- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
745-746

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sundt, Eilert Lund - Sundt, Christian Gerhard Ameln - Sundt, Johan Laurits - Sundt, Karen Laurine - Sundt, Einar Leschly Hansen Drejer - Sundt-Hansen, Karl Fredrik - Sundvall, Karl Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För att tränga till roten af fattigfrågan företog
han sig, utan påverkan af någon som helst förebild,
att underkasta olika sidor af norska folkets
lif, seder och bruk en ingående granskning ur
demografisk-sociologisk synpunkt, och frukter af
dessa studier blef en rad socialstatistiska och
folkpsykologiska monografier: Om dödeligheden
i Norge
(1855), Om giftermaal i Norge (s. å.),
Om sædeligheds-tilstanden i Norge (1857),
ett par arbeten om alkoholismens verkningar,
Om Piperviken og Ruselökbakken. Undersögelser om
arbeidsklassens kaar og sæder i Christiania
(1858)
och Om ædrueligheds-tilstanden i Norge (1859), de
högst värdefulla iakttagelserna Om bygningsskikken
(spridda uppsatser i arg. 1861, 1863-65 i den af
S. 1857-66 redigerade tidskr. "Folkevennen" ; samlade,
reviderade och supplerade under titeln Bygningsskik
paa bygderne i Norge
, utg. af H. M. Schirmer 1900),
de ypperliga och väckande folkskrifterna Om husfliden
i Norge
(2 uppl. 1867) och Om renligheds-stellet
i Norge
(1869), förf:s hufvudarbete, fortsatt af
hans sista verk, Om huslivet i Norge (1873). Hela
sin öfverströmmande alstring i folkupplysningens
tjänst önskade han få betraktad som en fragmentarisk
och oafslutad materialsamling till ett stort
kulturhistorisk-demografiskt verk om "Folkelivet
i Norge", en plan, som han dock ej förmådde
genomföra. Sedan 1850 beviljades honom årligen
statsunderstöd för hans på resande fot företagna
undersökningar; men då det med 1869 indrogs, sökte han
ord. anställning och utnämndes 1869 till kyrkoherde
i Eidsvold, en befattning, hvartill han var föga
skickad och som förlamade hans forskningsbehof och
aktiva upplysningsarbete. S:s bronsbyst (modell,
af M. Skeibrok), hvartill medel insamlats genom
nationalsubskription, aftäcktes på Olav Ryes plass
i Kristiania
25 sept. 1892. Fastän S:s demografisk-statistiska
undersökningar på många punkter äro alldeles nya
och ha gett många fruktbara impulser till
den senare folklifsforskningen, bl. a. i Sverige,
kan det likväl ej sägas, att hans verksamhet i rent
vetenskapligt hänseende har sin största betydelse;
därtill röja hans skrifter i alltför hög grad brist på
stringent metod och logiskt sammanhang, förmåga af
kritisk sofring och å andra sidan böjelse att draga
förhastade slutsatser. Men inom stora kretsar
af norska folket verkade han socialt och etiskt
lyftande och utvecklande. Han var reformator och
organisatör; han trodde på det godas seger och
förtröstade på en samhällsharmoni, vunnen genom
arbete och upplysning. - Se K. V. Hammer i
"Vore hövdinger" (1914) och Hjördis Lunde,
"E. S. som folkelærer" (1917).

