- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
585-586

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre, Per Georg - Sparre, Gustaf Adolf Vive - Sparre, Erik Josias - Sparre, Per Ambjörn - Sparre, Nils Gustaf Alexander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock icke lyckats pejla. Efter ett årtiondes
tystnad framträdde S. med Standaret (1847; 3:e
uppl. 1892), som upptar ett ämne från Karl XI:s tid,
samt med Sjökadetten i Gustaf III:s tid (1850; 4:e
uppl. 1893), där särskildt skildringen af sjölifvet
och af bataljerna vid Högland och Svensksund lyckats
särdeles väl. Som historisk romanförfattare var
S. en af de tidigaste hos ess och en af dem, som
rönte största erkännandet, liksom hans arbeten
länge lyckats bevara popularitet, i synnerhet hos
ungdomliga läsare. S. försökte sig äfven, ehuru
med mindre framgång, som dramatisk författare med
det historiska sorgespelet Kungslenafärden (1847)
och samtidsskådespelet Vid ett bad (1847). Han
erhöll 1870 af Sv. akad. Karl Johans pris för
litterära förtjänster och var hedersled. af
Örlogsmannasällskapet (1858).

illustration placeholder

28. Gustaf Adolf Vive S., grefve, sonsons son
af S. 16, justitiestatsminister, riksmarskalk,
f. 4 sept. 1802 på Trolleholm i Skåne, d. 26 april
1886 i Stockholm, blef student i Uppsala 1813 och
aflade hofrättsexamen 1823. Assessor i Svea hofrätt
1835, blef S. 1840 justitieråd och 1847 president
i Kammarkollegium. Landtmarskalk vid 1847–48 års
riksdag, ställdes han af Oskar I under riksdagens
lopp som justitiestatsminister i spetsen för den
konservativ-liberala ministär, hvars mest framstående
ledamöter voro Sandströmer och Gripenstedt. Skrämd
af 1848 års revolutionära rörelser, framlade denna
regering inför riksdagen s. å. ett halfliberalt
representationsförslag, som den emellertid vid
följande riksdag, då reaktionen åter fått öfverhand
i Europa, utan vidare lät falla. Efter det dess
flesta liberala element blifvit utsöndrade, följde
en kortare tid af öppet reaktionär politik, som
bäst kännetecknas genom det af S. kontrasignerade
förslaget vid 1853–54 års riksdag att utesluta
tryckfrihetsförordningen från grundlagarna. Med
Krimkrigst började åter friskare vindar att blåsa, och
då motståndet mot den friare rörelsen försvagades med
konungens tilltagande kraftlöshet, nedlade S. 1856
sitt ämbete som justitiestatsminister. Därefter
var han president i Svea hofrätt till 1867 och
kansler för båda universiteten 1859–71. Han
var medlem af alla ståndsriksdagar 1834–66 och
därunder åter landtmarskalk vid 1859–60 års
riksdag. 1867–75 satt han i Första kammaren
som led. för Kopparbergs län, under hvilka
riksdagar han var medlem af talmanskonterensen,
men ej intog någon vidare framskjuten ställning
inom det politiska lifvet. Sedan 1864 var han
riksmarskalk. S. deltog i flera kommittéer; så
insattes han 1841 i lagberedningskommittén, 1845 i Nya
lagberedningen, 1865 i svensk-norska unionskommittén,
blef 1858 ordf. i Serafimerordensgillet, 1861 i
Riddarhusdirektionen och var 1857-65 ordf. bland
Riksgäldskontorets fullmäktige. Han var led. af Vet. akad. (1855)
samt hedersled, af Vitt. hist. o. ant.
akad. (1848), Vet. soc. i Uppsala (s. å.),
Landtbruksakad. (1853) och Fysiogr. sällsk. i Lund
(1860). Han sysselsatte sig mycket med historiska
och framför allt genealogiska forskningar samt
promoverades till juris hedersdoktor i Lund 1868 och
till filos. hedersdoktor i Köpenhamn 1879.

illustration placeholder

29. Erik Josias S., grefve, den förres sysslin g,
ämbetsman, politiker, f. 2 mars 1816 i Gäfle, d.
17 juni 1886 genom följderna af en olyckshändelse,
blef student i Uppsala 1833 och filos. magister 1836
samt juris kandidat 1840. Han utnämndes till assessor i
Svea hofrätt 1850 samt hade gjort sig ett namn som
jurist och politiker, då han 18581 kallades till
landshöfding i Älfsborgs län. Där utvecklade han
ända till sin död en verksamhet, som med skäl kan
kallas enastående och som ställer honom långt framom
alla sina samtida bland rikets landshöfdingar. Under
sitt rastlösa och med hänsynslös energi drifna arbete
för sitt läns förkofran i alla riktningar hade han
företrädesvis blicken riktad på samfärdsmedlens
tidsenliga utveckling, och Älfsborgs län har honom
att tacka för, att det är nästan mera öfverspunnet med
enskilda järnbanor än någon annan bygd i riket. Äfven
Dalslands kanal räknar i honom sin upphofsman,
och han bidrog genom sin kredit företrädesvis till,
att Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg kom till
stånd. Han bevistade alla ståndsriksdagar 1844–66,
var led. af Första kammaren för Älfsborgs län 1866–69
och af Andra för Vänersborg-Åmål 1870–86. Från 1848
till 1877 (med undantag af 1873) ordf. i lagutskottet,
verkade han såväl där som inom riksdagen i allmänhet
i konservativ anda, ehuru han själf i frispråkig
ton ofta gjorde anspråk på en demokratisk syn på
samhällsförhållandena. Särskildt var han ifrig
häfdare af protektionismens principer. Han skall
länge ihågkommas som en af de mest utpräglade
politiska personligheter vårt land på senare tider
egt. Inom Andra kammaren var han ålderspresident
alltifrån J. A. Gripenstedts död 1874 till sitt
eget frånfälle.

30. Per Ambjörn S., grefve, son till
S. 27, mekaniker, f. 10 juni 1828 i Karlskrona,
inträdde efter aflagd studentexamen vid
Motala mekaniska verkstad och har gjort
flera sinnrika uppfinningar, såsom ett nytt slags
sedeltryck, en maskin för tryckning af breffrimärken,
pneumatiska apparater m. m. S. är sedan 1861 bosatt i Paris.

31. Nils Gustaf Alexander S., grefve, brorson
till S. 28, politiker, talman, f. 31 maj 1834
på Almnäs i Skaraborgs län, d. 4 sept. 1914
på Mariedal i samma län, genomgick Karlbergs
krigsakademi, blef 1852 underlöjtnant vid
Lifgardet till häst samt 1855 löjtnant och 1859
ryttmästare. 1861 tog han afsked från regementet.
Sedan 1859 egnade sig S. hufvudsakligen åt
skötseln af sin fädernegård, som han egde till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free