Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 147-148 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snårestadsgruppen - Snårvindan - Snäcka - Snäckbank - Snäckborr - Snäckdjur - Snäcke kanal - Snäckgrus - Snäckgyttja - Snäckgången - Snäckhjul - Snäckhvalf - Snäckiglar - Snäckmärgel - Snäckolag - Snäckor - Snäckväpplingsläktet - Snäckväxel - Snaefellsnes - Snäfringe härad - Snaeland - Snälladdare - Snällgarfning - Snällod - Snällpost - Snällposten - Snällpress - Snälltåg - Snällvåg - Snäppa - Snäppare - Snäppflugor - Snäppfältet - Snärjbäcken - Snärjgräs - Snärjklättrare - Snärp - Snärpor - Snaevringen - Snö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De ha utförts "al secco", och bildframställningarna
äro ej, såsom tidigare varit fallet,
anbragta mot en färgmättad bakgrund, utan endast
mot kalkputsens ljusa botten; jämte gamla romanska
mönster, som ännu lefde kvar, kommo äfven
gotiska ornament till användning, hvaribland märkas
de hvalfribborna åtföljande krabborna. Snårestadsgruppens
målningar, hvilka visa öfverensstämmelse
med samtidiga danska och äfven med vissa östsvenska,
ha otvifvelaktigt tillkommit under inflytande från
Tyskland, liksom fallet varit med de flesta tidigare
målningarna i Skåne. Jfr O. Rydbeck, "Medeltida
kalkmålningar i Skånes kyrkor" (1904).
O. R.

Snårvindan, bot., namn på Calystegia sepium
(Convolvulus sepium, se Convolvulus).

Snäcka. 1. (Hörsnäcka) Anat. Se
Hörselorgan, sp. 287. – 2. Krigsv., på
framladdningsgevär det på pipans bakre högra sida
befintliga fästet för tändhattstappen. Vanligtvis
hade snäckan en "eldskärm" för att skydda skyttens
öga vid skottlossningen mot kopparsplint från
tändhatten. – 3. Mek., evighetsskruf, som arbetar
tills. med ett snäckhjul. Se Skruf. – 4. Mus.
Se Hals 7 och Violin. – 5. Sjöv. Se
Långskepp 2. – 6. Zool. Se Blötdjur,
sp. 825.
2. H. w. w.*

Snäckbank, geol. Se Skalbank.

Snäckborr. Se Borrar, sp. 1216.

Snäckdjur, zool., detsamma som bukfotingar.
Se Blötdjur, sp. 825.

Snäcke kanal, en 1872-74 åstadkommen farled
i Dalsland, som förenar Ånimmen med Upperudsvattnet
(Hjärterudssunden) och har ett med
Dalslands kanal, af hvilken den kan betraktas som en
utgrening, gemensamt utlopp i Vänern vid
Köpmannabro. Farleden har en längd af 17,4 km.,
hvaraf den bearbetade delens längd utgör 118 m.,
med 1 sluss. Djupet under lägsta vattenståndet är
2 m., bottenbredden 4,16 m. Anläggningskostnaden
43,860 kr., hvaraf statsanslag 20,000 kr. 2 à
3 hundra fartyg om året passera S.

Snäckgrus, geol., grus bestående af dels hela,
dels krossade skal af snäckor och musslor. Se
Skalbank.
E. E.

Snäckgyttja, geol. o. landtbr. Se Gyttja.

Snäckgången. Se Hörselorgan, sp. 287.

Snäckhjul, mek. Se Skruf, sp. 1217.

Snäckhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1392.

Snäckiglar, Clepsine, zool. Se Discophora.

Snäckmärgel, geol. Se Märgel.

Snäckolag. Se Leding.

Snäckor, zool. Se Blötdjur, sp. 825.

Snäckväpplingsläktet, bot., namn på Medicago.

Snäckväxel, mek., transmissionsanordning,
bestående af en evighetsskruf och ett snäckhjul. Se
Skruf, sp. 1217.

