- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
577-578

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre, Per Larsson - Sparre, Per Persson - Sparre, Ture Karlsson - Sparre, Karl Vilhelm - Sparre, Konrad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sparre

sin egentliga uppfostran vid drottning Kristinas
hof. utmärkte sig vid flera tillfällen i Karl X
Gustafs krig och beklädde sedermera åtskilliga högre
civila och militära poster, intill dess han 1674 blef
rikstygmästare. Han användes äfven i l diplomatiska
värf, i l det han 1672 jämte Ehrensteen och Klas
Tott fick i uppdrag att vid kongressen i Köln medla
mellan Ludvig XIV och dennes fiender och 1672-76 var
svensk ambassadör dels vid engelska, dels vid franska
hofvet. Som sådan lyckades han till den grad förvärfva
sig Ludvig XIV:s ynnest, att han vardt upphöjd till
Iransk grefve (1675). Efter hemkomsten från Frankrike
tog han del i Karl XI ;s krig mot Danmark och var nära
att bli tillfångatagen i nederlaget vid Uddevalla
(1677). I de strider om enväldet och reduktionen,
som fyllde de följande åren af Karl XI:s regering,
tog han en verksam och framstående del. Vid 1678,
1680 och 1682 års riksmöten förde han med kraft och
vältalighet högadelns och rådspartiets talan mot
reduktionsplanerna och förmyndarräfsten; men ehuru
en af sitt partis bäste talare, synes han dock ha
saknat partihöfdingens förmåga att ordna och leda
motståndet och måste omsider med bruten kraft ge
vika för öfvermakten. Medan han sålunda i flera
viktiga fall bekämpade konungens och hans anhängares
planer, synes han dock samtidigt i en stark eller
t. o. m. ökad konungamakt ha sett ett skydd för adeln
mot de ofrälse, törhända också för högadelns ställning
gentemot lågadeln.

13. Per Persson S., friherre till Kronoberg, son
till S. 6, f.

1633, d. 1669 i Verden, blef 1658 vice president i
Svea hofrätt, 1660 guvernör i Livland, 1664 riksråd
och kansliråd. 1660 och 1664 var han landtmarskalk
samt 1662 plenipoten-tiär vid kejserliga hofvet
i Wien. S. var en mycket lärd man och uppträdde
bl. a. som lycklig öfversättare af Curtius.

14. T u re Karlsson S., friherre till
Kronoberg, son till S. 11, krigare, f.
1654, d. 1683, ingick aderton

Tryckt den 13’- 17

år gammal i holländska republikens tjänst och kämpade
under prinsen af Oranien (sedermera konung Vilhelm III
af England) i dennes stora krig med Frankrike, där han
flerfaldiga gånger utmärkte sig för den mest lysande,
att ej säga öfver-dådiga tapperhet. Utnämnd till
öfverste 1679, återkom han 1681 till fäderneslandet,
höljd af ära, men också med hela kroppen öfvertäckt
af ärr efter en mängd blessyrer, som väl äfven torde
ha påskyndat hans tidiga död.

15. Karl Vilhelm S., friherre, den föregåendes
syssling, son till landshöfding^ i Södermanland
ErikKarlsson S. (f. 1628, d. 1678), broder till
S. 7, militär, f. 19 juli 1671, d. 11 sept.
1709, öfverstelöjtnant vid öfverste Putbus’
tyska regemente i svensk tjänst 1688, gick sedermera
i holländsk tjänst och var en af de bäste
befälhafvarna på Nederländernas sida i Spanska
successionskriget. 26 juni 1703 eröfrade
han såsom general linjerna vid Stekene i
Flandern efter tre timmars blodig strid,
hvarunder han sårades. 1704 besköt han
Bruges för att förstöra de franska magasinen
där. I aug. 1705 kröntes med framgång
hans anfall från Stats-Flandern på dö franska
trupperna. Vid belägringen af Ostende 1706 var S. en
af de tre generaler, som under Ouwerkerk kommenderade
de allierades läger i löpgrafvarna framför fästningen.
I slaget vid Malplaquet 1709, där S. förde befäl på
yttersta vänstra flygeln, blef han dödligt sårad
("Nieuw nederlandsch biografisen woordenboek’’,
II, 1912).

16. Konrad S., friherre, sonson till S. 7,
krigare, f. 4 dec. 1680 i Stockholm, d. 15 april
1744 på sin gård

Malma i Skaraborgs län, var en af dessa karoliner,
hvilka hvar och en med sin äfven-tyrliga lefnadssaga
kunde ge ämne till en fängslande roman. Från 1698
var han i fransk krigstjänst, där han sedermera
under sin farbror Erik Sparre kämpade i Spanska
tronföljdskriget. Men Karl XILs bragder lockade honom
åter till hans hemlands fanor. I Polen stötte han 1708
till svenska hären, som han följde till Holowczin
och Poltava. Sårad under en skärmytsling kort före
slaget vid Poltava, måste han under själfva striden
liksom konungen bäras på en bår, men lyckades ändock
rädda sig till Turkiet. Han deltog i major C. Loos’
af konungen anbefallda expedition 1710-11 till Egypten
och Syrien (se därom Loos). Kapten vid lifgardet 1711,
deltog han med konungen i kalabaliken vid Bender i
febr. 1713, blef fången och utplundrad och efter
nio dygns lidande utlöst. 1714 följde han polske
konungen Stanislaus Leszczynski på dennes resa från
Turkiet till Zweibriicken, men slöt sig åter till
Karl XII, då denne återkommit till Stralsund (s. å.),
och sårades åter i den skarpa striden vid Stresow
(1715) på Kiigen. Efter Stralsunds kapitulation
(s. å.) fördes han som fånge till Spandau,

26 b. 19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free