Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Småplaneterna - Småprotokoll - Småpålar - Små segel - Småsegel - Småsill - Småskola - Småskollärares m.fl:s ålderdomsunderstödsanstalt - Småskollärarseminarium - Småskraken - Småsnäppa - Småspof - Småstritar - Småtarmar - Småtrapp - Småtyskar - Småtärnan - Småvaren - Småvesslan - Småvikaren - Småvipan - Smäck - Smädeskrift - Smällknut - Smällmajs - Smällvedel - Smälta - Smältardräng - Smätbarhet - Smältdiagram - Smältfärger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Småprotokoll-Smältfärger
sultat därvid vunnits, torde det dock kunna
ifrågasättas, om den behållning, som vunnits ur
en stor del af dessa arbeten, verkligen motsvarar
den oerhörda möda, som nedlagts. - Den af Olbers
framkastade hypotesen om småplaneternas uppkomst
genom sön-dersprängningen af en ursprunglig stor
planet är numera ai flera skäl öfvergifven. Idén
har emellertid i modifierad form upptagits af
Gallandreau, som uppvisat möjligheten af, att vissa
grupper af småplaneter kunna ega ett gemensamt
ursprung. - Småplaneternas verkliga antal låter
sig icke ens tillnärmelsevis uppskattas. Som ofvan
nämnts, känner man f. n. öfver 800, men alltjämt
upptäckas nya. Sannolikt är deras antal oerhördt
stort, men de flesta så obetydliga, att de icke
med våra nuvarande hjälpmedel kunna upptäckas. .-
Beträffande småplaneternas massor och fysiska
beskaffenhet kan ej heller mycket sägas, då de
flesta äfven i de starkaste tuber visa sig blott
som små fixstjärnliknande punkter. Äfven de största
af dem måste ha en jämförelsevis mycket obetydlig
massa, då ingen störande inverkan af desamma på
andra himlakroppars rörelser kunnat påvisas. - Hos
några småplaneter har man iakttagit vissa egendomliga
växlingar i ljusstyrkan. Särskildt hos Jros iakttogos
1901 periodiska ljusväxlingar med en period af några
timmar. Då denna planet äfven vid stark förstoring
visar sig blott som en stjärna, var det svårt att
upptäcka förklaringen till dessa ljusväxlingar. Man
kunde möjligen antaga, att planetytan består af ljusa
och mörkare områden, som under planetens rotation
kring sin axel omväxlande vändas mot jorden och
sålunda frambringa förändringarna i ljusstyrkan. Man
har också som förklaring framkastat den hypotesen,
att planeten icke är sfärisk eller ens har formen af
en regelbunden sfäroid, utan besitter en oregelbunden
form. Saken blef emellertid ännu svårförklarligare,
då ljusväxlingarna småningom upphörde, sedan
man iakttagit dem under några månader. Äfven
hos andra småplaneter har man trott sig kunna
konstatera ljusväxlingar, likartade dem hos Eros.
B-d.
Smäprotokoll, jur. Se Dombok.
Småpålar, befästningsk., ett stormhinder, som
utgöres af en mängd i båda ändar tillspetsade pålar af
omkr. 0,5 m. längd, nedslagna i marken till olika höjd
och så tätt, att man ej kan sätta ned foten mellan
dem, och till ett sådant antal, att de bilda ett
bälte af minst 8 stegs bredd framför den befästning,
hvars stormfrihet de skola betrygga. De äro besvärliga
att anbringa och jämförelsevis lätta att undanröja
samt användas därför sällan. Jfr St or m h in der.
L. Wrson M.
Små segel, sjöv. Ett fartyg säges "ligga 1. gå för små
segel", då endast en ringa segelarea för tillfället är
tillsatt, oaktadt flera segel skulle kunna föras. Yid
dylikt tillfälle äro just de smärre och lättare seglen
bärgade och icke tvärtom. R- K.*
Småsegel, sjöv.., ett fartygs mindre,
lättare och högst upp varande segel,
hvilka endast vid svaga vindar kunna föras.