Snæfellsnes, Snæfellsjökull. Se Island, sp. 925.

Snäfringe härad. Se Snefringe härad.

Snæland. Se Island, sp. 935.

Snäliaddare. Se Magasinsgevär.

Snällgarfning. Se Läder, sp. 168.

Snällod, tekn. Se Lödning.

Snällpost. Se Postverket, sp. 43.

Snällposten, tidning, som utgafs i Malmö 1848-71.
Se Sydsvenska dagbladet Snällposten.

Snällpress. Se Tryckpress.

Snälltåg, järnv., sådant järnvägståg (se d. o.),
som är afsedt uteslutande för befordran af passagerare
och resgods samt post – stundom äfven för
ilgods. Snälltåg förmedla förbindelsen mellan
relativt fjärrbelägna orter och framföras därför i
allmänhet med den största hastighet, som är
medgifven för vederbörande bana, samt göra uppehåll
allenast vid mera betydande platser eller vid
stationer, där andra viktigare banor ansluta. Se
Lokomotiv, fig. 19 o. 23.
H. L.

Snällvåg, mek. Se Våg.

Snäppa, Snäppsläktet, zool. Se Totanidæ
och Totanus.

Snäppare. Se Koppsnäppare.

Snäppflugor, Lepti’didæ, zool., en till gruppen
Brachycera bland tvåvingarna hörande familj,
omfattande tämligen smärta, hårlösa flugor, hvilkas
hufvud med sin långa, snedt framåtsträckta snabel i profil erinrar om ett snäpphufvud.
Hit hör bl. a. släktet Leplis med 6 medelstora svenska arter, utmärkta af
lång och smal bakkropp och spensliga ben, af hvilka de bortersta äro påfallande
långa. Med under hvilan halft utspärrade vingar sitta dessa flugor, lurande på rof,
på trädstammar, blad och grässtrån. De trinda,
bakåt bredare larverna lefva i jorden af insektslarver.
Larven af en sydeuropeisk art, L. vermileo
(se fig.), är känd för att likt myrlejonen gräfva
sig fångstgropar i sanden för att bemäktiga sig däri
nedfallande smådjur.
G. A-z.
Leptis vermileo, en sydeuropeisk snäppfluga.</i>

Snäppfältet, en stundom förekommande
öfversättning af Kulikovska fältet.

Snärjbäcken, mindre vattendrag i N. Möre
härad af Kalmar län, uppstår ur ett antal småsjöar
i skogstrakterna vid gränsen mot Uppvidinge
härad af Kronobergs län: Storegöl, Grässjön, Södersjön,
Torskemålasjön, Sjömålasjön och Grytsjön,
de flesta inom Bäckebo socken, har östligt lopp
och faller ut nedanför Ryssby kyrka i Kalmar
sund. Längd omkr. 45 km.

Snärjgräs, bot. Se Galium.

Snärjklättrare, bot., växter med vek stam, som
medelst hakformiga hår eller taggar hålla sig fast
vid andra växter eller stödjande föremål. Exempel
härpå äro snärjgräset (Galium Aparine) och
humlen, som på samma gång är slingrande. Bland
tropiska snärjklättrare märkas särskildt rottingpalmerna
(se Calamus; beteckningen "klänge" för
dessas taggiga bladspetsar är oriktig).
G. L-m.

Snärp, bot., detsamma som bladsnärp (se d. o.).

Snärpor, krigsv. Se Hagel 2.

Snævringen, da. Se Middelfart.

Snö, meteor. (jfr Meteorologiska tecken),
är liksom isnålar, trindsnö, isbark, hagel
och rimfrost en nederbörd, bestående af fruset
vatten eller is. Men snö skiljer sig från de andra
nyssnämnda nederbördsslagen dels genom sin form
(se nedan), dels genom sitt bildningssätt. När en
med vattenånga mättad luft i de öfre luftlagren
afkyles till en temperatur under 0° C., hvilket i
regel sker genom adiabatisk (se d. o.) utvidgning
i en uppåtstigande luftström, så kondenseras en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>