- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
445-446

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sot - Sotades - Sotaskär - Sotberg, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emot flygsot å hafre. - Sotarter förekomma dessutom
på ett stort antal gräsarter inom och utom vårt
land. Bland inländska former kunna nämnas Ustilago
perennans
å knylhafre (Avena elatior) och
illustration placeholder

Fig. 8. Täcksot på korn.
illustration placeholder

Fig. 4. Flygsot på korn.
illustration placeholder

Fig. 5. Flygsot på hafre.

U. bromivora å losta-arter (Bromus arvensis,
B. mollis
m. fl.), samt bland utländska: Ustilago
Maydis, U. Fischeri
och U. Reiliana på majs;
U. Sorghi, U. bulgarea och U. cruenta på Sorghum
vulgäre och S. saccharatum; U. Panici-miliacei
Panicum miliaceum och P. Crus galli. - I somliga
fall uppträder sot å gräsarters strå och blad,
bildande långa, parallella ränder, fyllda af
olivgrönt eller svart sporstoft, som vid rändernas
bristning frigöres och kommer ut i luften. En
sådan form är bladsot (Ustilago longissima)
jättegröe
(Glyceria aquatica). Boskap, som förtär
dylika blad i färskt tillstånd, blir ofta sjuk
och kan t. o. m. dö däraf. En annan sådan form är
stängelsot på råg (Urocystis occulta), som åstadkommer
missbildningar af hela strået och hämmar axsättningen.
J. E-n.

Sot, tekn., i allmänhet afsättningar ur brinnande,
kolhaltiga gaser (lågor), då dessa genom att träffa
kalla föremål hindras att fullständigt förbrinna. Vid
eldning (se d. o.) är därför sotbildning
(rökbildning) tecken till dålig förbränning och
dålig ekonomi. Stundom används benämningen sot -
ehuru oegentligt - äfven för sådana pulverformiga
afsättningar i rökkanaler, hvilka hufvudsakligen bestå
af flygaska, t. ex. vid eldning med koks. Rörande
glanssot se d. o. - Sot, hvaraf det finaste benämnes
lampsot, beredes fabriksmässigt för användning till
tusch, trycksvärta och andra svarta färger. En annan
benämning på sot är kimrök (ty. kienruss, af kien,
tyre l. torrved); därmed afses dock f. n. vanligen
malet träkol (se vidare Kimrök). K.S-n.

Sotades (grek. Zcoräöqs), forngrekisk skald från
Maroneia i Tracien, lefde i Alexandria under förra
hälften af 3:e årh. f. Kr. Till straff för sina
satiriska utfall mot Ptolemaios Filadelfos, med
anledning af att denne förmält sig med sin syster
Arsinoe, lär han ha blifvit innesluten i en blykista
och nedsänkt i hafvet. S. var skapare af en ny
diktart i satiriskt frivol riktning (s. k. ki’naidm
1. kindido’logol), och ett versmått i bruten jonisk
rytm bär efter honom namn af sotadeisk vers
(me-trum sotadéum). Bibehållna fragment
äro utgifna af J. G. Hermann i "Elementa
doctrinae metricae" (1816). - En annan
S. omtalas som författare af lustspel.
A. M. A.

Sotaskär, en del af Västerhaninge socken i
Södertörn, företrädesvis trakten kring Landfjärden,
en vik på socknens västra sida, som skiljer socknen
från Hammerstalandet i ösmo socken. Vid Häringe
ligga på en klippa några murar, kallade Sotesborg,
möjligen rester af ett tidigt medeltidsfäste (se
Dybecks "Runa", h. 2, sid. 50). I Olof den heliges
saga berättas, hur denne i sin ungdom vid Sotaskär
kämpade mot vikingar, anförda af en Sote. Efter
honom bära gården Sotholm (under Häringe) och häradet
(tidigare kalladt Yttre l. Västra Tör) sina namn. -
Ett annat Sotaskär är en klippa utanför Sotehufvud
i Askums socken, Bohus län.

Sotberg, Erik, adlad af S., språkforskare, f. 26 maj
1724 i Vadstena, d. 30 dec. 1781 i Stockholm, blef
illustration placeholder

1744 student i Uppsala och 1755 filos. magister med
första hedersrummet. Redan 1752 hade han af Ihre,
hvars förnämste lärjunge han var, blifvit anmodad
att biträda vid samlingarna till dennes "Glossarium
suiogothicum" och företog äfven, på uppmaning af
denne sin gynnare, en högst omsorgsfull granskning
af den s. k. "Codex argenteus", hvilket ledde till
utgifning af en för-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free