- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
103-104

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snehaetta - Snekke - Snekkersten - Snell (Snel), Johann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

103’

Sneheetta-Snell

104

Snehaetta (S n ö h SB 11 a), fjälltopp. Se Norge,
sp. 1379.

Snekke, no. Se S nip a.

Snekkersten, danskt fiskeläge vid Öresund,
3 km. s. om Helsingör i Tikjöbs socken. 569
inv. (1911). Köpenhamnare ha villor
där. Järnvägsstation, där kustbanan från
Köpenhamn stöter ihop med själ-ländska banan
(Hilleröd-Fredensborg). E. Ebg.

Snell (S n el), Johan n, från Ltibeck, Sveriges och
Danmarks förste boktryckare, tryckte 1482 i Odense ett
breviarium för detta stift (enda exemplaret, defekt
i k. biblioteket i Köpenhamn; korrektur af 4 blad
i God. C 604 i universitetsbiblioteket i Uppsala)
och Guilelmus Caorsin’s skrift om johan-niternas
försvar af Ehodos mot turkarna (ex. i Uppsala
och Köpenhamn). 20 dec. 1483 fullbordade han i
Stockholm den första i Sverige tryckta boken,
en till predikobruk afsedd fabelsamling "Dialogus
creaturarum". Slutskrifterna i Caorsin och "Dialogus"
äro de enda säkra källorna till upplysningar om S.,
och de enda, där hans namn finnes utsatt. På grund
af nya, delvis arkivaliska, fynd torde hans lif och
verksamhet ha gestaltat sig på följande sätt.

S. tillbragte säkerligen sin lärlingstid hos
Michaelisbröderna i Kostock. 1480 var han själfständig
boktryckare (och bokbindare) i Ltibeck; en

J. Snells boktryckarmärke (i "Dialogus creaturarum",
1483).

s. å. där utkommen skrift af Nicolaus Weigel är
tryckt med en af de två stilar, som han 1482 använde
i Odense. I Ltibecks skattelängder finns 1480-1519 en
’"’mester Johan bokedrucker" uppförd som skattpliktig
för en "boda" i hörnet af Breite- och Mengstrasse,
hvilken af flera skäl torde få anses identisk
med S. (någon annan tryckare med förnamnet Johan
finnes icke denna tid i Lii-beck). Han tycks äfven
ha studerat vid universitetet i Rostock, där 22 maj
1481 en Johannes Snelle de Emeke (Einbeck i Hannover)
är immatrikulerad, samtidigt med att mester Johan
i de liibeckska skattelängderna s. å. antecknats
som frånvarande från staden. 1482 var han verksam
i Odense, men finnes ha återvändt till Lübeck mot
slutet af året. Till Stockholm begaf sig S. direkt
därifrån antagligen på sensommaren 1483. S:s
vistelse i Stockholm sträckte sig från hösten
1483 öfver hela året 1484 och möjligen fram till
våren 1485. Vissa omständigheter tala för, att hans
tryckeri varit installerad! i franciskanklostret på
Gråmunkeholmen. S:s första arbete där är den redan
nämnda Dialogus creaturarum moralizatifs (se d. o. med
pl.; ett sjätte ex. är nu funnet i Petersburg). En
enda stilsort, skuren på mönster af nordtyska

missaltyper, nyttjas i detta tryck och förekommer icke
i andra inkunabler. S:s hufvuduppgift i Stockholm
var att trycka ett missale för Uppsala ärkestift,
för hvilket ändamål han väl särskildt kallats från
Lübeck till Stockholm af domkapitlet och ärkebiskop
Jakob Ulfsson. Under arbetet med missalet har så
"Dialogus" tillfälligtvis blifvit tryckt, kanske
äfven några andra smärre nu förkomna skrifter. Af
Missale Upsalense vetus (2:a uppl. trycktes i Basel
1513) har intet ex. bevarats till vår tid, men
G. E. Klemming lyckades att af blad och ark, använda
som omslag kring 1500-talsräkenskaper, särskildt
i Kammararkivet, rekonstruera ett så när som på 9
blad fullständigt ex., nu i k. biblioteket. Senare
undersökningar ha ökat detta ex. med l blad och
2 fragment. Ett fullst. ex. skall innehålla 244
blad + 2 kartongblad. Texten är med undantag för
kalendariet 2-spaltad, öfverskrifter och rubriker
m. m. äro tryckta i rödt. Tre olika slag af stilar
brukas i detta tryck: en mycket stor i canon missas
(kanontypen), en större missaltyp för texten och
en mindre för de partier, som voro afsedda att
sjungas. Sista bladet, som antagligen innehållit
slutskriften med uppgift om tryckort, boktryckare
och tryckår, saknas, men man torde det oaktadt
med tämligen stor visshet kunna sluta till, att
missalet är tryckt i Stockholm 1484 af S. (Klemming
antar Ghotan som tryckare). Att missalet är tryckt i
Stockholm, bevisas af en del fragment och proftryck,
som hittats i pärmarna till några i Stockholm på
1480-talet bundna handskrifter, som en gång tillhört
franciskanernas libra-rium på Gråmunkeholmen och
nu förvaras i Uppsala universitetsbibliotek. I
en af dessa handskrifter finnes en anteckning
om proveniensen, som är daterad 1484, hvarigenom
en utgångspunkt för dateringen erhålles. Den mest
karakteristiska af de stilar, hvarmed Uppsalamissalet
är tryckt, är den större missaltypen, ej funnen i
något tryck utanför Sverige, men som återkommer
i två rader i ett i Stockholm af S. tryckt
aflatsbref (ex. i k. biblioteket, Riksarkivet,
universitetsbiblioteket i Uppsala), utfärdadt af
påflige nuntien Bartholomseus de Camerino, som i
egenskap af aflatskollektor i Sverige och Norge kom
till Stockholm i aug. 1484. Aflatsbrefvet måste vara
tryckt mot slutet af 1484; dess texttyp är den större
af de två, som S. använde i Odense. Peka således flera
omständigheter på, att Uppsalamissalet färdigtryckts
omkr. 1484, måste också S. vara tryckaren, ty denna
tid fanns ingen annan boktryckare i Stockholm: Ghotan
började sin verksamhet här först omkr. 1486.

Vid sin af resa från Stockholm torde S. ha
öfver-låtit en del af sitt typografiska material
på Uppsala domkapitel: de stilsorter han användt i
"Dialogus" och aflatsbrefvets text återkomma senare
i tryck af Paul Grijs i Uppsala 1510-19 och ännu
så sent som i ett 1535 tryckt synodalcirkulär för
ärkestiftet. Att S. återvändt till Lübeck och icke
aflidit i Stockholm, som af vissa forskare antagits,
torde bevisas däraf, att i stadsbiblioteket
i Lübeck korrektur af såväl "Dialogus" som
det nämnda aflats-brefvet (icke mindre än 14
ex.) blifvit anträffade. En del af S:s typografiska
materiel, hvaribland de särdeles karakteristiska
lombardinitialer delvis med människoansikten, som
användts i "Dialogus",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free