- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
641-642

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektrum - Spekulant - Spekulation - Spekulationspapper - Spekulativ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan var bekant endast i vissa stjärnors spektra. För
sambandet mellan läget af de i en serie ingående
linjerna ha olika formler blifvit uppställda, af
hvilka dock ingen kan generellt användas. I vissa
spektra förekomma enstaka serier, men vanligen äro
två eller tre serier förbundna med hvarandra till
en dubbelserie eller en triplettserie. — Zeeman
visade 1896, att spektrets utseende förändras,
om den lysande gasen befinner sig i ett magnetiskt
fält. Vissa spektrallinjer uppdelas nämligen i två
eller flera. Om ljus, som fortplantar sig parallellt
med de magnetiska kraftlinjerna, undersökes, finner
man i enklaste fall i st. f. en enkel linje en dubbel
(duplett), den ena representerande en våglängd,
som är något större, den andra en våglängd något
mindre, än hvad som svarar mot den ursprungliga enkla
linjen. Båda ljusstrålarna äro cirkulärt polariserade
(jfr Polarisation, sp. 1179), och den först nämnda är
cirkulärpolariserad åt höger, den andra åt vänster. I
riktningen vinkelrätt mot kraftlinjerna erhåller
man tre linjer (triplett), en af oförändrad våglängd
lineärt polariserad parallellt med kraftlinjerna, och
två vinkelrätt mot kraftlinjerna lineärt polariserade
och med på samma sätt förändrad våglängd som i
föregående fall. — Alla hittills omtalade spektra
kallas med ett gemensamt namn emissionsspektra,
emedan deras utseende h. o. h. är beroende på
beskaffenheten hos det ljus, som de lysande kropparna
utsända (emittera), och till skillnad från ett annat
slags spektra, absorptionsspektra, hvilkas utseende
är beroende på beskaffenheten af de kroppar,
genom hvilka ljuset passerar (jfr Absorption,
sp. 68). Låter man hvitt ljus, således ljus af
alla våglängder, falla på färgade genomskinliga
kroppar, blir det genomgående ljuset också färgadt,
men det spektrum, som detta ljus ger, är icke längre
kontinuerligt. Vissa färger fattas i spektret, hvarför
spektret synes genomdraget af mörka linjer eller band
(se färgpl. II). Redan 1802 upptäckte Wollaston,
att solspektret är genomdraget af mörka linjer, som,
Fraunhofer 1814 ånyo observerade dem och till
betydligt större antal, erhöllo namnet Fraunhoferska
linjerna
(se d. o.). Genom Kirchhoffska lagen,
enligt hvilken en glödande gas förmår att af de från
en varmare ljuskälla kommande strålarna absorbera
samma slags strålar, som gasen själf utsänder,
kan nyssnämnda linjers uppkomst lätt förklaras. Om
en glödande gas utsänder t. ex. endast ett slags
gult ljus, absorberar den, enligt Kirchhoffska
lagen, endast detta gula ljus och genomsläpper alla
andra ljussorter. Spektret från en svagt glödande
natriumånga består endast af en svagt lysande dubbel
gul linje (se pl. I), den s. k. D-linjen. Låter
man ljus från en hvitglödande kropp passera igenom
den glödande natriumgasen, absorberas motsvarande
gula ljussort, och den svagt gult färgade linje,
som natriumångan ger, synes mörk mot bakgrunden af
det ljusstarka spektrum, som den hvitglödande kroppen
ger. Ett absorptionsspektrum består sålunda af mörka
linjer på motsvarande ställen, där emissionsspektret
af den glödande gasen ger ljusa. Man brukar beteckna
absorptionsspektret som omvändt i förhållande till
motsvarande emissionsspektrum. Solen
består af en kärna af mycket hög temperatur, och
från ytan af denna kärna, fotosfären, utsändes
ett kontinuerligt spektrum. Utanför fotosfären
finnes ett lager af glödande gaser, som af det från
fotosfären utgående ljuset absorbera de ljussorter,
som gaserna själfva utsända. Häraf följer, att i
gashöljet omkring solkärnan alla de ämnen i form af
glödande gaser måste finnas, hvilkas emissions-spektra
öfverensstämma med enskilda grupper af Fraunhoferska
linjer. Då i solspektret en mörk linje förefinnes
på samma plats, där den glödande natriumgasen ger
en gul, måste således natrium-gaser förekomma i
solens atmosfär. Om den kemiska beskaffenheten
hos själfva solkärnan kunna Fraunhoferska linjerna
däremot icke lämna någon upplysning. De tydligast
framträdande absorptionslinjerna betecknade
Fraunhofer med bokstäfver, A—H, hvilka beteckningar
fortfarande användas (se fig. 3 och pl. I; jfr
Solen, sp. 316). Åtskilliga af Fraunhoferska
linjerna uppkomma genom absorption i jordens
atmosfär; dessa linjer, hvilka betecknas som
telluriska linjer, bero på vattenångan, syrgasen
och kolsyran. — Om hvitt ljus får passera genom en
fast eller flytande kropp af vanlig temperatur,
som sålunda icke själf utsänder ljus, uppkomma i
spektret absorptionsband, och om kroppen är färgad,
försvinna ofta stora delar af spektret (se vidare
Absorption, sp. 68). Många kroppar ge på detta
sätt så karakteristiska absorptionsspektra, att de
med fördel kunna användas vid kemisk analys (jfr
Spektralanalys). Om Dopplers princip se d. o. och
rörande de särskilda himlakropparnas spektra de
artiklar, som behandla dem. Se f. ö. Röntgenspektrum
i Suppl., Strålning, Ultraviolett ljus och
Värmestrålning. Litt.: J. M. Eder och E. Valenta,
"Atlas typischer spektren" (1911), samt H. Konen,
"Das leuchten der gase und dämpfe" (1913).
T. E. A.

Spekulant. Se Spekulera.

Spekulation (se Spekulera). 1. Filos., försök
att genom ett af erfarenheten oberoende tänkande
upptäcka den högsta sanningen; motsatsen är
empiri (se d. o.). — 2. Hand., beräkning af sannolik
vinst eller förlust i affärsföretag, förväntan att
en vara eller ett värdepapper skall vid tilltänkt
köp eller försäljning vare sig stiga eller falla i
pris. Jfr Börs, sp. 907, samt Baisse och Hausse.
1. S—e.

Spekulationspapper, hand., värdepapper (aktier o. d.),
som äro underkastade starka svängningar i värdet och
lämpligare för tillfälligt förvärf än till varaktig
kapitalplacering, emedan de vid eventuell hastig
värdestegring kunna säljas med god förtjänst.

Spekulativ (se Spekulation). 1. Djupsinnig,
djupt begrundande; noggrant beräknande och djärf i
affärsföretag. — 2. Filos., kallas den filosofi, som
bygger på spekulation. En sådan riktning framträdde
inom den tyska filosofien efter Kant och nådde sin
höjdpunkt i Hegels dialektiska metod. Hegel
karakteriserade det spekulativa, förfarandet
som användning af "konkreta" begrepp i motsats
mot reflexionen, som arbetar blott med abstrakta
begrepp. Som spekulativ teism plägar man beteckna
den religionsfilosofiska ståndpunkt,




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcf/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free