2. Christian Gerhard Ameln S., tillhörande en
yngre linje än den föregående, köpman, mecenat,
f. 1 juli 1816 i Bergen, d. där
26 jan. 1901, innehade 1845-74 en manufaktur- och
kortvaruaffär, som snart fick ett i landet
enastående omfång, och var vid sin död Bergens
störste skeppsredare och industriidkare. 1854-98
var han led. af Bergens stadsfullmäktige. S.
var Norges störste donator på 1800-talet. Summan
af de donationer, som han i sin lifstid och
testamentariskt tilldelade institutioner och andra
landsgagneliga ändamål, anslås till 2 3/4 mill. kr.,
d. v. s. nästan hälften af hans förmögenhet.
Vestlandske
kunstindustrimuseums upprättande (1889) och raska utveckling
berodde först och främst på S:s gåfvor i penningar
och af utställningsföremål. Museet lät 1899 i sin
vestibul uppställa en byst af sin välgörare. -
Hans son Fridtjof S., f. 7 juni 1867, sedan 1892
skeppsmäklare och skeppsredare i Bergen, har nedlagt
mycket arbete på utvecklingen af musiklifvet där,
bl. a. genom donationer till musiksällskapet Harmonien
(100,000 kr.) och Bergens musikakademi (50,000kr.),
där hans (af A. Tönnesen modellerade) bronsbyst
uppsattes 1913.

3. Johan Laurits S., brorson till S. 1,
industriidkare, författare, f. 14 april 1828 i
Fredriksværn, d. 29 sept. 1889 i Kristiania som
direktör för "Nittedals tændstikfabrik" (1862-82),
den egentlige grundläggaren af tändsticksindustrien
i Norge. Han var medlem af 1884 års
"stora" arbetarkommitté och 1887 års tulltariff
kommitté. Han anmodades att ingå i Joh. Sverdrups
ministär, men afböjde. Testamentariskt upprättade
han "J. L. S. og hustrus legat" på något öfver
1/4 mill. kr. till förmån för behöfvande änkor efter
och döttrar till affärsmän, ingenjörer och läkare i
Kristiania. S. författade åtskilliga skönlitterära
arbeten, bl. a. under påverkan af H. Ibsen dramerna
Thorarin og Valgerd (1856) och Nils Lykke (1860) samt
den (mot J. K. Heuch, se d. o., riktade) frireligiösa
tendensromanen Vantro (2 bd, 1881). - Hans broder
Karl Eilert August S., f. 1843, d. 1912 i
Paris, anlade 1876 jämte A. Pellerin och brodern
den första margarinfabriken i Skandinavien och
testamenterade stora summor till välgörande ändamål.

4. Karen Laurine S., brorsdotter
till S. l, författarinna, f. 23 maj 1841
i Farsund. Bland hennes större noveller märkas
Kjærlighedens forvildelser (1895), Kommandantens
datter
(1896), Heltinden paa Kuba (1898), Arbeiderliv
(1900) och En ungdomssynd (1902). Därjämte har
hon ända till de senaste åren lämnat en mängd bidrag
om litterära och socialpolitiska ämnen till dags- 
och tidskriftspressen.

5. Einar Leschly Hansen Drejer S., son till
S. 1, tidningsman, f. 16 okt. 1854 i Kristiania,
d. 20 sept. 1917 i Stockholm, 1876-92 affärsman,
uppsatte 1891 och redigerade till sin död
veckobladet "Farmand" efter mönstret af
"The economist", en ovärderlig källa till
upplysning om det nutida Norges handel, industri och
hela näringslif. "Farmands" utgifning fortsattes
af S:s söner. Efter hans död utgafs Imagination,
labour and civilisation
(1918). - S:s son Eilert Lund
S.
, f. 1881, student 1900, ekonomichef i "Farmand"
1903-07, grundlade 1907 med sin broder Hans S. i
Buenos Aires en affär af betydande omfattning och
har skrifvit Pampas og Cordilleras (1906) och efter
att 1915 ha företagit den första amatörbestigningen
af Aconcagua The first winter ascent of Aconcagua
(1915). 1-5. K. V. H.

Sundt-Hansen, Karl Fredrik, kusins son till Eilert
Sundt (se Sundt 1). Se Hansen, K. F. S., sp. 1420.

Sundvall, Karl Fredrik, arkitekt, f. 10 aug. 1754 i
Karlskrona, d. 24 aug. 1831 i Stockholm, systerson
till arkitekten K. F. Adelcrantz, blef kadett i
Karlskrona 1767, kom 1770 till Stockholm för att
studera arkitektur, blef 1772

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free