- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
131-132

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stora sjöfallet - Stora sjötullen - Stora Skedvi - Stora Slaffloden - Stora Slafsjön - Stora slam - Stora Slågarp - Stora stöten - Stora Sundaöarna - Stora Sundby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Widmarks ränna kommer hufvudmassan af vattnet,
bildande en oerhördt vild fors med flera meter
höga forsvågor. Pettersons fall består af två
armar, hvilka åtminstone vid lägre vattenstånd äro
uppdelade i den ena två, den andra tre grenar, och
äfven Dübens fall, som är det vattenfattigaste,
är icke blott nedtill deladt i ett par grenar, utan
visar äfven ofvanför ett par af satser, bildade
genom mindre klippryggar. Hela fallhöjden är 39,6
m. Lågvattensmängden har beräknats till 14,4
kbm. i sek., högvattensmängden till 500 kbm. och
medelvattenmängden till 28,8 kbm. På södra sidan om
fallen synes ett par "döda fall" (det ena 65 m. öfver
Langasjaure), och på norra sidan synes större delen
af den skarpt utpräglade bergsrygg ("Hermelinska
ryggen"), som bildar den väldiga dammen tvärs för
Kårtjejaures ända och har utgjort fallhufvud för ett
eller två väldiga fall, minnen af en period i fallets
historia, som Svenonius kallar dess Niagaraperiod,
enär åtminstone dess bredd var fullt jämförlig med
Niagaras. (Sammanlagdt ha fallen nu i sin öfre del 200
och i sin nedre 670 m. bredd.) Hermelinska ryggen är
byggd af en mäktig formation af hård, röd (kambrisk)
sandsten och kvartsit liggande i svagt mot v. lutande
skikt, men f. ö. har berggrunden tvärs öfver dalen,
såväl invid Alleb Kirkao på södra som vid Nieras på
norra sidan, bestått af relativt lösa skiffrar, som
borteroderats af vattenmassorna. Strandlinjer utefter
Stora Lule älfs långa sjökedja från en tidigare period
visa, att vattenståndet nått ända till 290 m. öfver
nuv. sjöytan i Langas. Vattnets ständigt fortgående
undermineringsarbete skall slutligen förvandla
det stolta S. till en fors. Genom riksdagsbeslut
1909 har en stor del af trakten omkring S., från
Teusajaure-Satisjaure i n. till Kukkesvagge och
Sitoädno i s., från Saltoluokta (se d. o.) mot
n. v. på ömse sidor om öfre delen af sjökedjan,
kring Langas, Kårtjejaure, Suorvajaure, Alemusjaure,
Vuoksajaure samt i sydvästra hörnet inneslutande
dess högsta fjäll, Akka med jöklar och toppar
(1,881 m.), blifvit fridlyst som Stora sjöfallets
nationalpark
, ett område af omkr. 15 kv.-mil,
i s. anslutande sig till Sareks nationalpark. Se
Fr. Svenonius, "öfversikt af Stora sjöfallets och
angränsande fjälltrakters geologi" (i "Geol. forms
i Stockholm förhandlingar", bd 21, 22, 1899, 1900),
B. Berg, "Sjöfallsboken" (1910; 2:a uppl. 1916),
och K. E. Forsslund, "Fridlysta vildmarker" (1915).
Wbg.

Stora sjötullen (Stora tullen). Se Bevillning,
sp. 194, och Tull.

Stora Skedvi, socken i Kopparbergs län, Hedemora
tingslag. 21,385 har. 3,253 inv. (1916). St. S. utgör
ett pastorat i Västerås stift, Falu kontrakt. - Vid
Uppbo aftäcktes 11 sept. 1901 ett monument till minne
af dalallmogens seger 1470 under Sten och Nils Sture
öfver unionspartiet.

Stora Slaffloden. Se Slaffloden.

Stora Slafsjön. Se Slafsjön.

Stora slam, spelt. Se Slam.

Stora Slågarp, socken i Malmöhus län, Skytts
härad. 645 har. 341 inv. (1916). St. S. bildar med
Lilla Slågarp ett pastorat i Lunds stift, Skytts
kontrakt.

Stora stöten. Se Falu grufva, sp. 1342 och fig. å
sp. 1341 och 1343-44.

Stora Sundaöarna. Se Sundaöarna.

Stora Sundby. 1. Herresäte i Öja socken,
Västerrekarne härad, Södermanlands län, vackert
beläget vid Hjälmaren, omfattar inom Öja och Västermo
socknar 19 3/4 mtl och är med ångsåg och tegelbruk
värderadt till 912,600 kr. (1916). Arealen uppgår
till 5,631 har, hvaraf 1,416 har åker. S. omnämnes
redan tidigt. 1364 belägrades och intogs gården af
Albrekt under dennes strid med Magnus Eriksson. Hvem
som då egde Sundaby är ej kändt. I slutet af 1300- och
början af 1400-talet tillhörde gården häradshöfdingen
i Västerrekarne härad, Lars Ulfsson Blå, öfvergick,
sedan det några år tillhört Julita kloster, genom
gifte till släkterna Natt och Dag och Sparre samt
tillhörde 1519 marsken Lars Siggesson. Dennes son,
rikskansleren Erik Sparre, ärfde S., men det blef
honom och hans släkt fråndömdt 1600. Hans änka
återfick det dock några år senare. Oaktadt det var ett
urgammalt arfvegods, indrogs det till kronan genom
reduktionen under förevändning, att återställandet
till Erik Sparres änka ej varit lagligt,
men utlöstes 1712 af generallöjtnanten
frih. Erik Sparre, hvilken sedermera skref sig
grefve till S.


illustration placeholder
Stora Sundby slott.


Genom gifte med Lovisa Sparre, en af
"de tre gracerna", blef grefve J. A. Meijerfelt
1763 godsets egare. 1816 såldes det af dennes
änka till brukspatron Gödecke, sedan det i
mer än 300 år tillhört släkten Sparre. Få år
därefter inköptes det af exc. grefve K. De Geer
och tillföll sedan genom gifte grefliga ätten von
Platen. Efter grefve K. von Platens död (1888)
öfvergick godset till frih. K. Klingspor, som var
gift med Platens systerdotter, och tillhör nu (1917)
dennes stärbhus, men disponeras af grefve K. von
Platens änka Stephanie, numera furstinna von Wedel,
under hennes lifstid. Den hufvudgård, som uppfördes
af Lars Siggesson Sparre och som är afbildad i
Sueciæ-verket, hvars trovärdighet motsäges af
tre andra afbildningar från slutet af 1600-talet,
lät exc. K. De Geer ombygga i gammalnormandisk stil
(färdig 1848). Ritningarna uppgjordes af den engelske
arkitekten J. F. Robinson. Genom denna ombyggnad
undergick slottet en genomgripande förändring
i det yttre (se fig.), men i det inre behölls
rumsfördelningen i det stora hela oförändrad.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:37:33 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free