Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska adelns ättartaflor - Svenska aeronautiska sällskapet - Svenska akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svenska adelns ättartaflor. Se Adelsmatrikel.
Svenska aeronautiska sällskapet stiftades i
Stockholm 15 dec. 1900 och torde näst Aero club
de France vara världens äldsta sammanslutning för
luftfart. Sällskapet, hvars ändamål är "att efter
förmåga uppmuntra luftseglingskonsten i Sverige
i alla dess grenar", egnade sig till omkr. 1910
hufvudsakligen åt ballongväsendet. På dess initiativ
har sålunda företagits ett stort antal ballongfärder,
för hvilka rekordtid innehas af K. Amundson med en
färd 1903 på 26 timmar från Stockholm till Randers
och rekord i längd af E. Unger för färd 1902 från
Stockholm till Ilmen 730 km.; båda med ballongen
"Svenske". Observationsresultaten från en del af
sällskapets färder har Vet. akad. sammanställt i
sina handlingar och utgett på tyska. Efter 1910 har
sällskapets intresse så godt som odeladt egnats
åt flygväsendet. 1910–12 anordnades "flygveckor"
i Stockholm, täflingar och flyguppvisningar landet
rundt, hvarvid stort intresse visats särskildt för
frih. K. Cederströms prestationer i luften. Trots de
stora svårigheter, som ur ekonomisk synpunkt ställt
sig i vägen för verksamheten, har det dock lyckats att
uppnå vissa aktningsvärda resultat. Genom sällskapets
förmedling blef sålunda det första flygplanet
byggdt i Sverige och skänkt till staten. Våren 1915
anordnade sällskapet i Stockholm en exposition,
belysande den inhemska tillverkningens ställning och
önskemål för dess framtida utveckling. Världskrigets
kraftiga impulser för flygväsendets framdrifvande
ha ju uteslutande kommit den militära aviatiken
till nytta, men sällskapet arbetar oförtrutet på
målet att göra flygningen fruktbärande i den civila
trafikens tjänst. Så pågår f. n. (1918) energiskt
arbete för att erhålla flyghamnar på olika platser i
landet och härigenom få till stånd vägar för reguljär
lufttrafik. Medlemsantalet 1917 var omkr. 175. Fmn.
Svenska akademien instiftades af Gustaf III
genom ett bref af 20 mars 1786; den högtidliga
invigningen försiggick på Stora börssalen 5 april
s å. Det mönster, efter hvilket konungen danade
detta samfund, var Franska akad. Redan drottning
Kristina framkastade vid ett rådssammanträde 16
febr. 1652 några ord om upprättandet af en akademi
efter förebild af den franska, men detta yttrande
ledde ej till någon påföljd. Vid sina besök i Paris
1771 och 1784 bevistade Gustaf III sammankomster i
Franska akad., och därvid torde hos honom beslutet
ha mognat att skapa en motsvarande institution i
Sverige. 1786 lät han Schröderheim uppsätta stadgar
för en svensk akademi, hvilka stadgar sedermera af
honom själf blefvo öfversedda och tillökade. Enligt
dessa stadgar är akademiens "yppersta och angelägnaste
göromål att arbeta uppå svenska språkets renhet,
styrka och höghet, så uti vetenskaper, som särdeles
i anseende till skaldekonsten och vältaligheten
uti alla dess tillhörande delar, jämväl uti den,
som tjänar att tolka de himmelska sanningar". Till
detta syftes uppnående "åligger det äfven akademien
att utarbeta en svensk ordbok och grammatika, jämte
sådana afhandlingar, som bidraga kunna till stadga
och befordran af god smak". Valspråket är "Snille och
smak". Ledamöterna äro till antalet aderton. Bland
dem utses en ständig sekreterare samt hvarje
halfår en direktör (ordf.) och en kansler (vice
ordf. och sekreterare). Val af ny ledamot sker genom
dubbel omröstning, hvarvid en tredjedel svarta kulor
medför den genom den första omröstningen uppställde
kandidatens uteslutning. Akademiens sammankomster
äro dels enskilda, dels offentliga. De förra
hållas en gång i veckan under 7 månader af året
och "öfverlägges vid dem om allt, som hörer till
akademiens arbeten". Vid hvarje af dessa sammankomster
fördelas bland de närvarande led. 18 silfverjetonger
till ett värde af omkr. 2 kr. De senare hållas på
akademiens högtidsdag 20 dec., Gustaf II Adolfs
födelsedag (med beräkning af den nya stilen). Till
en början höllos offentliga sammankomster, äfven
då en ny led. tog säte i akademien, men sedan 1837
ha dessa inträdeshögtidligheter vanligen förenats
med årshögtiden. Till pristäflan skulle akademien
årligen uppge ett ämne i vältalighet och ett i poesi;
sedermera utsattes flera ämnen, och dessutom gafs åt
de täflande fritt val. Belöningarna, som utdelas
på högtidsdagen, voro urspr, två skådepenningar af
guld, till 26 dukaters värde hvardera, den ena för
skaldekonst, den andra för vältalighet. Dessutom
gåfvos två skådepenningar i silfver för de arbeten,
hvilka de bästa "närmast äro och såmedelst förtjena
accessit". Dessa belöningsbestämmelser ha dock varit
underkastade flera förändringar, i det att stundom
intet pris utdelats, stundom flera mindre pris än
stadgarna medge. Fr. o. m. 1870 var det stora priset
en guldmedalj till ett värde af 400 kr., och från
1799 begagnades som andra pris akademiens jetong
i guld af 8:e storleken och 10 dukaters vikt. 1898
höjdes stora prisets värde till 800 kr.; det består
antingen af en stor guldmedalj eller af en mindre
guldmedalj och pengar eller af endast pengar till
nämnda belopp. Fr. o. m. 1914 utdelas intet mindre
pris, och till täflan om det stora mottagas icke blott
otryckta arbeten, utan äfven sådana tryckta arbeten,
som utkommit samma kalenderår eller året förut;
täflingsskrifterna kunna vara af namngifven eller
anonym författare och skola vara inlämnade före 8
sept. Akad:s stat upptog fordom utom nämnda utgifter
äfven pensioner till 8 inländska led. af Svenska
och Vitterhetsakad., 2 på 150 kr. och 6 på 100 kr.,
samt till 4 utländska led. af Vitterhetsakad., på 150
kr. De senare ha aldrig utdelats, och anslagen till
de förra användas sedan länge till akad:s allmänna
ändamål. Dessutom slås hvarje år på akad:s bekostnad
en minnespenning öfver någon stor svensk man. För
bestridande af dessa utgifter anslog konungen i första
rummet inkomsten af "Post- och Inrikestidningar",
hvilken inkomst dock ej tillföll akad. förrän 1791
efter förre innehafvarens, generalpostdirektören
M. Benzelstiernas, död. Privilegiet på denna
tidnings utgifning är ännu akad:s förnämsta
inkomstkälla. Därjämte erhöll akad. anslag af
ensaksböterna och Torneå laxfiske. Laxfiskearrendet
indrogs dock 1793, hvaremot den summa, som utdelades
af ensaksböterna, höjdes från 1,238 rdr till 1,500
rdr b:ko. – Akad:s invigning firades, såsom ofvan är
nämndt, 5 april 1786. De af konungen själf utsedde 13
första led. intogo därvid sina platser i den ordning,
som genom lottdragning bestämdes; ett undantag gjorde
endast A. J. von Höpken, åt hvilken konungen utan lott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
