industri och handel
har man i senaste tid som motvikt mot därmed följande
"flykt från landet" och jordbrukarbefolkningens
minskning börjat genom stats-åtgärder verka för
"inre kolonisation". Detta har skett genom större
egendomars styckning och underlättande af småbruks
bildning (se Egna hem) genom lån för egendomens
anskaffning, för hvilket ändamål i Sverige bildats
en egnahemslåne-och en jordförmedlingsfond, samt
genom understöd för det mindre jordbrukets höjande,
t. ex. genom billiga lån eller anslag till odling
och afdikning, för anläggning af gödselstäder,
för jordbrukets och för kreatursafvelns höjande (se
Premie, Tjurförening), understöd af ladugårdskontroll
och bokföring (se Kontrollförening), understöd för
genomgående af landtbruksläroverk, till kortare
undervisningskurser och studieresor, samt genom
anställning af särskilda rådgifvare för det mindre
jordbruket (se Vandringsrättare). Alla dessa åtgärder
handhas af hushållningssällskapen. Samtidigt har
från enskilda personers sida ett mycket lifligt och
intresseradt arbete utförts för höjande af det mindre
jordbrukets ställning och afkastningsförmåga genom
spridning af upplysning och af tilltro till såväl
småbrukets betydelse för jordbrukets utveckling
till större intensitet som dess egen ekonomiska
bärighet (se Nationalföreningen mot emigrationen
och E ö s i ö); härvid har kanske någon öfverdrift
gjort sig gällande. En fördomsfri granskning visar
nämligen, att med jordbrukets mindre storlek följa
i åtskilliga afseenden ogynnsammare produktions-och
afsättningsförhållanden. Småbrukets framgång beror
därför af, att dessa ogynnsamma förhållanden motvägas
genom brukarens af intresset för det egna hemmet
framkallade större arbetsamhet och sparsamhet,
samt möjliggöres genom utsträckt föreningsväsen
(se Landjmannaförening och Landtmannakooperation).
H. J. Dft.

Småcirklar, geom. Se Parallellcirklar.

Små Dardanellerna, fästen. Se Lepantovi-k e n.

Smådoppingen, zool. Se Doppingsläktet.

Småfartyg, skpsb. Se Båt.

Smäfjärjlar, zool. Se Fjärilar, sp. 515.

Småfläckiga hundhajen, zool. Se Doggfisk-släktet.

Småfoder. Se F o d er m ed el, sp. 695.

Småfolket. Se Fjärde ståndet.

Småfrukter, bot. Se Sammansatt frukt.

Smålands vapen.

Småfåglarnas vänner. Se Djurskyddsföreningar.

Småglas. Se Glasfabrikation, sp. 1278.

Små Karpaterna. Se Karpaterna.

Småkonst (af ty. kleinkunst) kallas i anslutning till
benämningen kleinmeister (se d. o.) kopparstick och
annan gravyr, träsnitt, boktyper, vinjetter, äfven
guldsmedsarbeten o. d.

Småkonung. Se FyIke

Småland, Götalands största landskap, är beläget mellan
56° 18’ och 58° 16’ n. br. samt 4° 59’ och 1° 15’
v. lgd från Stockholms observato-rium. Det gränsar
i n. till Östergötland, Vättern och Västergötland, i
v. till Västergötland och Halland, i s. till Skåne och
Blekinge, i ö. till Kalmar sund och Östersjön. S:s
område är, om man låter landskapsgränsen följa
länsgränsen, 31,626 kvkm., hvaraf 29,142,si kvkm. land
och 2,483,22 kvkm. vatten. Denna areal är fördelad på
hela Kronobergs län med 9,910 kvkm., hela Jönköpings
län med 11,522 kvkm. och fastlandsdelen af Kalmar
län med 10,197,3 kvkm.

Från såväl hafskusten som s. och s. v. höjer
sig landet mot trakten s. ö. om Vättern, där
det småländska höglandet uppnår en höjd af
377 m. och hvarifrån det utbreder sig s. om
Vättern in i Västergötland och österut mot
Östergötland. Kustlandet är lågt och jämnt; till en
bredd af 10 ä 12 km. uppnår det knappt en höjd af 30
m. och stiger efter ytterligare 10 km. upp till 100
m. Vid landskapets södra och sydvästra gränser ligga
sjöarna 100 ä 150 m. ö. h., vid dess nordöstra 150
m. Vätterns höjd är fullt 88 m. De större sjöarna i
landskapets södra hälft ha en höjd af 130 till 160
m. S. har fem från hvarandra skilda vattenområden:
det norra, som omsluter Svartåns och Stångåns källor;
det östra, hvars mest betydande vattendrag äro Emmån
och Alsterån från Allgunnen (14 kvkm.); det södra,
i hvilket de större sjöarna äro Helgasjön (49,5
kvkm.) och Åsnen (145 kvkm.), hvarifrån Mörrumsån
flyter, samt Rottnen (34,5 kvkm.); det sydvästra med
sjön Möckeln (45,3 kvkm.) och dess aflopp Hel-geån,
samt det västra, omfattande sjöarna Rusken (36,2
kvkm.), Vidöstern (49,2 kvkm.), Flåren (39 kvkm.),
Furen (12 kvkm.) och Bolmen (187,4 kvkm.), som
afbördar sig genom Lagan. Nära västra gränsen flyter
Nissan från källor, som ligga ej långt från Vätterns
södra ända. Vidsträckta mossar upptaga en stor del
af landskapets västra och sydvästra delar. Jordmånen
är i allmänhet mager och karg utom i kusttrakten. Af
landet upptaga åker och annan odlad jord 14 proc.,
den naturliga ängen 7 proc. och den skogbärande marken
omkr. 50 proc. Kustlandet frambringar spannmål utöfver
behof vet, hvaremot det inre landet visserligen har
öfverskott å korn och hafre, men måste från andra
trakter fylla behofvet af råg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:33:09 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free