- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
29-30

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholms högskola - Stockholms högskolas studentförening. Se Stockholms förenade studentkårer - Stockholms idrottspark. Se Idrottspark - Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag. Se Inteckningsgarantiaktiebolag - Stockholms internationella lärarinnehem. Se Föreningen för Stockholms internationella lärarinnehem och Lärarinnehem - Stockholmska, stadsdialekten i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naturvetenskapliga afd:s bestånd tryggadt. Emellertid öfverskattades donationens innebörd, och intresset riktade sig på en utvidgning af högskolans verksamhetsområde. Redan 1888 hade vid ett offentligt möte en kommitté tillsatts för anordnandet af en stats- och rättsvetenskaplig fakultet i hufvudstaden. Denna kommitté utarbetade en plan för en dylik fakultet, hvilken plan 1893 öfverlämnades till högskolans styrelse med anhållan om styrelsens medverkan till frågans lösning. Efter åtskilliga förarbeten beslöt styrelsen 4 juni 1894 att hos stadsfullmäktige anhålla, att fullmäktige ville fortfarande från 1894 bevilja högskolan ett årligt bidrag af 40,000 kr., men till förmån för inrättande af en stats- och rättsvetenskaplig afd. Med anledning af denna skrifvelse beslöto fullmäktige att som bidrag till upprättande af en sådan afd. bevilja ett årsanslag af 30,000 kr. att t. o. m. 1904 utgå fr. o. m. det år, då dels ett lika stort anslag af högskolans egna tillgångar kunde för ändamålet beviljas, dels högskolan af K. M:t erhållit rätt att anställa juridiska examina. För den matematisk-naturvetenskapliga afd., som nu ej åtnjöt något understöd från stadsfullmäktige, blef läget snart förbundet med afsevärda svårigheter. De fyra professurer, som 1894 anslogos till ansökan lediga, tillförsäkrades endast 5,000 kr. i lön. Tack vare högskolans redan stadgade vetenskapliga anseende lyckades man dock till dessa platser förvärfva S. Arrhenius (i fysik), Y. Bjerknes (i mekanik och matematisk fysik), A. G. Högbom (i geologi och mineralogi) och G. Lagerheim (i botanik). Redan tidigare hade E. Phragmén efterträdt S. Kovalevsky (d. 1891). Genom på enskild väg insamlade medel var alltsedan 1893 O. Levertin anställd som t. f. lärare i litteraturhistoria (professor 1899). Tidigare hade under åtskilliga år undervisning i jämförande fornkunskap och historia upprätthållits af O. Montelius och H. Hildebrand. I detta sammanhang må äfven erinras om den privata föreläsningskurs i matematik, som på inbjudan af konung Oskar II höstterminen 1895 hölls af prof. P. Painlevé. Högskolans arbete under denna tid fortgick efter samma plan som förut. Antalet vid högskolan offentliggjorda afhandlingar under 20-årsperioden 1878-98 utgjorde i rundt tal 700 stycken. Lärjungeantalet växlade jämförelsevis obetydligt under denna tid och höll sig vid en medelsiffra af 47 terminligen. Stadsfullmäktiges beslut af 1894 hade emellertid väckt frågan om examensrättens förvärfvande till lif. Redan i högskoleföreningens upprop af 1869 hade examensrättens betydelse framhållits, och högskolans grundstadgar fastställde, att för de lärjungar, hvilka så önskade, skulle beredas tillfälle att genomgå de akademiska prof, som fordras för inträde i statens tjänst. Inom högskolan hade meningarna rörande denna fråga länge brutit sig, men sedan fråga väckts om vinnande af rätt att anställa enbart filos. licentiatexamen och disputationsprof, uttalade sig högskolans lärarråd 1897 för en sådan lösning. Från denna tid vann intresset för examensfrågans fullständiga lösning alltmer terräng, särskildt i styrelsen, och 28 dec. 1900 ingick styrelsen till K. M:t med anhållan i sådant syfte. Vissa ofvan omförmälda ändringar i högskolans grundstadgar visade sig emellertid erforderliga. I öfverensstämmelse härmed utarbetades och antogos nu gällande grundstadgar. I resol. af 11 mars 1904 beviljade därefter K. M:t på vissa villkor och för en tid af fem år högskolan rätt att anställa filos. examina. Rätt att anställa disputationsprof jämte promotionsrätt tillerkändes den matematisk-naturvetenskapliga afd. (Denna rätt utsträcktes 1908 att gälla alla till filos. fakultet hörande examensämnen.) Beträffande examensrätten inom stats- och rättsvetenskapliga afd. åter ville K. M:t framdeles, sedan erforderliga professorsbefattningar upprättats, taga frågan i förnyadt öfvervägande. Sedan stadsfullmäktige 21 dec. 1904 beslutit att under vissa villkor för tiden 1905-14 årligen bidraga till utgifterna för en stats- och rättsvetenskaplig fakultet med ett belopp af högst 35,000 kr., beviljade K. M:t 28 sept. 1907 på vissa villkor och för en tid af fem år en förnyad framställning från styrelsen om rätt för högskolan att anställa juridiska examina och disputationsprof jämte promotionsrätt. Året dessförinnan hade den första rättsvetenskapliga professuren tillsatts och två år tidigare professuren i nationalekonomi. 1907 tillsattes ej färre än tre professorer inom ifrågavarande afd., bland dessa A. O. Winroth (i civilrätt), och 1909 voro en fullständig stats- och rättsvetenskaplig afd:s samtliga professurer tillsatta. Emellertid hade i och med förvärfvandet af examensrätten högskolans byggnadsfråga blifvit aktuell - redan 1882 hade tre döttrar till L. J. Hierta för ändamålet donerat en tomt. Sedan en utredning af frågan (1904) ådagalagt, att för byggnadsfrågans lösning utöfver högskolans för ändamålet tillgängliga medel ytterligare ett belopp af 358,000 kr. vore erforderligt, öfverlämnade bankdirektören E. Heckscher 1905 den felande summan som gåfva, och därmed kunde högskolebyggnaden bli en verklighet. Byggnaden invigdes af H. M. konungen 6 dec. 1909 (se minnesskriften om invigningen, 1910). Jfr "Handlingar rörande Stockholms högskolas fonder" (1897), "Ordningsstadga" (1911, med tillägg 1915), "Grundstadgar" (1890,1915) och lärarrådets berättelser 1880 ff., särskildt tjuguårsredogörelsen 1878-98 (1900). 1915 började utges en serie "Skrifter från Stockholms högskolas litteraturhistoriska seminarium". I. Bxn. Stockholms högskolas studentförening. Se Stockholms förenade studentkårer. Stockholms idrottspark. Se Idrottspark. Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag. Se Inteckningsgarantiaktiebolag. Stockholms internationella lärarinnehem. Se Föreningen för Stockholms internationella lärarinnehem och Lärarinnehem. Stockholmska, stadsdialekten i Stockholm. Liksom de flesta andra stadsspråk är stockholmsmålet närmast likt dialekterna i den kringliggande landsbygden. Men redan tidigt torde det ha utbildat individuella särdrag, och ett rent bygdemål har gifvetvis stockholmskan aldrig varit, lika litet som t. ex. västgötskan i Skara eller värmländskan i Karlstad nu för tiden äro rena allmogedialekter. Stadsdialekternas säregenheter bero i mycket på, att de mer än bygdemålen påverkats af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free