K- ^"-*
Småsill. Se Ansjovis och Sillsläktet, sp. 538.
Småskola. Se Folkskola, sp. 780 ff.
Småskollärares m. fl:s ålderclomsunderstöds-anstalt,
med k. reglemente af 22 juni 1892, hvari sedermera
åtskilliga förändringar gjorts, senast
genom k. kung. af 8 okt. 1915, har till ändamål
att bereda ålderdomsunderstöd åt de lärare och
lärarinnor vid småskolor och mindre folkskolor samt
de icke ord. lärare och lärarinnor vid folkskolor,
för hvilkas aflönande tillskott af allmänna medel
åtnjutes. Därjämte må lärare och lärarinnor vid
sådana af enskilda underhållna skolor, hvilka tjäna
samma ändamål som med statsmedel understödda, till
den allmänna folkundervisningen hörande skolor,
kunna i särskilda fall och på de villkor K. M:t
bestämmer erhålla rätt till inträde i anstalten. De
för anstaltens ändamål erforderliga kostnaderna
bestridas genom afgifter af dels skoldistriktet,
dels läraren samt, om så erfordras, genom
fyllnads-bidrag af staten. Skoldistriktet erlägger
för hvarje lärare en årlig af gift af 18 kr.,
och vederbörande lärare skall af sin lön vidkännas
ett årligt afdrag af 7 kr. Understödet är antingen
helt eller af-kortadt. Helt understöd utgår med 450
kr. för år och tillkommer efter afgång från tjänsten
hvarje understödsberättigad lärare, som uppnått 55
lef-nadsår och räknar 30 tjänstår. Sedan anstalten
fr. o. m. 1893 trädt i verksamhet, ha intill 1915
års slut utfärdats 1,731 understödsbref, af hvilka
1,313 vid nämnda års slut voro gällande. Beloppet af
under 1915 utbetalade understöd uppgick till 379,486
kr. Anstaltens behållning vid 1915 års slut utgjorde
415,718 kr. A. J.
Småskollärarseminarium. Se Folkskol lä-rarseminarium.
Småskraken, zool. Se Andfåglar, sp. 958 -959.
Småsnäppa, zool. Se S t r a n d v i p s l ä k t
e t.
Småspof, zool. Se S p o f s l ä k t e t.
Småstritar, zool. Se S t r i t a r.
Småtarmar, anat. Se Tarm.
Småtrapp, zool. Se T r a p p si ä k t e t.
Småtyskar (ty. kleindeutsche] kallades i Tyskland
sedan 1848 (eg. af sina motståndare) det politiska
parti, som med uteslutande af Österrike ville
genomdrifva de tyska ländernas förening till en
monarkisk förbundsstat under Preussens ledning. Jfr
Stortyskar.
Småtärnan, zool. Se Tärnsläktet.
Småvaren, zool. Se V-arsläktet.
Småvesslan, zool. Se Vesslesläktet.
Småvikaren, zool. Se S al d j ur.
Småvipan, zool. Se Strandvipsläktet.
Smäck och gravör, äldre benämning på en vid hofsorg
bruklig hufvudbonad, bestående af en liten aflång
platt kräppmössa (s m ä c k) med nedhängande slöja
(gravör).
Smädeskrift. Se Nidskrift.
Smällknut. Se Knut, sp. 415.
Smällmajs, bot. Se Maj s.
Smällvedel, bot. Se Phaca.
Smälta, metall. Se Härdsmide, sp. 139,
Lancashireprocessen, sp. 981, och P u d-delprocessen,
sp. 554.
Smältardräng, Smältarmästare. Se Hammarlag.
Smältbarhet, fys. Se Smältning.
Smältdiagram, tekn. Se Legering, sp. 39.
Smäitfärger, kem. tekn., färger, som användas till
dekorering af porslin och glas samt fixeras genom
bränning. De utgöras i allmänhet af metall-oxider,
såsom kobolt-, järn-, krom-, uran- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
