- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
101-102

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snatteri - Snau-brigg - Snaumast - Snayers, Peter - Snebrae - Snedbjälke - Sned höjd - Snedknä - Sned prisma - Sned projektion - Snedrutad - Snedrygg - Snedsegel - Snedsegelsskonert - Snedseglare - Snedstöt - Sneedorff, Jens Schielderup - Sneek - Sneeuwberget - Snefringe härad - Snegirev

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

101

Snau-brigg-Snegirev

102

15 kr. Tillgrepp af högre belopp kallas
stöld. Straffet för snatteri är böter eller fängelse
i högst sex månader. Är snatteriet begånget under
sådana omständigheter, som enligt lagen karakterisera
gärningen som kvalificerad tjufnad (t. ex. medelst
inbrott), betraktas det som stöld. Detsamma är
i regel förhållandet, om det är föröfvadt af en
person, som förut är straffad för stöld, inbrott,
rån eller rånförsök. Tredje resan snatteri skall ock
straffas som första resan stöld. Varder någon under
en lagföring förvunnen att ha å särskilda ställen
eller tider föröfvat snatteri, skall han ock för
stöld straffas, där det tillgripnas sammanlagda
värde öfverstiger 15 kr. – Den, som med vetskap om
den olofliga åtkomsten emottagit, dolt, köpt eller
föryttrat något af hvad stulet är eller besörjt
omarbetning eller förändring däraf, skall straffas
för snatteri, därest värdet af det. hvarmed han dylik
brottslig befattning tagit, icke öfverstiger 15 kr.
J- H-r. (X. S-g.)

Snasahögen, sedd från Handölsdalen. (Se sp. 100.)

Snau-brigg, sjöv., ett briggtackladt fartyg med
snaumast (se Mast) och fordom utan märsar. Denna
benämning förekommer icke numera, emedan snaumasten
gått ur bruk och ersatts af en ledskena på mastens
akterkant. Jfr B r i g g. K. X.*

Snaumast, skpsb. Se Mast.

Snayers, Peter, flamsk bataljmålare. Se S n a i j e
r s.

Snebrae 1. Snöbrse, no., den af evig snö täckta delen
af en "bras", glaciär (se d. o.). Jfr Norge, sp. 1376.

Snedbjälke, her. Se Sköld, sp. 1361.

Sned höjd, mat. Se A po t em.

Snedknä, skpsb. Se K n ä 2.

Sned prisma, mat. Se Prisma 3.

Sned projektion, mat. Se Pr o j ek t i ön 1.

Snedrutad, her. Se Sköld, sp. 1362.

Snedrygg, med. Se Ryggradskrökninir.

Snedsegel, sjöv., gaffel- och stagsegel
eller i allmänhet alla segel, som ej äro
råsegel. Ett fartyg utan rår, uteslutande förande
snedsegel, kallas snedseglare, slätriggadt,
slättackladt 1. slät-toppadt. Jfr Segel.
R. N.*

Snedsecjelsskonert 1. S lågsko n er t, sjöv. Se
Skonert.

Snedseglare, sjöv. Se S n ed segel.

Snedstöt. Se Biljard, sp. 380.

Sneedorff ["sned-]. 1. Jens Schielderup S., dansk
författare, f. 22 aug. 1728 i Sorö. d. 5 juni 1764,
blef 1746 magister, studerade sedan statskunskap i
Göttingen samt blef 1751 professor i

S. var en af stiftarna af

lagkunskap vid Sorö akademi och 1761 lärare för
arfprins Fredrik. S. gjorde mycket för danska
skriftspråkets utveckling och rensning från
främmande ord; han kan räknas som en af Danmarks
första stilister. Han var vidare en varm förespråkare
för bondeståndets frigörelse och likaledes för en
litterär förbindelse mellan Danmark och Sverige, ja
ville t. o. m., att språken skulle sammansmältas. Hans
viktigaste skrifter äro Om den borgerlige regering
(1757) och Breve (1759), hvarjämte märkes den af honom
utgifna veckoskriften "Den patriotiske tilskuer" (1761
-63). Hans skrifter samlades 1775-77 i 9 bd. Selskabet
for de skjönne videnskaber (1759). - 2. Frederik S.,
den föregåendes son, historiker, f. l sept. 1761,
blef 1786 magister och 1788 professor i historia,
men omkom redan 15 juni 1792, af olyckshändelse,
i närheten af Liverpool. S. vann ett namn genom
sina själfulla och vältaliga föreläsningar öfver
Europas nyare historia och Danmarks historia,
utg. i 4 bd 1794-98. S. författade äfven 1790-91
förträffliga resebref från Paris om den franska
revolutionen till tidskriften "Minerva". Jfr
Fr. Nygård, "Fr. S., et mindeskrift" (1893).
E. Ebg.

Sneek [snek], stad i nederländska
prov. Friesland, v. om sjön af samma namn. 12,958
inv. (1909). Gymnasium, industri- och en kommunal
högre borgarskola. Liflig handel med nötkreatur, smör
och ost. I en af stadens kyrkor hvilar sjöhjälten
Lange 1. Groote Pier. (J- F. N.)

Snceuvvberget [snev-]. Se Kapkolonien, sp. 861.

Snefjeldkollerne, tre resp. 1,863, 1,813 och 1,803
m. höga fjäll i S. Trondhjems amt, nära gränsen till
Romsdals amt, Norge. K. V. H.

Snefringe härad, i Västmanlands län, ingår i
Västmanlands södra domsaga och Västerås fögderi samt
omfattar socknarna Munktorp, Kolbäck, Svedvi, Säby,
Berg, Eytterne, Ramnäs, Sura. 72,834 har. 17,941
inv. (1915).

Snegi’rev [-eff|, Ivan Michajlovitj, rysk
fornforskare, f. 1793, d. 1868, professor vid
universitetet i Moskva, var den förste, som
vetenskapligt studerade de ryska ordstäfven och
de gamla träsnitten samt gamla folkseder öfver
hufvud. Hans förnämsta arbeten äro Russkie v svoich
poslovitsach (Ryssarna i sina ordstäf, 1831-34),
Russkie prostonarodnye prazdniki i suevjernye obrjady
(Ryska folkfester och vidskepliga ceremonier, 1837
-39), Lubotjnyja kartinki (Träsnitt, 1844, 1861)
och Pamjatniki moskovskoj drevnosti (Moskovitiska
fornminnen; 1842-45). Dessutom uppgjorde han en
arkeologisk förteckning på alla kloster i och vid
Moskva. Ivanovskij utgaf 1871 l:a delen af S:s samlade
verk med titeln Stanna russkoj zemli. S. utförde
ock restaureringen af de gamla romanovska palatsen i
Moskva. A -d
J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free