Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 1485-1486 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

näringsidkare och arbetare, år 1890 6,875, år 1910 6,859
samt år 1915 6,042. Af de sistnämnde voro 2,695
handtverkare och 3,347 arbetare. Den handtverkarna
påförda bevillningen utgjorde 1876–80 omkr. 8,9
proc. af stadens hela inkomstbevillning, men år 1915
endast 1,2 proc. Sammanlagda antalet fabriksarbetare,
handtverkare och handtverksarbetare uppgick 1865
till 12,821, d. v. s. 10,2 proc. af folkmängden,
1890 till 19,997 (8,2 proc.), 1910 till 35,678 (10,4
proc.) samt 1915 till 43,076 (11,0 proc.). Siffrorna
torde dock ej vara fullt jämförbara. – Som handelsstad
är S. Sveriges största importhamn, hvaremot dess
utförsel vida öfverträffas af Göteborgs. S. förmedlar
för största delen af mellersta Sverige dess import af
förnödenhetsvaror från utlandet, i äldre tider äfven
för Finland och Norrland, för det senare ännu delvis,
ehuru i städse aftagande omfattning. S:s tulluppbörd
har utgjort i årliga medeltal för femårsperioderna
1891–1910 samt åren 1913 (det sista normala före
Världskrigets utbrott) och 1914 resp. 12,99, 18,52,
19,85, 20,81, 24,38 samt 20,98 mill. kr. eller i procent
af hela rikets resp. 34,8, 36,7, 35,6, 35,3, 35,0 och 35,5.
Importen uppgick 1915 till 266,66 mill. kr.
(1913: 216,58 mill. kr.). Den utgjordes förnämligast
af metaller, 1915: 55,41 (1913: 32,27) mill. kr., alster af
åkerbruk, kvarnindustri, trädgårdsskötsel m. m.
35,91 (19,89) mill. kr., spånadsämnen m. m.
samt däraf framställda varor 35,74 (34,22) mill. kr.,
sten- och jordarter m. m. 32,49 (24,25) mill. kr.,
närings- och njutningsmedel 23,42 (24,62)
mill. kr., hudar, skinn- och läderarbeten 15,19
(11,31) mill. kr., oljor, fett, vax m. m.
14,39 (17,45) mill. kr., produkter af
kemisk industri 14,19 (7,47) mill. kr. m. m.
1915 infördes i runda tal i proc. af Sveriges hela
införsel af resp. varor: kaffe 20, tobak oarbetad
47, cigarrer och cigarretter 48, vin 52,
sidenväfnader 55, ylleväfnader 47, bomullsväfnader 35.
Exporten uppgick 1915 till 130,96 mill. kr. (1913:
93,16 mill. kr.). Den utgjordes förnämligast af
metaller, 41,22 (30,28) mill. kr. samt maskiner,
apparater, fartyg och fordon 31,50 (33,48)
mill. kr. 1915 utfördes öfver S. i proc.
af Sveriges hela utförsel af resp. varor:
järn 22 samt maskiner (elektriska och
andra) 34. Förhållandet mellan värdesiffrorna
för handeln åren 1913 och 1915 motsvarar
dock ej relationen mellan varumängderna
nämnda år på grund af penningvärdets
starka fall under kriget. Minuthandeln har alltid
i S. varit mycket liflig. 1865 funnos
3,973 handlande af alla slag (gross- och
minut-) inräknadt betjäningen, 3,15 proc.
af folkmängden; 1800 hade antalet stigit till
7,023 (2,85 proc. af folkmängden) och 1911 till
17,567 (5,07 proc.). Af sistnämnda antal voro
4,774 handelsidkare och 12,793 betjäning. Af
hela antalet voro 1,079 kvinnor 1865, 1,270
år 1890 och 5,789 år 1911. Särskildt den kvinnliga
betjäningen utgjorde 1865 blott 175 pers., mot
519 1890 och 3971 1911. Den åsatta bevillningen
för handelsrörelse uppgick 1865 till 63,546 kr.,
1890 till 98,754 kr. samt 1910 till 220,752 kr.
Mot hvarje hundratal handelsidkare svarade
82 betjänte 1865, 132 1890 samt 268 1911.
I Nordiska kompaniet eger S. ock numera ett modernt
varuhus (grundadt 1902, flyttadt till Hamngatan
18–20 1915) af kontinentala dimensioner. Om salutorg
och saluhallar se sp. 1464. –
Börsen i S. har under senare år uppvisat liflig
rörelse. Omsättningen utgjorde 1910 84,4 mill. kr.,
1911 180,5 mill. och 1912 318,2 mill. 1913 nedgick
omsättningen till 180 mill. kr. och under de två
första krigsåren ytterligare till omkr. 51 mill kr
hvardera. 1916 sprang däremot omsättningen upp till
604,8 mill. kr. – Sjöfarten, förr besvärad af långa
vinterafbrott, fortgår nu med hjälp af nya kraftiga
isbrytare nästan obehindradt hela året om. På inrikes
orter är S:s sjöfart synnerligen liflig, såväl med
hela den svenska kusten, i synnerhet Norrland, som
ock med orterna omkring Mälaren samt utefter Göta
kanal. Inrikes sjöfarten (hamnafgifter underkastade)
på S:s hamnområde 1913 och 1915 illustreras af
följande tablå (hvilken dock ej upptar fartyg om 10
ton och därunder).

	1913	1915
	Ankomna fartyg:
Antal	43,325	33,666
Ton	2,572,200	2,032,972
	Afgångna fartyg:
Antal	44,139	34,256
Ton	3,065,655	2,546,971

Utrikes sjöfarten är åtskilligt mindre än i Göteborg
och Malmö. Beräknad på samma sätt som ofvan, belyses
den af följande siffror för 1913 och 1915:

	1913	1915
	Ankomna fartyg:
Antal	2,355	1,318
Ton	1,210,100	1,090,610
	Afgångna fartyg:
Antal	1,599	868
Ton	727,338	601,385

Sjöfarten på S:s hamnområde utgjorde således:

	1913	1915
Antal	91,418	70,108
Ton	7,575,293	6,271,938

Läggas härtill fartyg, som endast passerat
hamnområdet, bli motsvarande tal:

	1913	1915
Antal	95,128	72,703
Ton	7,847,562	6,440,623

Medräknas fartyg under 10 ton, blir hela antalet
fartyg de ifrågavarande åren resp. 106,518 och
81,200. Sammanlagda tontalet af utrikes sjöfarten
på S:s tullkammardistrikt var 1915 6,5 (1913 8,4)
proc. af hela Sveriges utrikes sjöfart. Motsvarande
tal för Göteborg var 16,4 proc. och för Malmö 19,5
proc. (hvaraf dock Öresundstrafiken upptog en stor
del). S:s egen handelsflotta utgjorde vid 1915 års
slut 282 ångfartyg om 160,920 ton, 18 motorfartyg
om 17,902 ton, 29 segelfartyg om 5,502 ton och 69
registrerade pråmar om 10,795 ton eller tillsammans
398 fartyg om inalles 195,119 ton. I procent af hela
rikets handelsflotta utgjorde det 1915 resp. 14,7
och 23,6. – Hamnområdet. Arealen af hamnplan och
upplagsplatser är 696,003 kvm. (hvaraf 16,735
kvm. till tull-, varu- och magasinsbyggnader),
kajutrymmets längd är 14,162 m. Inom hamnområdet
finnas järnvägsspår (32,154 m.) och kranspår (3,681
m.). Om frihamnen se sp. 1461. – Jordbruk idkas å
hufvudstadens obebyggda vidder. Enligt den officiella

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>