- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
575-576

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre, Per Eriksson - Sparre, Axel Karlsson - Sparre, Svante Larsson - Sparre, Gustaf Larsson - Sparre, Ebba Larsdotter - Sparre, Karl Larsson - Sparre, Per Larsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

575

Sparre

576

förde han som svenskt sändebud i Köpenhamn i en
skrifvelse till rådet Kristian IV:s anspråk på det då
lediga tyska ärkestiftet Bremen för dennes andre son,
sedermera konung Fredrik III, hvaröfver rådet utlät
sig, att Sverige borde antingen behålla stiftet för
egen räkning eller ock hellre därmed förstärka en
pålitlig vän än en täflande granne. Han skildras i
öfrigt som en enkel och sparsam man, den där kunde
"handtera både lechte och lärde" ; i hans matsal
funnos inga tapeter på väggarna, utan endast en blå
himmel öfver bordet "till att hindra spindlarna att
falla i maten". 1636 -40 var han mycket sjuklig, så
att han merendels var hindrad att sköta sin tjänst
eller deltaga i rådets sammanträden. S. upphöjdes
jämte brodern Ture Eriksson S. (f. 1593, d. 1664,
hofmarskalk 1639, riksråd 1645, lagman öfver Gottland
och Öland 1648-61) och sina brorsbarn eller alla då
lefvande sparreska ättlingar af riksrådet Erik Larsson
S (se S. 2) i friherrligt stånd 1647 med Kronoberg
till friherreskap (se Kronoberg 2).

7. Axel Karlsson S., friherre, den föregåendes
brorson, riksråd, f. 12 juni 1620, d. 16 april 1679
på Sundby, blef landshöfding 1650 på Gottland och
1654 i Östergötland samt 1655 riksråd. Han beklädde
tre gånger riksjägmästarämbe-tet, blef 1664
president i Wismarska tribunalet, var 1665-73
öfverståthållare i Stockholm och därefter åter
president i Wismarska tribunalet. Om hans söner
Axel och E r i k se S. 33 och 23.

8. Svante Larsson S., friherre till Kronoberg, den
föregåendes kusin, son till S. 5, landtmar-skalk,
f. 1623, d. 1652, blef efter hemkomsten från sina
utrikes resor kammarherre hos drottning Kristina,
hos hvilken han liksom systern Ebba (se S. 10) synes
ha stått i gunst. Ett uttryck af drottningens
förtroende var för visso också den 26-årige
mannens utnämning till landtmarskalk vid den viktiga
riksdagen i början af 1649, då Karl Gustaf utsågs till
tronföljare. Troligen var S:s omedelbart
efter riksdagen följande utnämning till
landshöfding i Stockholms och Uppsala län en belöning
för hans tjänster vid riksdagen liksom också att
han s. å. af drottningen erhöll egen borgrätt öfver
sitt gods Bergkvara. Också under den följande
stormiga riksdagen 1650 och vid utskottsmötet hösten
1651 förnyades förtroendeuppdraget för S.
att vara landtmarskalk.

9. Gustaf Larsson S., friherre till Kronoberg, den
föregåendes broder, riksråd, f. 1625, d. 1689,
envoyé i Haag 1655, landshöfding i Västmanland 1660,
riksråd och hof rättsråd i Svea hofrätt 1666.
Han protesterade som riksråd efter 1680
års riksdag förgäfves mot den handling,
hvarigenom rådet godkände ständernas förklaring för
konunga- och mot rådsmakten, och fann sig omsider
själf tvungen att underteckna den. Detta

hindrade honom dock icke att fortfarande framstå som
afgjord motståndare till det kungliga enväldet och
att lika förgäfves protestera mot utsträckandet till
rådet af räfsten mot riksförmyndarna. I början af
1682 måste S. liksom flertalet kvarstående riksråd
från förmyndartiden nedlägga sitt rådsämbete.

10. EbbaLarsdotterS., den föregåendes syster,
f. 1626, d. 1662, var en af de mest firade
skönheterna vid drottning Kristinas lysande
hof. Hon gick allmänt i och utom hoivet under namnet
La belle comtesse ("vackra grefvinnan").
Hon var jämnårig med drottningen, stod högt i hennes
ynnest och var hennes enda kvinnliga gunstling. Ebba
S. fick dock icke mycken glädje af hennes vänskap.
Hon hade varit förlofvad med Bengt
Oxenstierna (den sedermera, under Karl XI:s tid,
så bekante statsmannen), men under dennes frånvaro
utrikes föll det drottningen in att bryta denna
förbindelse och gifta sin gunstling med den några
år yngre Jakob Kasimir De la Gardie (se d. o. 6),
en broder till den allsmäktige Magnus Gabriel,
hvars släkt Kristina nu på allt sätt ville gynna,
helst då hon på samma gång kunde få det nöjet att
förarga Oxenstiernorna. Ebba S., som oaktadt sin
äldre förbindelse mottagit De la Gardies hyllning,
var dock ej villig till detta giftermål, när det kom
till allvar. Men Kristina visste att drifva sin
nyck igenom; förlofningen firades vid hofvet
under julen 1651 och giftermålet i början
af följande år, båda under stora lustbarheter.
Huru lyckligt ett under sådana omständigheter
knutet äktenskap skulle bli, är lätt att tänka sig.
Det upplöstes dock snart af döden, då De la Gardie
stupade vid Köpenhamns belägring 1658; och inom fyra
år därefter följde honom hans änka i grafven. Det
förtroliga förhållandet till hennes annars
så ostadiga kungliga väninna bibehöll sig dock,
äfven sedan denna lämnat sitt fädernesland, intill
Ebbas död.

11. KarlLarssonS., friherre till Kronoberg,
den föregåendes broder, krigare, f. 1627, d. 1699,
förordnades 1659 till guvernör på ösel och deltog
som generalmajor och öfverste vid lifgardet 1664
i stäfjandet af hertig Adolf Johans försök att
vinna säte i förmyndarregeringen. 1664 blef han
guvernör öfver Västernorrland, Jämtland och
Härjedalen samt 1675 general. S. å. öfvertog
han befälet öfver den omkr. 2,000 man starka här,
som sammandrogs i Jämtland. Ett par försök till
infall i Norge 1676 misslyckades. Sedan S.
för den norska här, som i aug. 1677 inföll
i Jämtland, gjort en snöplig reträtt till
Borgsjö, utnämndes fältmarskalken H. Horn till
högste befälhafvare. I nov. s. å. utrymde norrmännen
oförmodadt Jämtland, och landet besattes åter
af svenskarna. Sedan Horn i jan. 1678 lämnat armén,
blef S. åter dess ledare och företog i juli s. å.
ett infall i Norge, hvarunder Röros stacks i brand.
På hösten s. å. entledigades S. från befälet, som
öfvertogs af And. Planting (se J. Bromé, "Striderna om
Jämtland och Härjedalen 1676-1679", 1915). Han
utnämndes till president i trolldomskommissionen
1674 samt till lagman i Västernorrland, Jämtland och
Härjedalen 1681.

12. PerLarssonS., friherre till Kronoberg, den
föregåendes broder, krigare, diplomat, f. 12 mars
1628, d. 4 april 1692 i Stockholm, hade fått

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:50:35 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free