Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smörprofning - Smörpulver - Smörpulver - Smörpäron - Smörränta - Smörsalt - Smörsopp - Smörstaben - Smörstabtinderne - Smörsvamp - Smörsyra - Smörsyreetyleter - Smörsyrejäsning - Smörtionde - Smörtråg - Smörträd - Smörveckan - Smörältningsmaskin - Sn - Snaasen - Snaasenheia - Snaasenpasser - Sannsenvand - Snabba Körös - Snabbeld - Snabbeldsvapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Smörpulver-Snabbeldsvapen
nämnda styrelse. Smör uttages till bedömning, mejeriet
ovetande, ur dess sändning till exportören, och
profningen sker anonymt af en nämnd af smörhandlare
och konsulenter, och i poäng uttryckt omdöme för
hvarje drittel öfver smörets kvalitet, packning,
mängd bortflytande lake, vattenhalt och smörfel delges
tillverkaren. De mejerier, som vid tre prof-ningar
under året klassificerats som första klassens smör
(12 poäng), kallas till en slutprofning, vid hvilken
pris utdelas. Mejeri, som vid hvarje prof-ning eller
i medeltal af två profningar å rad erhållit sitt smör
bedömdt med minst 10,5 poäns: och hvars smör funnits
vara beredt af till 80° pastöriserad grädde, icke
innehålla öfver 16 proc. vatten och i öfrigt ha en
tillfredsställande konsistens, får rätt att använda
drittlar försedda med det inregistrerade smörmärket
(det s. k.
Rmimiirket. Stora midtrunan är S, och runomskriften
är "Fint smör". Eng. rune brand = rimmlirke.
runmärket-, se fig.), som således är ämiiadt att vara
ett nationellt kvalitetsmärke (nationalmärke). Enligt
k. kung. 26 maj 1911 skall smör, som utföres, vid
vite för exportören, vara försedt med å kärlet
anbragt märke, angifvande, om smöret innehåller
högst 16 proc. vatten eller mera. - 2. Förfalskning
af smör sker hufvudsakligen genom inblandning
af andra fettarter, hvartill numera tillgången på
margarin lätt ger anledning. För att förekomma dylik
förfalskning är margarin-tillverkningen ställd under
kontroll, och den skall ske under tillsättning af
sesamolja, som lätt kan påvisas. Inblandning i smör af
främmande fett-arter påvisas genom undersökning enligt
bestämmelser i k. förordn. 13 okt. 1905 ang. kontroll
å tillverkningen af margarinets., ändrad genom
k. kung. 18 aug. 1914 (jfr Margarin). 1-2. H. J. Jm.
Smörpulver kallas en del preparat, hvilka utges som
medel att påskynda smörbildningen vid kär-ning. De
utgöras vanligen af en blandning af soda, bikarbonat
och andra salter och äro fullständigt gagnlösa.
K. J. Dlr.
Smörpäron, trädg. Se Päron.
Smörränta, kam. 1. Det landgillo (so d. o.), som
i södra Sverige erlades in natura i smör. - 2. Den
arrendeafgift, som i de norra landskapen bylag eller
hemmansinnehafvare erlade till staten i smör för rätt
till mulbete på kronans kring fäbodställen belägna
öfverloppsmarker. – 3. I Norrlands skogsdistrikt
den grundskatt, som lades på nyupp-tagna lägenheter.
l-3. K hg.
Smörsalt, salt, som tillsättes smör (se d. o.), bör
vara rent, finkristalliniskt koksalt (klornatrium).
Smörsopp. bot. Se B o l e t u s.
Smörstabben, glaciär i Jotunfjeldene (se d. o.),
87 kvkm. med en rad öfver 2,100 m. höga fjälltoppar,
S m ö r s t a b t i n d e r n e. K. V. H.
Smörstabtinderne. Se Smörstabben.
Smörsvamp, bot. So B o l (31 u s.
Smörsyra, kem., ön organisk syra. C;,H7CO.jH.. som
i form af blandad glyceriuester till ringa mängd
förekommer i smörfett, hvari den 1814 upptäcktes
af Chevreul. I växtriket har smörsyra anträffats i
johannesbröd, tamarind- och sapindusfrukter. Den
bildas vid vissa jäsningsprocesser af kolhydrat,
gly-cerin eller mjölksyra (se Jäsning,
sp. 472). Smörsyra är en färglös vätska af
obehaglig, sur och härsken lukt. Den löses lätt i
vatten, men afskiljes därur af lösliga salter. - I
johannesbröd samt i Arnica, Anthemis m. fl. växter
af fam. Compositse har man anträffat en från den
vanliga 1. "normala" smörsyran i någon mån afvikande
s. k. isosmörsyra. K. A. V–
Smörsyreetyleter, kem. Se A n a n a so l j a.
Smörsyrejäsning, kem. Se Jäsning, sp.* 472
Smörtionde. Se Prästtionde.
Smörtråg. Se Smör, sp. 78.
Smörträd, bot., namn på Butyrospermum Parkii (se
d. o.), som äfven kallas schiträd (s j i-träd),
och Pentadesma butyraceum (se P e n t a-d esm a).
Smörveckan (ry. ma’sljanitsa) kallas i Ryssland den
vecka, som föregår fastan. Som kött redan då är
förbjudet, håller man sig under denna vecka till
rätter af ägg och smör. Vanligen förekommer då en
mängd folknöjen.
Smörältningsmaskin. Se Smör, sp. 79.
Sn, kem., tecken för stannum, tenn.
Snaasen [snås-], härad och pastorat i N. Trond-hjems
amt, Norge, kring öfre, östra delen ät Snaasenvand
(118,i kvkm., 24 m. ö. h., ända till 115 m. djupt,
42 km. långt i riktning s. v.-n. ö.; ångbåtstrafik),
gränsar i s. ö. till Jämtland. 2,406,35 kvkm. 2,301
inv. (1910). Inleder passet Snaasenheia (206
m. ö. h.) öfver till Grong; där kommer Nordlandsbanan
att gå. - Se H. Skar, "Det gamle S." (1906) och
"S:s kulturhistorie til aaret 1907" (1907). K. v. M.
Snaasenheia [snås-]. Se Snaasen.
Snaasenpasser [snås-] kallades de i östra delen
af Imsdalens defilé i Norge, Snaasen (se d. o.),
mellan gårdarna Brede och Gifstad under Fredrik
IV:s tid anlagda 2 skansarna med förhuggningar
som flankstöd. De kunde ej hejda svenskarnas
framryckning 1718, ehuru de då voro besatta. Ännu
synas några lämningar af dem uppe i bergsluttningarna.
T<- W:son .M
Snaasenvand [snås-]. Se Snaasen.
Snabba Körös. Se K or ös 1.
Snabbeld, krigsv., kallas det eldgifningssätt vid
skjutning med såväl gevär som kanoner, då skotten
aflossas, så snart vapnet blifvit laddadt. Under
bakladdningsgevärens första tid var det i allmänhet
bestämdt, att snabbeld med gevär skulle af ges
strax före anfallet (af såväl den anfallande som den
försvarande) för att med det stora antalet på kort
tid utslungade kulor bryta fiendens anfallskraft
eller motståndsförmåga. Med nutidens repetergevär
är ett sådant ökande af eldhastigheten icke
nödvändigt. Man inskränker därför snabbelden till
sådana tillfällen, när till följd af målets sannolika
snara försvinnande eld under kort tid kan erfordras.
C. O. N.
Snabbeldsvapen, artill., vanlig benämning å eldvapen,
som medge väsentligt större eldhastiarhet än förut
brukliga. Särskildt under det stora om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
