Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stenografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1269
Stenograf!
1270
af språket, hvarmed förstås undersökningar i löpande
text af olika ljuds, ljudförbindelsers och ords
förekomst i språket, för att de oftast förekommande
sedermera vid systembyggnaden må kunna erhålla
de enklaste och lämpligaste beteckningarna. Dessa
undersökningar ha sedermera fortsatts, och på dem
ha de följande systemrevisionerna af 1895 och 1911
grundats.
1892 utgaf dåv. löjtnanten, numera öfversten 0. W. Melin (se d. o.) under titeln "Förenklad snabbskrift"
ett nytt stenografisystem. Melin, som förut varit
en ifrig anhängare af det gabelsbergerska systemet,
men hade blifvit öfvertygad om dess brister, upptog
i sitt system från Arends bl. a. den bokstafliga
vokalbeteckningen. Konsonanttecknen äro däremot
af samma typ som i det gabelsbergerska systemet,
ehuru samtliga oberoende af sin ställning till
skriflinjen. Då emellertid konsonanterna för
uttryckande af den föregående vokalen ibland höjas
och ibland sänkas, kan fullständigt oberoende af
skriflinjen ej sägas vara uppnådt. Mot teckenvalet kan
i vissa fall anmärkning göras, särskildt beträffande
den alltför stora användningen af punkten och den
lilla öglan, som tagas i anspråk för icke mindre
än fyra af de allra vanligaste konsonanterna,
öfver hufvud taget kan dock systemet betraktas
som lättskrifvet och tillräckligt kort. En
styrka hos detsamma äro de många tecknen för
konsonantförbindelser, genom hvilkas användning
systemet visserligen bryter mot sin princip om endast
ett tecken för hvarje ljud, men som i hög grad ökar
dess praktiska användbarhet. Betänkligare är, att
systemet för att vinna den nödiga kortheten i stor
utsträckning tillgriper ord-stympning, så att äfven
is. k. oförkortad skrift ofta endast halfva ordet
utskrifves, en omständighet, som blir så mycket mer
riskabel för afläsningen, som på grund af tecken
valet vissa tecken vid flyktigt utförande lätt kunna
förväxlas med hvarandra och därför kräfva ett mycket
noggrant utförande. Systemet är - i likhet med det
reviderade arendsska systemet af 1891 - byggdt på
frekvensundersökningar. Melins system lyckades snart
få fast fot vid handelsskolorna, där stenografien
vid tiden strax efter dess utgifvande började införas
som läroämne, och har till följd däraf fått en mycket
stor spridning. Vid de enda officella täflingar mellan
stenograf er, som förekomma i vårt land, nämligen
täflingarna om stenograf platserna i riksdagen, ha
sedan 1896, då melinska stenograf er först började
tafla om dessa platser, 14 melinare vunnit inträde,
medan motsvarande siffra för Arends* system är 31. -
Den melinska skolan har sedan 1894 ett eget organ,
"Tidning för svensk snabbskrift".
Från början af 1880-talet ha förutom de redan
nämnda systemen offentliggjorts öfversättningar
af Stolzes, Faulmanns, Kollers och Brauns system,
af hvilka dock endast den sistnämnda, verkställd af
systemuppfinnarens i Sverige bosatte broder, vunnit
någon spridning och utkommit i flera upplagor. -
Af svenska originalsystem må nämnas B. Hanssons
"takykalligrafi" samt system af B. Boalt, K. L. Larsén (3 uppl.) och H. Reuter (2 uppl.). Boalts system
söker att mera konsekvent genomföra det melinska
systemets kraf på enhetlig beteckning, men förlorar
i praktisk an-
(Jorts. å sp. 1271}
Som prof på de i Sverige mest använda systemens
utseende meddelas här nedan öfverföring till
Gabelsbergers, Arends’ och Melins stenografi af
följande text:
Korthet och snabbskrifvenhet äro onekligen viktiga
egenskaper hos stenografen, men af fullt ut lika
stor betydelse är tillförlitligheten och tydligheten,
och där den saknas, har man intet egentligt gagn för
det praktiska lifvet af kunskapen i stenografi. Det
system, som visar sig bäst motsvara anspråken på
tydlighet, skall därför i längden komma att stå som
segrare i striden mellan de olika metoderna.
Gabelsbergers system.
Arends’ system.
Melins system.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
