- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
513-514

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sture, Svante Stensson - Sture, Malin - Sture, Nils Svantesson - Sture, Sten Svantesson - Sture, Erik Svantesson - Sturearkivet - Sturefors - Sturehof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

användes han i kriget med Danmark, dock egentligen
för anskaffning af krigsförnödenheter, ty
till befälhafvare ansåg Erik XIV honom icke
duga, emedan han älskade ”vällust och goda
dagar”. Ehuru konungen ej hade högre tankar om S.,
blef dennes ställning alltmer farlig i samma mån,
som konungens misstänksamhet mot högadeln steg,
och slutligen mördades han i Uppsala 24 maj 1567. Se
V. E. Svedelius, ”Minne af riksmarsken grefve Svante
S.” (i ”Sv. akad:s handl.”, d. 51, 1876).

10. Malin S., den föregåendes dotter, f. 9 nov.
1539, d. 1610, blef, då modern icke ville
tillåta henne gifta sig med sin kusin Erik
Gustafsson Stenbock (se Stenbock 4), 10 mars
1573 af denne bortförd från Hörningsholm. Bröllopet
firades enligt hennes egen uppgift på Torpa 17 jan.
1574. Med modern blef hon först 1575 försonad.
Liksom mannen flydde hon 1597 ur riket till Danmark,
hvarifrån hon tilläts återkomma 1603. S. å. medgafs
henne ock att återfå sina till kronan indragna gods.

11. Nils Svantesson S., den föregåendes
broder, diplomat, krigare, politiskt offer,
f. (trol. 20 juli) 1543, användes 1561 i en
beskickning till engelska hofvet, då Erik XIV
friade till
drottning Elisabet, och 1562 i förhandlingar med
hertig Johan. Under Nordiska sjuårskriget tjänstgjorde
han som anförare för konungens liffana och som
tillsyningsman öfver arkliet, utmärkte sig
1565 vid Varbergs eröfring och i slaget vid Axtorna,
där han förde hufvudbaneret och sårades, samt
biträdde 1566 vid belägringen af Bohus. Anklagad
för förmenta förseelser, dömdes han 1566 af
konungens nämnd till döden, men fick i stället
hålla ett skymfligt intåg i Stockholm, hvarefter
han strax sändes till Lothringen för att underhandla
om Eriks giftermål med prinsessan Renata. Trots sin
ständigt visade trohet synes han mera än någon annan
af högadeln ha varit föremål för Erik XIV:s sjukliga
misstänksamhet. Hemkommen från Lothringen, mördades
han af denne i Uppsala 24 maj 1567.
illustration placeholder


12. Sten Svantesson S., den föregåendes broder,
krigare, f. 1544, stupade som höfvitsman på skeppet
”Svanen” 7 juli 1565 i ett slag med danskarna och
lybeckarna mellan Bornholm och Rügen.

13. Erik Svantesson S., den föregåendes
broder, krigare, politiskt offer, f.
troligen 1546, var 1561 anställd hos hertig Johan
i Åbo, benämnes 1562 hertigens fodermarsk och
uppges 1563 ha varit hans hofjunkare. Under Åbo
belägring 1563 stod han på hertigens sida, men fick
nåd, kämpade sedan modigt mot danskarna i Nordiska
sjuårskriget och sårades 1565 på Hisingen. Han
mördades i Uppsala på konungens befallning 24
maj 1567. 1-8. G. C-n. 9-13. Fr. W,

Sturearkivet. Se Riksarkivet, sp. 304.

Sturefors, gods i Vists socken, Hanekinds härad,
Östergötlands län med underlydande i Vists,
Landeryds, Bankekinds, Grebo, Törnevalla, Rappestads,
Ringarums, Vårdnäs’, Kättilstads och Tjärstads
socknar samt S:t Lars’ socken i Linköping, beläget
på en udde i sjön Erlången vid Stångåns utlopp. Det
hette förr Forssa eller Kabbafors och namnes först
1333. Riksrådet Ture Nilsson (Bielke), halshuggen
i Linköping 1600, uppförde där en tre våningar hög
stenbyggnad i slottsstil. Egendomen kallades då
Turefors, efter honom, men fick namnet S. efter
hans änka, grefvinnan Margareta Sture (f. 1547,
d. 1617). Godset tillhörde därefter Ture Bielkes
måg riksdrotset frih. Gabr. Oxenstierna och hans
söner Gustaf och Ture, den sistnämndes magar Karl
Pedersson Natt och Dag och frih. Bernhard von Liewen
samt köptes därefter af k. rådet grefve K. Piper,
hvars änka Kristina Törnflycht 1747 gjorde det till
fideikommiss för sin dotterson, sedermera riksrådet
grefve N. A. Bielke. Nu innehas godset af den
sistnämndes ättling i 5:e led grefve T. G.
Bielke. S. bebyggdes 1704 med ett slott (se
fig.) efter N. Tessin d. y:s ritning. Det är
tre våningar högt, med två i rät vinkel mot
hufvudbyggnaden sammanbyggda envåningsflyglar,
omfattande en mot ö., åt Erlången vettande borggård,
af stängd med ett smidesgaller och i terrasser
sänkande sig mot vattnet, samt omges af stor
park och trädgård. Slottet innehåller en ytterst
rik samling af möbler, keramik, silfver, vapen,
porträtt och andra konstverk samt bevarar i sällsynt
grad prägeln af flydda tider. I parken står ett
joniskt rundtempel till minne af fideikommissets
stiftarinna. Fideikommisset omfattar enligt 1916
års taxeringslängder 48,714 mtl, med ett tax.-värde
af 1,993,400 kr., hvartill komma frälseräntor
m. m. tax. till 1,400 kr. (Wbg.)
illustration placeholder
Sturefors slott.


Sturehof [-håv],
herresäte i Botkyrka socken, Stockholms län, vid
södra stranden af Mälaren, 3 km. v. om Norsborg i
samma socken, med afseende på läget ett af de mest
framstående ställena vid Mälaren, bebyggdt med
ett tvåvåningsstenhus med två envåningsflyglar,
uppförda på 1780-talet och inbäddade i en lummig
park. På S:s nuv. plats låg under medeltiden en by,
Afrehulta, med fyra särskilda gårdar, hvilka förenades
af den af Erik XIV mördade riksmarsken grefve Svante
Sture och bebyggdes på 1580-talet af sonen riksrådet
grefve Maurits till säteri, hvarvid det nya namnet
S. torde ha börjat användas. Efter sonsonens änka kom
S. 1654 genom testamente till riksmarsken J. Axelsson
Oxenstierna, gift med en Sture, och tillhörde sedan
1661 medlemmar af släkterna Wrangel, Baner. Vellingk,
von Höpken, Liljencrantz, Wahrendorff, Piper,
Hermelin och Reuterskiöld samt inköptes 1900, då
458,7 har, för 252,800 kr. af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:03:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcg/0291.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free